Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur hÀlso-och sjukvÄrdspersonalens bemötande pÄverkar nÀrstÄende till personer som vÄrdas palliativt samt beskriva nÀrstÄendes behov av stöd under vÄrdtiden. Vidare var syftet att granska inkluderade artiklars design. Litteraturstudien var av beskrivande design och inkluderade 13 artiklar som söktes fram i databaserna PubMed och Academic Search Elite samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att nÀrstÄende var nÀrvarande dygnet runt vilket begrÀnsade deras frihet samt att bidragande stöd kunde lindra vÄrdtyngden och underlÀtta för nÀrstÄende. Stödet frÄn hÀlso- och sjukvÄrdpersonal beskrevs bÄde som svagt och tillfredstÀllande.

Bakgrund: Arbete inom sjukvÄrden bedrivs dygnet runt, vilket innebÀr att mÄnga sjuksköterskor fÄr arbeta oregelbundna tider. Detta pÄverkar den biologiska klockan vilket resulterar i försÀmrad sömn. FörsÀmrad sömn kan i sin tur leda till koncentrat-ionssvÄrigheter samt stress. Stress kan pÄverka kroppen bÄde fysiskt och psykiskt. Sjuk-domar som kan relateras till stress Àr bland annat högt blodtryck, fibromyalgi och ut-mattningssyndrom.

Abstrakt: Den illegala fildelningen har blivit ett omdiskuterat Àmne runt om i vÀrlden sedan fildelningstjÀnsten Napster skapades av unge Shawn Fanning. PÄ senare Är har flera nya fildelningstekniker utvecklas och upphovsrÀttskyddat material delas ut och laddas ner av hundratusentals tals personer runt om i Sverige. Syftet med rapporten Àr att ge en beskrivning av tekniker och lagar som tillÀmpas inom illegal fildelning. Samt att beskriva olika aktörer som figurerar inom den illegala fildelningen och vilka ÄtgÀrder de tillÀmpar för att fortsÀtta och skydda sin verksamhet..

Detta examensarbete har utförts vid Duroc Engineering AB i LuleÄ. Duroc Engineering Àr Sveriges ledande företag inom laserförÀdling av metalliska ytor och levererar tjÀnster och produkter till framförallt gruv-, stÄl-, flyg- samt verkstadsindustrin. Rostervagnar transporterar kulor som anvÀnds vid sintringen i Malmberget vid LKAB:s kulsinterverk. Genom att vagnarna passerar genom olika vÀrmezoner sintras kulorna och vagnarna töms dÀrefter för att hÀmta upp nya kulor. Detta pÄgÄr dygnet runt, Äret om, vilket medför stort slitage pÄ vagnshjulen.

Vid hja?rtoperationer leder man bort blodet fra?n hja?rtat och kopplar upp patienten till en hja?rt-lungmaskin med tillho?rande beha?llare (kardiotomi-reservoar). I det o?ppna sa?ret tillfo?rs koldioxid kontinuerligt. Detta go?rs fo?r att avlufta sa?rha?lan och hindra luft fra?n att komma in i hja?rtat och de stora ka?rlen under kirurgi.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

MĂ„let med försöken har varit att ta reda pĂ„ om det finns en skillnad mellan olika fibervĂ€var och deras effekt pĂ„ temperatur, luftfuktighet och klimatet under fibervĂ€varna. Försöken Ă€r tĂ€nkt att utgĂ„ frĂ„n de förhĂ„llanden som finns i kulturodlingar av fĂ€rskpotatis och jordgubbar för att se vilken effekt fibervĂ€varna har pĂ„ dessa kulturer. Försöket har varit av stort intresse pĂ„ de tvĂ„ gĂ„rdar dĂ€r de lagts ut, dels för att det inte finns nĂ„got material som tar upp fibervĂ€varnas effekt pĂ„ temperatur och luftfuktighet pĂ„ det sĂ€ttet som vĂ„ra försök har varit tĂ€nkta att pĂ„visa. Resultaten har visat pĂ„ olika effekter frĂ„n de olika vĂ€varna. UtlĂ€ggning av fĂ€ltförsken har gjorts pĂ„ tvĂ„ gĂ„rdar i SkĂ„ne. Det ena försöket lades ut pĂ„ HumlegĂ„rden i Vadensjö i vĂ€stra SkĂ„ne. Det andra försöket placerades i Öllöv utanför Grevie pĂ„ BjĂ€rehalvön i NordvĂ€stra SkĂ„ne. PĂ„ humlegĂ„rden i Vadensjö finns en lĂ€tt mullhaltig morĂ€nlĂ€ttlera som hĂ„ller pH-vĂ€rdet 7,9 och i Öllöv utanför Grevie Ă€r jordtypen en mullfattig lerig sandgrovmo med ett pH-vĂ€rde pĂ„ 6,8. Försöken kom att behandla fem försöksled dĂ€r fibervĂ€var av samma fabrikat lades ut i samma miljö med temperaturloggrar placerade i centrum av varje försök för att göra mĂ€tningar en gĂ„ng i halvtimmen pĂ„ temperatur och luftfuktighet.

VÀxthus anvÀnds för att ge ett bÀttre odlingsklimat Ät grödor och vÀxter. För ytterligare förbÀttring av förhÄllandena anvÀnds vÀxthusvÀvar som exempelvis kan reglera temperatur, fuktighet och ljustillförsel. VÀven som behandlas i denna rapport Àr en sÄ kallad energivÀv som frÀmst har till uppgift att minska energiÄtgÄngen vid uppvÀrmning.NÀr vÀven Àr fördragen nattetid, ökar luftfuktigheten dÄ grödorna avger fukt dygnet runt. Fukten kan kondenseras mot energivÀven, vilket gör att det bildas droppar pÄ vÀven som kan falla ned pÄ vÀxtligheten. Den höga luftfuktigheten kan medföra svampsjukdomar och i övrigt ocksÄ bidra till att tillvÀxten avstannar.

Huruvida aktiemarknaden Ă€r effektiv eller inte har implikationer för hur vĂ€rldens samlade besparingar bĂ€st ska allokeras. Den hĂ€r uppsatsen försöker finna anomalier genom att anvĂ€nda kĂ€nda nyckeltal. För att undvika dubbelhypotesproblemet genomförs studien med tvĂ„ inriktningar, dels att anvĂ€nda Ă„rsavkastningsdata och dels att anvĂ€nda avkastningsdata runt rapportdatum som approximation av Ă„rsavkastningen. Över lag erhĂ„lls insignifikanta resultat för nyckeltalen. Avkastningen runt rapportdatum Ă€r endast svagt korrellerad med Ă„rsavkastningen.

Bioenergi Àr en stor industri i Sverige och stÄr för en betydande del av energiomsÀttningen. Bioenergi i form av flis förvaras runt om i landet pÄ hög i vÀntan pÄ förbrÀnning. DÄ högarna lÀggs upp startar olika processer som vÀrmer upp stacken, ofta till temperaturer pÄ 50°C under det första dygnet. En vanlig ansats i litteraturen Àr att denna temperaturstegring beror pÄ aerob nedbrytning. Arbetet Àmnar undersöka om denna uppvÀrmning endast beror av mikrobiella aktiviteter.

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

De blir allt mer vanligt att mÀnniskor som lider av en obotlig och progressiv sjukdom vill vÄrdas i hemmet den sista tiden i livet. En del men inte alla vill Àven dö i hemmet. Palliativ vÄrd i hemmet blir aktuellt. Palliativ vÄrd Àr den lindrande och stödjande vÄrden vid en tidpunkt nÀr det inte lÀngre förvÀntas att bota den sjuke och mÄlet inte lÀngre Àr att förlÀnga livet. I mÄnga fall krÀvs det en nÀrstÄende som Àr delaktig i vÄrden i hemmet för att palliativ vÄrd i hemmet ska bli möjligt för den som Àr sjuk.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Syftet med denna studie har varit att beskriva barns förstÄelse för kolets kretslopp, med vilket vi avsÄg sambandet mellan de gröna vÀxternas koldioxidbehov och mÀnniskans behov av syre. I vÄr bakgrund har vi anvÀnt oss av litteratur som behandlat kunskap, förstÄelse och inlÀrning. Den metod som vi valde för vÄr undersökning var intervjuer som följdes av ett utvecklingsarbete i form av en lektionsserie. Med vÄr undersökning kom vi fram till att eleverna utvecklade en viss förstÄelse för kolets kretslopp, de kunde se sambandet mellan de gröna vÀxternas behov av koldioxid och mÀnniskans behov av syre..

OmrÄdet vi valde att studera Àr inskolning av de minsta barnen i förskolan. Denna studie behandlar ett omrÄde inom förskolan som Àr stÀndigt Äterkommande, och forskning visar att det Àr vÀldigt viktigt att barnets första tid i förskolan blir bra. Inskolningen blir det första mötet för barnen och deras familjer med förskolans vÀrld. Syftet med studien var att granska hur nÄgra olika förskolor arbetar med inskolningsprocessen. Anknytningsteori och livsvÀrldsfenomenologisk teori fick genomsyra denna studie, och vÄra frÄgestÀllningar Àr baserade pÄ teorierna.