Växthusvävens fukttransmission ? Hur struktur och materialval påverkar växthusvävens fuktgenomsläpplighet
Water vapour transmissionEvaporative transmission rateWater vapour permeabilityClimate screenGreenhouseRelative humidityFukttransportångmotståndångpermeabilitetVäxthusvävVäxthusLuftfuktighet
Växthus används för att ge ett bättre odlingsklimat åt grödor och växter. För ytterligare förbättring av förhållandena används växthusvävar som exempelvis kan reglera temperatur, fuktighet och ljustillförsel. Väven som behandlas i denna rapport är en så kallad energiväv som främst har till uppgift att minska energiåtgången vid uppvärmning.När väven är fördragen nattetid, ökar luftfuktigheten då grödorna avger fukt dygnet runt. Fukten kan kondenseras mot energiväven, vilket gör att det bildas droppar på väven som kan falla ned på växtligheten. Den höga luftfuktigheten kan medföra svampsjukdomar och i övrigt också bidra till att tillväxten avstannar. Ludvig Svensson AB i Kinna som tillverkar växthusvävar vill undersöka hur struktur och materialval påverkar energivävens fuktgenomsläpplighet. Detta skall göras genom framtagning av ett antal olika provmaterial, där modifieringar av energiväven görs. Provmaterialens fukttransmission mäts med fyra metoder, saltmetoden (EN ISO 15 496:2004), kanadensiska burkmetoden (CAN2-4.2-metod 49:1977), hudmodellen (ISO 11 092:1993 (E)) och Permatran-W som baseras på ASTM E96/E96M-05. De två förstnämnda metoderna utfördes på Swerea IVF AB i Mölndal. Ett antal förändringar gjordes på väven, däribland byte av material, ändring av masklängd och bindningstyp. Resultaten visade att en modifiering av plastsorten i väven gav störst förändring av fuktgenomsläppligheten. De flesta provmaterialen påvisade en mindre fukttransmission än hos den ursprungliga energiväven, dessa värden kan i sig ge användbar data inför framtida produktutveckling.