Stadsdelen Ringdansen ? belÀgen söder om Norrköping ? Àr en av mÄnga förorter som byggdes i Sverige Ären 1965-1974 i det sÄ kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med mÄnga andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mÀngd problem av olika slag, dÀr de sociala varit ett av de allra frÀmsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt Är 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmÀnna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som lÀnge varit dÄligt.

Denna studie har syftat till att undersöka serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer för att identifiera centrala faktorer vid affÀrsmodellering. Intervjuer har, med hjÀlp av intervjutekniken repertory grid, genomförts med tio serieentreprenörer runt om i Norrbotten. I denna studie har serieentreprenörernas affÀrsmodeller delats upp efter tillvÀxtgrad för att möjliggöra jÀmförelser av företag med olika tillvÀxtgrader. JÀmförelserna visar hur serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer tar sig uttryck vid affÀrsmodellering i företag med olika tillvÀxtgrad. Data frÄn intervjuerna har utmynnat i en medelvÀrdesanalys, en klusteranalys och en principalkomponentanalys som presenterats och analyserats med inspiration frÄn studiens teoretiska referensram.

Runt det senaste sekelskiftet uppstod en stor vÄg av fusioner och förvÀrv, trots det faktum att fÄ resulterar i vinst. Mot bakgrund av detta Àr det intressant att undersöka vilka motiv som anges till fusioner. En orsak kan vara att företag lockas av de resultat som framgÄngsrika sammanslagningar uppvisar, varför det ocksÄ Àr intressant att studera vilka metoder som anvÀnds för att mÀta utfallet av en fusion eller ett förvÀrv. Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka och jÀmföra motiven till och utvÀrderingskriterierna för fusioner och förvÀrv, angivna av teoretiker respektive medier. Resultaten av undersökningen visar att samtliga initialt angivna motiv ej utvÀrderas, sÀrskilt ej implicita motiv dÄ dessa Àr svÄra att mÀta.

En fÀrsk inspektion pÄ skolor runt om i landet visar tydliga tecken pÄ att bollspel och bollen överlag Àr flitigt anvÀnda pÄ idrottslektionerna. Samma underökning visar ocksÄ att nÀrvaron hos elever i den svenska skolan pÄ idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt mÄnga tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt pÄverkar eleverna. Syftet med vÄr undersökning var dÀrför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och fÄ tydlighet i vilket förhÄllande elever har till Àmnet idrott och hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning pÄ tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förstÄelse.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje Ă„r ett stort antal mĂ€nniskor av vĂ„rdrelaterade infektioner nĂ€r de vĂ„rdas pĂ„ sjukhus. VĂ„ren 2010 blev ca 10% av de patienter som varit inneliggande pĂ„ somatiska avdelningar runt om i Sverige smittade, vilket medförde förlĂ€ngd vĂ„rdtid och ökad kostnad för samhĂ€llet. Även om tillĂ€mpning av hygienrutiner sker för att förhindra smittspridning av vĂ„rdrelaterade infektioner varierar följsamheten av handhygien mellan yrkesgrupperna. Syfte: Att undersöka faktorer som pĂ„verkar sjukvĂ„rdspersonals följsamhet av handhygien, som ett led för att förhindra uppkomst av vĂ„rdrelaterade infektioner. SjukvĂ„rdspersonal definieras i den hĂ€r litteraturöversikten som sjuksköterskor och lĂ€kare.

Anledningarna till att anvÀnda sig av en trÄdlös signalöverföring i en industri kan vara mÄnga, oftast handlar det om stÀllen dÀr det Àr svÄrt eller omöjligt att ha en trÄdad förbindelse. I det hÀr fallet Àr det en sedimenteringsbassÀng dÀr man tar hand om processvatten frÄn industrin. BassÀngen Àr utformad som en cylinder dÀr vattnet rinner genom olika avdelningar för att minska innehÄllet av sediment. I bassÀngen cirkulerar en plattform med diverse omrörare och skrapor pÄ. Eftersom denna del gÄr runt hela tiden Àr det svÄrt att ha en fast förbindelse till de drifter som finns.

MÄlet med detta examensarbete Àr att utreda de möjligheter som erbjudsvid introduktion av nÀrvarodetektion och ett kommunikativt nÀtverkför vanliga vÀgguttag. Detta har undersökts med införandet av etttrÄdlöst nÀtverk med Smartphone styrning.En förundersökning har genomförts undersökandes de eventuellabesparingar som kan göras genom att reducera standby-förluster ihushÄll. Undersökningen ledde till slutsatsen att standby-energi stÄr fören onödigt hög del av den totala energiförbrukningen i modernahushÄll.En prototyp med syftet att utvÀrdera genomförbarheten och nyttan avnÀrvarodetekterande, styrbara och nÀtverkade strömuttag har designatsoch konstruerats. För kontroll av nÀtverket har Àven en mjukvaruprototypför Smartphones tagits fram i programsprÄket Symbian C++. InformationsnÀtverketÀr baserat pÄ Bluetooth-teknologi.Funktionaliteten hos den fÀrdiga prototypen visar att det förslagnakonceptet som sÄdant Àr fullt genomförbart men att blÄtandsteknikenhar vissa begrÀnsningar som mÄste arbetas runt för att fÄ tillfredstÀllandeprestanda inom nÀtverket..

Att fondspara har lÀnge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagslÀget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det rÄder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen Àr och var grÀnserna ligger.Men med de begrÀnsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande pÄvisa att etiska fonder Àr ett bra placeringsalternativ i jÀmförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jÀmförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. JÀmförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hÀmtats frÄn analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att bÄda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lÀgre avkastning per riskenhet.

VÄrt syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ hur dagens lÀrarroll ser ut, vilka verktyg kan anvÀndas för att motivera eleverna och fÄ dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som stÄr i styrdokumenten angÄende Àmnet och vi har ocksÄ tittat pÄ olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lÀrarna anvÀnder sig av, samt hur lÀraren kommunicerar med eleven. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fÄtt fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vÄrt resultat, som vi fÄtt frÄn vÄra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen anvÀnds skiljer sig Ät.

VÄr studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmÀnhet. Vi har Àven valt att belysa nÄgra förskolebarns tankar kring detta Àmne. VÄrt arbete kÀnnetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vÄrt resultat utifrÄn ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. VÄr studie inleds med en litteraturgenomgÄng som ligger som grund för vÄrt arbete. Vi har valt att anvÀnda intervjuer och observationer som metod i vÄr kvalitativa studie.

UmeÄ Energi AB har bestÀmt att en kontroll av pannverkningsgraden för kraftvÀrmepannan DÄva 2 skall genomföras. I dagslÀget genomförs en berÀkning av verkningsgraden mÄnadsvis med den direkta berÀkningsmetoden. Resultatet varierar dock kraftigt mÄnad till mÄnad varav en undersökning med indirekt berÀkningsmetod Àr av intresse. Arbetet genomförs för att ge en mer noggrant berÀknad verkningsgrad samt utreda förlustfaktorer kopplad till pannan. DÄ pannverkningsgraden i vanliga fall inte inkluderar rökgaskondensering berÀknades ocksÄ totalverkningsgraden för att ge en mer rÀttvis bild av pannan samt för att illustrera dess relevans.

Denna studies syfte Àr att belysa hur kvinnligt och manligt framstÀlls i nya bilderböcker som riktar sig till barn i förskoleÄldern, om de förmedlar stereotypa genusmönster eller utmanar rÄdande ideal. Syftet Àr Àven att undersöka pedagogers i förskolans medvetenhet om genus och barnlitteratur. För att uppnÄ syftet har sex bilderböcker analyserats utifrÄn genusperspektiv, och intervjuer med sex förskollÀrare och lÀrare i förskolan har genomförts. I studien har det framkommit att de analyserade bilderböckerna bÄde utmanar och befÀster stereotypa könsmönster. Starka och aktiva tjejer finns det gott om, vilket Àven tidigare forskning styrker.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förÀndra en gammal institutionsmiljö till en ny bÀrande idé kan pÄ flera sÀtt ge effekter som innefattar förÀndringar i den lokala identiteten. Tecken pÄ dessa förÀndringar Àr, nÀr den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gÄngbar, nÀr de nya funktionerna övergÄr till enbart privat regi samt att det nya samhÀllet blir mer specificerat och i vÀrsta fall segregerat.Syftet: UtifrÄn begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som LÄngbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan LÄngbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet LÄngbro park och dess utveckling. Undersökningen tar Àven upp om det finns nÄgra omstÀndigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i sÄ fall haft intresse i omrÄdets progression.Metod: Granskningen av LÄngbro park utgÄr frÄn teoretiska kÀllor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusomrÄde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt LÄngbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgÄngspunkt vÀrderar frÀmst normativt och moraliskt hur samhÀllet konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrÄn globala, statliga och privata intressen.

Denna rapport jÀmför prestandan mellan state-of-the-art AI-botar i racing spelet TORCS och en AI-bot som kör med hjÀlp av ett artificiellt neuralt nÀtverk (ANN-bot). ANN-boten, som implementerades som en del av arbetet, anvÀnder en feedforward arkitektur och backpropagation för inlÀrning. Ett separat program som anvÀndes för att trÀna det neurala nÀtverket med trÀningdata som spelats in frÄn TORCS implementerades ocksÄ. Som state-of-the-art AI-botar anvÀndes AI-botar som har anvÀnts i en tÀvling. De fyra AI-botarna testades pÄ Ätta olika banor och data om hur lÄng tid varje varv tog och hur snabbt AI-botarna körde sparades och sammanstÀlldes. Resultaten visar att pÄ banorna som ANN-boten klarar av att köra runt sÄ Àr ANN-boten snabbare Àn en den lÄngsamaste state-of-the-art boten, men ANNboten klara inte av majoriteten av banorna som den testades pÄ.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur barn tÀnker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgÄ frÄn ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv sÄ Àr mitt syfte att synliggöra barns oliktÀnkande i Àmnet. Min valda metod till studien Àr semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 Är. I resultatet av min studie sÄ synliggörs barns olika sÀtt att förstÄ och uttrycka livsnÀra fenomen pÄ. Resultatet visade ocksÄ pÄ barns oliktÀnkande genom en naturalistisk-, evolutionÀr- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och mÀnniskans uppkomst.