Bakgrund: Investerare strÀvar efter en hög tillvÀxt, vilket inneburit att investeringsstrategier blivit allt viktigare. Nyckeltal har dÀrför fÄtt ett stort fokus, som bidragit till diskussioner kring huruvida information runt dessa nyckeltal kan ge större tillvÀxt. P/E-talet Àr ett av dessa nyckeltal.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det gÄr att garantera en högre tillvÀxt pÄ Stockholmsbörsen genom att endast investera i aktieportföljer med lÄga P/E-tal. Med andra ord alltsÄ undersöka om det finns en sÄ kallad P/E-talseffekt pÄ Stockholmsbörsen.Metod: Studien genomfördes genom att tvÄ portföljer skapades varje Är, för Ären 1999-2002. En portfölj innehöll lÄga P/E-tal och den andra innehöll höga P/E-tal.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka huruvida elevers historiemedvetande ökar i samband med ett autentiskt besök av en överlevare frĂ„n förintelsen. Till vĂ„r hjĂ€lp har vi brev skrivna av elever som lyssnat pĂ„ överlevaren Ilona Enqvist som tillbringade sitt tolfte Ă„r i livet i tvĂ„ olika lĂ€ger, RavensbrĂŒck och Bergen-Belsen tillsammans med sin mamma och tvĂ„ syskon. NĂ€r Ilona avled hösten 2010 sĂ„ efterlĂ€mnade hon över 4000 brev som donerades till LinnĂ©universitetet och hĂ„lls i förvar av Svenska Emigrantinstitutet i VĂ€xjö. Breven Ă€r skrivna av högstadieelever runt om i Kronobergs lĂ€n och blottar de innersta kĂ€nslor som tar sig i uttryck efter att ha lyssnat pĂ„ Ilonas förelĂ€sning. Det Ă€r utifrĂ„n dessa brev, Ilona Enqvists berĂ€ttelse och vĂ„ra intervjuer med lĂ€rare och elever som vi vill undersöka huruvida elevers historiemedvetande har ökat..

Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.

Titel: Arenans förÀndrade roll ? frÄn Colosseum till Allianz Arena Författare: Daniel Granqvist & Henrik Johansson Handledare: Gun Normark & Bo Carlsson Syfte: Syftet med studien Àr att ge en fördjupad förstÄelse för ett helhetstÀnkande nÀr det gÀller utveckling av moderna idrottsarenor. HÀrvid anvÀnds aspekterna kommun/samhÀlle, publik, evenemang och nÀringsliv för att belysa nybyggnationer av moderna fotbollsarenor. Studien bygger primÀrt pÄ erfarenheter frÄn tidigare arenabyggen i norra Europa och baserar sig pÄ fem strategisk utvalda arenor. FrÄgestÀllningar: Vilka skillnader och likheter finns nÀr det gÀller utveckling av moderna fotbollsarenor? Vad har kommun/samhÀlle, publik, nÀringsliv och evenemang för betydelse för förstÄelsen av denna utveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter kan vara viktiga vid framtida arenabygge? Metod: Uppsatsen Àr en jÀmförande fallstudie av fem strategisk utvalda arenor i norra Europa.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka typer av effekter som uppstÄr för boende i smÄhus som ligger i nÀrheten av vindkraftverk. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka konsekvenser nÀrheten till vindkraftverk har pÄ vÀrdet pÄ smÄhus. Jag försöker framför allt att fÄ svar pÄ frÄgan huruvida vindkraftverk upplevs ha en negativ vÀrdepÄverkan pÄ smÄhusfastigheter, samt hur de olika störningarna frÄn vindkraftverk beror av avstÄndet till bebyggelsen. Metod: Undersökningen avgrÀnsas till att studera effekterna pÄ smÄhusbebyggelse som ligger i nÀrheten av vindkraftverk. Som en bakgrund till undersökningen presenteras olika fakta och statistik om vindkraft­verk. Den genomförs med hjÀlp av intervjuer med Àgare till smÄhus vars fastigheter Àr belÀgna i nÀrheten av vindkraftverk. Resultaten av intervjuerna jÀmförs med tidigare undersök­ningar och erfarenheter varefter egna slutsatser dras. Resultat & slutsats: Vindkraftverk stÄr idag för cirka 1,4 % av den totala nettoproduk­ionen av el i Sverige. Andelen har ökat vÀsentligt under senare Är och med tanke pÄ alla pÄgÄende projekt och planer pÄ nya vindkraftverk runt om i landet kommer troligen andelen att fortsÀtta att öka. Vindkraftverken ger visserligen en miljövÀnlig el-produktion men för bebyggelse i vind­kraftverkens nÀrhet kan de samtidigt upplevas som en miljöstörning.

Internet Àr det mest populÀra och kraftfulla nÀtverksbaserade informationssystem, som erbjuder stora mÀngder data liggande pÄ servrar runt om pÄ olika platser i vÀrlden. Det stÀndiga uppvÀxandet av Internet, som framför allt var mÀrkvÀrdig under de senaste Ären, har lett till en informationsrevolution som förmodligen kommer att fortsÀtta ett antal Är framÄt i tiden. Databaser som sedan flera Är tillbaka varit en grund för lagrings- och sökningsfÀlt Àr tydligen inte mindre efterfrÄgat, för dess anvÀndning pÄ sÄ vÀl smÄ som stora företag. Sammanslagning av dessa tvÄ vÀrldar (Internet och databaser) kommer att ge nya möjligheter för skapandet av avancerade informationshanteringsapplikationer. Sammankopplingen av databaser pÄ Internet utförs med hjÀlp av olika tillvÀgagÄngssÀtt som kallas för gateway, och tvÄ av dessa Àr CGI och ASP som studeras i denna rapport med avseende pÄ deras sÀkerhet och effektivitet.

Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av vilka faktorer som Àr av betydelse i en omstÀllningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att fÄ ett svar pÄ det anvÀndes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher pÄ fyra olika omstÀllningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebÀr att skapa mÄlbilder, fÄ syn pÄ viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjÀlp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjutrÀning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas sjÀlvförtroende stÀrktes.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frÄgestÀllningar berör de teman jag funnit vara utmÀrkande i argumentationen: synen pÄ kön, framförallt kvinnan; synen pÄ sexualitet; vad man egentligen menar med rÀtten till liv, vems rÀtt man menar; maktförhÄllandet mellan individ och samhÀlle samt den mellan religion och vetenskap, vad vÄr lagstiftning ska grundas pÄ enligt dessa. Materialet bestÄr av citat frÄn beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod dÀr fokus ligger pÄ hur vi konstruerar vÄr verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

Problem:Vilken funktion/roll spelar varumÀrket hos en subkultur? PÄ vilket sÀtt anvÀnder en subkultur varumÀrket som en kulturresurs? Vad finns för samband mellan subkulturens vÀrderingar och varumÀrkens inneboende vÀrderingar? Syfte: Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för subkulturen fitness och dess sÀtt att anvÀnda varumÀrken. Metod:TvÄ fokusgruppsintervjuer genomfördes för att lyfta fram attityder och vÀrderingar i subkulturen fitness. Slutsatser: Inom fitnesskulturen rÄder en fixering vid kroppsideal och runt trÀning. TrÀningen Àr en stor del av medlemmarnas liv och de tar trÀning pÄ stort allvar.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur bilden anvÀnds i skolan som verktyg för lÀrande. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns för bilden och bildÀmnets anvÀndande i undervisningen. För att göra detta har vi anvÀnt oss av relevant litteratur, olika forskningsteorier och för skolan gÀllande styrdokument. I den empiriska delen har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀnts. Intervjuerna har genomförts med sex lÀrare pÄ fÀltet.

MÄlet med detta examensarbete var att jag skulle omvandla mina teoretiska kunskaper inom mÀtning till praktiska fÀrdigheter. Resultatet blev denna skriftliga rapport, en muntlig presentation och en poster.Jag gjorde mitt examensarbete hos Svenska MÀtcenter AB. Projektet hette KK4 och innefattade kulsinterverk, utfrakt och bangÄrd pÄ LKAB:s anlÀggning i Kiruna. Svenska MÀtcenter AB var Àven utsÀttare nere i gruvan dÀr LKAB drev en ny vÀg. Under mitt examensarbete var jag runt pÄ alla delarna av projektet för att lÀra mig sÄ mycket som möjligt.NÀr mina fem veckors praktik var över hade jag lÀrt mig en hel del om mÀtning i allmÀnhet och byggmÀtning i synnerhet.

Syftet med föreliggande text Àr att studera om det finns ett problem i dialogen mellan (forskare)teoretiker och lÀrare(praktiker) som gör att lÀrare inte tar till sig forskning som kunde gynna fortbildning och utveckling av ny kunskap. LÀrarnas skolvardag Àr fulltecknade scheman med lektioner och administration, förhoppningsvis finns det tid för kompetensutbildning. I forskarnas vÀrld Àr reflektion och formulering av problem en del av vardagen. Det finns en generaliserande tanke om att forskare/teoretiker Àr ett skrivande folk och lÀrare/praktiker Àr ett görande folk. Att forskare sitter sjÀlva i sina torn och skriver för varandra och att lÀrare utgÄr ifrÄn att det forskarna skriver inte angÄr dem.Min frÄgestÀllning Àr följande: Hur kommunicerar forskare och lÀrare i ett samtal runt frÄgestÀllningar (satta av lÀraren) rörande deras praktik? Min empiri utgörs av tvÄ dokumenterade möten mellan forskare och lÀrare, dÀr jag studerar samtalet, vad som sÀgs och hur det sÀgs.

Kritik Àr ett begrepp som inte har fÄtt lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den hÀr studien visar pÄ dess betydelse för relationer mellan lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtifrÄn teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krÀvs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den hÀr studien hittat en del saker som Àr relevanta nÀr det gÀller hur personer förhÄller sig till kritik, exempelvis pÄ vilket sÀtt den bör framföras och tas emot.

DÄ en mÀnniska drabbas av en kris kan utomstÄende hjÀlp krÀvas för att hantera och bearbeta de existentiella frÄgor som uppkommer. Ett allvarligt hot mot kvinnors hÀlsa Àr vÄld i nÀra relationer. Föreliggande studie har undersökt jourkvinnors stödsamtal med vÄldsutsatta kvinnor pÄ kvinnojourer. Syftet var att undersöka vilken typ av existentiella frÄgor som personalen möter i stödsamtalen, samt att studera om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt utrymmet för dessa frÄgor i stödsamtal bidrar till ett ökat vÀlmÄende för kvinnor utsatta för mÀns vÄld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex jourkvinnor runt om i landet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa att teoretikernas anvÀndning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte Àr helt rÀttfÀrdigat. För att illustrera detta har jag anvÀnt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har stÀllt mig tvÄ huvudsakliga frÄgor; Vilka kulturella barriÀrer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de anvÀnt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjÀlp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behÄllet ett standardiserat koncept vÀrlden över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frÄgestÀllningar som dykt upp under arbetets gÄng samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltsÄ hÀvdar motsÀger teoretikernas pÄstÄende..