Kontroll av pannverkningsgrad Dåva kraftvärmeverk
EfficiencyFluidized bedBoilerCHPDåvaEnergy balanceVerkningsgradFluidbäddspannaKraftvärmeDåvaIndirekt metod
Umeå Energi AB har bestämt att en kontroll av pannverkningsgraden för kraftvärmepannan Dåva 2 skall genomföras. I dagsläget genomförs en beräkning av verkningsgraden månadsvis med den direkta beräkningsmetoden. Resultatet varierar dock kraftigt månad till månad varav en undersökning med indirekt beräkningsmetod är av intresse. Arbetet genomförs för att ge en mer noggrant beräknad verkningsgrad samt utreda förlustfaktorer kopplad till pannan. Då pannverkningsgraden i vanliga fall inte inkluderar rökgaskondensering beräknades också totalverkningsgraden för att ge en mer rättvis bild av pannan samt för att illustrera dess relevans. Arbetet genomfördes för två olika driftsfall, hög och låg last, för att undersöka hur verkningsgraden varierar beroende på driftsfall.Arbetet inleddes genom att studera de standarder som finns inom området för att utreda vilka faktorer som skulle beräknas samt vilka kriterier som skulle följas. Det framgick att en hel del provtagningar och analyser skulle genomföras på bland annat bränsle, aska och rökgaser. Detta krävde i sin tur en noggrann planering varav ett provtagningsschema skapades. Samtliga provtagningar genomfördes vid bägge driftsfallen och proverna skickades på analys, därefter kunde verkningsgraden beräknas.Resultatet tyder på hög totalverkningsgrad med något lägre pannverkningsgrad. Beroende på driftsfall varierar pannverkningsgraden mellan 74% vid hög last och 72% vid låg last. Totalverkningsgraden ligger på 92% vid hög last och 91% vid låg last. Den förlustfaktor som är av störst magnitud är rökgasförluster som beror av rökgasernas fukthalt och temperatur. Rökgasförlusterna varierar mellan 24% till 26% för pannverkningsgraden och 6.6% till 7.2% för totalverkningsgraden. Utöver rökgasförlusterna ligger strålningsförlusterna på runt 0.7% vid bägge driftsfallen. Förbränningsförlusterna är mycket låga och varierar mellan 0.52% och 0.53% vilket i kombination med de låga askförlusterna (0.006%-0.04%) tyder på mycket bra förbränning.På grund av de höga verkningsgraderna framkom inga självklara effektiviseringsåtgärder. Då rökgasförlusterna är de största förlustfaktorerna är därför åtgärder mot dessa av störst betydelse för verkningsgraden. Ett alternativ för att öka verkningsgraden ytterligare är att minska fukthalten på de utgående rökgaserna. De är i dagsläget runt 9% och står för majoriteten av rökgasförlusterna. En sänkning av denna fukthalt kan erhållas genom att sänka temperaturen på rökgaserna och på så vis kondensera mer fukt ur rökgaserna. Detta innebär att temperaturen på kondensatet i rökgaskondenseringsanläggningen måste sänkas, vilket i sin tur innebära att antingen sänka fjärrvärmereturen som kyler kondensatet, alternativt installera en värmepump mellan kondensatet och fjärrvärmereturen. Detta kräver dock en djupare utredning för att fastställa om dessa effektiviseringsåtgärder är genomförbara rent tekniskt samt om de är ekonomiskt försvarbara.