Det Àr oftast upp till chefen att introducera en nyanstÀlld i företaget ochlotsa runt denne bland arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det Àr denhÀr processen som det hÀr arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlÀtta. Dels för chefen och dels för den nyanstÀllde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en implementering av en prototyp ingÄtt. Ilitteraturstudien har fokus legat pÄ omrÄdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gÄtt genom tre iterationer,frÄn pappersprototyper till digitala bilder som anvÀnts som mall underimplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

Detta examensarbete Àr utfört vid HÀgglunds Drives AB i Mellansel dÀr man utvecklar och tillverkar hydrauliska radialkolvmotorer som Compact, Marathon och Viking. Compact motorn har problem med lÀckage vilket lett till att HÀgglunds Drives AB beslutat att studera det problemet nÀrmare. Syftet med arbetet Àr att experimentellt studera lÀckageproblemet. En testrigg för radial tÀtningar har tagits fram dÀr olika tÀtningar kan testas. Testriggen kan variera temperaturen pÄ oljan, trycket i tÀtningshuset och det dynamiska radialkastet.

Detta examensarbete behandlar överföring av personal frÄn ett företag till ett annat. Vikten av att hantera personalen rÀtt vid en outsourcingaffÀr Àr stor. DÀrför Àr det viktigt att ledningen hela tiden hÄller personalen informerad om vad som kommer att hÀnda i och med outsourcingaffÀren.Personalen spelar en central roll i företaget dÄ den besitter kunskap om kundföretaget. Denna kunskap kan avgöra hur bra leverantören kan sköta kundens system. DÀrför Àr det viktigt att sköta överföringen av personalen rÀtt, för att fÄ nöjd personal och framförallt inte förlora personal.I mitt arbete har jag undersökt hur personalen upplever övergÄngen till det nya företaget.

I Sverige drabbas runt tvÄhundra personer av ALS varje Är. ALS Àr en sjukdom som oundvikligen leder till döden, dÀr musklerna försvagas och slutligen leder till helförlamning. Intresse vÀcktes för sjukdomen och frÄgan om det gÄr att leva ett liv med god livskvalitet trots denna sjukdom uppstod. Syftet med denna studie Àr att belysa hur personer med ALS upplever livskvalitet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografiska böcker.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

De offentliga rummen utgör en viktig del av vÄra stÀder - det Àr dÀr vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra mÀnniskor. Men de offentliga rummens grundlÀggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förÀndringar i tillgÀnglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper bÄde fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i ansprÄk och hindrar mÀnniskor frÄn att vara medskapare av staden dÄ rummen inte lÀngre Àr öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvÄrar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum fÄr en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Runt om VÀxjö Äterfinns mÄnga köpcentra som stÀndigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. VÀxjö city domineras ur shoppinghÀnseende, av en enda gata, Storgatan. För att fÄ ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spÀnnande gatunÀt skulle en breddning av centrum dÀrför vara positivt. NÀrmast tillhands för en vidgning Àr den parallella gÄgatan SandgÀrdsgatan, vilken i dagslÀget kÀnns mer som en bakgata. VÄrt projekt gick sÄledes ut pÄ att ta fram förslag pÄ hur man skulle kunna göra SandgÀrdsgatan till en mer attraktiv gÄgata.

Det blir allt vanligare att samhĂ€llsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post Ă€r det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst pĂ„ dygnet, var man Ă€n befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriĂ€ren.FörsĂ€kringskassans telefonkundtjĂ€nst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjĂ€nst FrĂ„gelĂ„dan inkommer omkring 2 frĂ„gor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrĂ„gad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frĂ„gor det handlar om.

Undersökningens syfte Àr att analysera hur portföljbolags Strategiska inriktning och CorporateGovernance-arbete pÄverkas av ett skifte till Private Equity-Àgande. Uppsatsens empiriska material bestÄr av intervjuer med anstÀllda i tvÄ stora, forskningsintensiva bolag som avnoterats frÄn Stockholmsbörsen genom Private Equity. I undersökningen identifieras hÄllpunkter för portföljbolagets Strategi och Corporate Governance-arbete, vilka alla pÄ nÄgot sÀtt pÄverkats av övergÄngen till Private Equity. Det kan konstateras en mÀrkbar förskjutning i portföljbolagets strategiska inriktning till följd av Private Equity-bolagets tydliga Àgarstrategi.Vidare medför Àgarskiftet förÀndringar i styrelse och ledning, samtidigt som avstÄndet mellan Àgare-styrelse-ledning reduceras avsevÀrt..

Detta examensarbete omfattar akustiska undersökningar utav en desinficerande diskmaskin av typ Getinge 8666/8668 och har utförts pÄ Getinge Desinfection AB i VÀxjö. Vi har undersökt hur man med enkla medel kan sÀnka ljudtrycksnivÄn i maskinens nÀrhet. MÀtningar har utförts pÄ diskmaskinens torkprogram, dÀr torkflÀktarna Àr de mest dominerande ljudkÀllorna och ljudet frÀmst Àr luftburet. En systematisk analysmetod bestÄende av införandet av successiva dÀmpningsÄtgÀrder visade att de dominerande ljudvÀgarna gÄr via taket, golvet samt till viss del spalter i maskinens vÀggar. Genom att isolera bÄde tak, golv och spalter kunde ljudtrycksnivÄn sÀnkas med totalt hela 5,9 dB.

Är det möjligt att arbeta med grafik frĂ„n 1980-talet för att forma om och lansera pĂ„ nytt? Kan man komma bort ifrĂ„n klyschor och retro stil för att visa upp en modern syn pĂ„ 1980-talets stil som gĂ„r att anvĂ€nda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det Ă€r en del av vĂ„ra liv och en bestĂ„ndsdel som stĂ€ndigt Ă€ndras av medias rörliga plattform. Den stĂ€ndiga förĂ€ndring som design för med sig blir mĂ„nga gĂ„nger ifrĂ„gasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rĂ€tt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pĂ„lĂ€gg av texturer och fĂ€rg/form pĂ„ fotografier, visar mitt arbete en bildserie som Ă€r skapad med fĂ€rg och form frĂ„n 1980-talet.

Denna studie har syftat till att undersöka serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer för att identifiera centrala faktorer vid affÀrsmodellering. Intervjuer har, med hjÀlp av intervjutekniken repertory grid, genomförts med tio serieentreprenörer runt om i Norrbotten. I denna studie har serieentreprenörernas affÀrsmodeller delats upp efter tillvÀxtgrad för att möjliggöra jÀmförelser av företag med olika tillvÀxtgrader. JÀmförelserna visar hur serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer tar sig uttryck vid affÀrsmodellering i företag med olika tillvÀxtgrad. Data frÄn intervjuerna har utmynnat i en medelvÀrdesanalys, en klusteranalys och en principalkomponentanalys som presenterats och analyserats med inspiration frÄn studiens teoretiska referensram.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmÀrksammat för utveckling av interaktion hos tvÄ elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrÄn dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

I vÄr kamp att bekÀmpa brottsligheten Àr det viktigt att komma ihÄg att vi inte Àr ensamma som poliser. Runt omkring i samhÀllet finns flertalet frivilligorganisationer som entusiastiskt vill delta och hjÀlpa till. TyvÀrr Àr vi i Sverige dÄliga pÄ att ta tillvara dessa krafter och resurser och har svÄrt att förstÄ att nÄgon vill jobba utan lön. VÄrt samhÀlle ser det helt enkelt inte som meriterande. LÀnspolismÀstaren i Stockholm, Karin Götblad uppmÀrksammade möjligheterna och startade VolontÀrprojektet tillsammans med flera andra polischefer.

Med ett ökat antal multinationella företag med anstÀllda frÄn hela vÀrlden ökar ocksÄ antalet barn som under sin uppvÀxt flyttar runt i olika lÀnder, third culture kids. Uppsatsen syftar till och vill belysa hur det kan vara att vÀxa upp i flera olika lÀnder och hur man ser pÄ sin egen kulturella identitetsutveckling. Identitetsutveckling Àr nÄgot alla gÄr igenom. Forskning visar att om man under uppvÀxten ofta byter kulturellt sammanhang kan det en extra utmaning speciellt nÀr det gÀller att utveckla sin kulturella identitet.Fyra personer intervjuades om deras uppvÀxt och upplevelser som TKC.  Uppsatsen presenterar deras berÀttelser och tillsammans med tidigare forskning syftar de till att ge en bild av hur det kan vara att vÀxa upp i frÀmmande kulturer men ocksÄ hur den kulturella identiteten ifrÄgasÀtts nÀr man som ung vuxen ÄtervÀnder till sitt passland.