Background: Sweden has, since 1983, had a statutory audit for all joint-stock companies. However, according to EG?s fourth corporation directive, member countries can decide on their own if this applies for small joint-stock companies. An investigation was launched in the fall of 2006 to form an opinion on the importance of the audit reporting by law and what an abolishment of this rule would mean for small joint-stock companies. Critics are claiming that the cost of audit for small companies is exceeding the cause in these micro companies.Audit is regulated by Swedish translation (RS) of International Standards on Auditing (ISA) and is to be applied in all companies comprised by the statutory audit.

Sammanfattning Redelius Johanna (2005) Teaterproduktion - nyckeln till utveckling? Theatre production ? The key to development? Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete är att jag vill skaffa mig inblick hur mina elever upplever vad de lär sig i ett teaterproduktionsarbete. Det är viktigt att eleven får pröva eller utmana sina förmågor, men även förstå hur man bäst kan utnyttja sina resurser. För att nå syftet har jag använt metoden intervjuer, där sex elever har intervjuats.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare uppfattar de estetiska uttrycksformerna och deras betydelse för förskolans verksamhet samt att få en fördjupad förståelse för hur förskollärare relaterar estetiska uttrycksformer till förskolans läroplan. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie, där fyra förskollärare från fyra olika förskolor har intervjuats.Resultaten i studien visar att förskollärarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för barnen. Vidare framläggs det att de estetiska uttrycksformerna i stor del uppfattas som verktyg för att främja barnens personlighetsutveckling, kommunikation med andra och för lärandet. Det fanns däremot delade meningar om hur förskollärarna relaterar det estetiska arbetet till läroplanen. Samtliga pedagoger ansåg att läroplanen har blivit mer ämnesinriktad och att det estetiska fältet har fått mindre fokus, däremot menade pedagogerna att läroplanen är öppen för tolkning.

Narratives about UFO:s and extraterrestrials can be regarded as part of an everyday religiosity, yet the issue has been poorly studied outside an American context, within the discipline of Religious Studies. In this paper, I therefore seek knowledge about the further development of these narratives within the Swedish UFO-movement from the 1960?s until today. Influenced by social anthropologist Claude Lévi-Strauss´ discussion about mythems as the smallest components of a myth, I argue that the stories which emerge within the Swedish context differ from the American ones. This difference consists of both loss of certain mythemes and the addition of others to this mythic complex.

Titel: Översättning av Nöjd Kund Index - Verksamhetsutveckling med kundfokus på JM ABFörfattare: Grundström, Johan; Åberg, FilipHandledare: Blomgren, MariaKurs: Kandidatuppsats, 15hp, Företagsekonomiska institutionen, VT 2010Bakgrund: I samhället cirkulerar mängder av managementidéer. För att en organisation ska kunna använda en idé så måste den översätta idén till organisationens förutsättningar. Kundfokus har kommit att spela en allt viktigare roll för företagens lönsamhet vilket har lett till ett ökat kundfokus de senaste decennierna. JM AB, ett företag verksamma inom bostadsutveckling, införde år 2002 Nöjd Kund Index för att kunna mäta deras kunders nöjdhet. Hur har idén om Nöjd Kund Index översatts på företaget?Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att genom en studie av JM AB beskriva hur Nöjd Kund Index översätts och hur konceptets funktioner utvecklas.Metod: En kvalitativ metod valdes, där såväl intervjuer genomförts och dokument från JM använts.Resultat: Studien visar att översättningsprocessen är en process vilken tar form och ändrar karaktär beroende på faktorer både inom och utanför företaget.

Inom psykiatri används direkt arbetsterapi som syftar till att behärska själva görandet i aktiviteten och indirekt arbetsterapi som syftar till att utveckla varandet i aktiviteten. Studiens syfte var att beskriva hur fyra personer med psykiska funktionshinder upplevde sitt deltagande i en teaterterapigrupp. I teaterterapin gestaltade de en scenisk rollkaraktär, vilket innebar att klienten gick in i en annan persons sätt att handla, tänka och känna. Genom halvstrukturerade intervjuer framkom att informanterna upplevde att de utvecklade sina underliggande förmågor såsom koncentrationsförmåga, självförtroende och att de fått ökad livsglädje. De uppgav också att de genom att gestalta de sceniska rollkaraktärerna hade lärt känna sig själva bättre.

Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin.Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder.

Vi har i den här uppsatsen valt att undersöka om den familjeterapeutiska metoden reflekterande team går att använda som reflektionsmodell för att efterarbeta en teaterupplevelse i gymnasieskolan. Vi har genomfört en studie på tre olika gymnasieskolor i en skånsk stad. Undersökningstillfällena började med att vi spelade upp Harold Pinters ?I väntan på Wilson? för eleverna för att efter föreställningen genomföra ett reflekterande arbete med en pedagogisk variant av metoden reflekterande team. Gruppen bildade två cirklar av stolar, en inre och en yttre, med lika många deltagare i båda cirklar.

Peterson, E & Andrén, M. (2010). Från ingen idé till färdig föreställning. Ett fokussamtal om den skapande processen. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.Syftet är att utifrån ett ledarperspektiv undersöka och beskriva den skapande processen i ett pedagogiskt föreställningsarbete.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer.

Inom fältet för översättningsstudier har det traditionellt varit ett angeläget forskningsområde att erhålla kunskap om hur man hanterat samma källtext i olika kulturella kontexter. På våren år 1950 utkom en spansk översättning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptiläinen (Sinuhe egyptiern), och senare samma år, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons på den första. Föreliggande uppsats är en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka på vilket sätt och varför detta originalverks två översättningar på samma språk skiljer sig åt. Översättningarna har jämförts parallellt med dess källtext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjälp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översättningarna skiljer sig åt i vissa innehållsmässiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet härrör från de samhälleliga politiska kontexter där de producerats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur några dramapedagoger förhåller sig till aktiviteten och begreppet lek. Frågeställningen är:Hur används begreppet lek av dramapedagoger?Vad betyder begreppet och aktiviteten lek för dramapedagogerna och hur definierar och använder de ordet lek?Uppsatsen är en kvalitativ studie där sex dramapedagoger först blivit observerade och sedan intervjuade. Studien bygger på två observationstekniker; språklig observation och detaljobservation. Informanterna är sex utbildade dramapedagoger från Västsverige, varav fyra är kvinnor och två män.

The purpose of this thesis is to investigate whether the reading promotion project called ?A book?s all sides?, together with the activities of the book-event, can stimulate young people?s reading. The research questions are: How do the project leaders plan and organize activities for the book-event? How do the young people respond to the activities at the book-event? Do the young people get interested in the book which is presented at the book-event? Which connections between Vygotskij?s theory and the activities can be found in the book-event? The theoretical approach is based on Lev Vygotskij?s socio-cultural theory. To answer my research questions I have implemented four qualitative interviews and two interviews with the adult activity leaders and observed a book-event in the classroom.

Uppsatsen behandlar sex och nioåriga barns tankar om materians byggnad och omvandling efter att de givits möjlighet att delta i en gemensam undervisningssekvens. Barnens tankar har belysts i förhållande till ett i uppsatsen redovisat skolutvecklingsprojekt. En intervju med vardera åtta barn har genomförts och analyserats. Studiens resultat visar de sex- och nioåriga barnens kvalitativt skilda sätt att förstå grundläggande begrepp för en ekologisk förståelse. Partikelbegreppet, dvs.