
Sökresultat:
476 Uppsatser om Domare-botgörare - Sida 13 av 32
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.
LÀrobok vs Internet : En studie av elevsvar utifrÄn olika informationskÀllor
Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.
Pekska?rmar i turbulenta miljo?er : I vilken utstra?ckning kan precision uppra?ttha?llas
Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.
Elevers upplevelse av st?d och hinder f?r l?rande i grundskolan En intervjustudie om spr?kst?rning p? mellan- och h?gstadiet med fokus p? spr?k-, l?s- och skrivutveckling
Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.
Konsten att utsmycka en melodi : att la?ra ut ornamentation inom tidig musik
Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..
Konflikten om Barnets BÀsta : En teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i rÀttslig tvist om "barnets bÀsta".
Sedan 2006 Àr en allvarlig konflikt mellan förÀldrarna det vanligaste skÀlet till att tilldöma en förÀlder enskild vÄrdnad vid en rÀttslig tvist om barn och i Sverige Àr det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vÄrdnad efter en separation. Syftet med denna studie Àr att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i en rÀttslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gÄtt igenom en rÀttslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i en rÀttslig tvist om ?barnets bÀsta?. Min teori Àr att lagstiftningen om ?barnets bÀsta? begrÀnsar möjligheterna för lÀmpliga förÀldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bÀsta? inte Àr tillÀmpbar pÄ tvister dÀr tvÄ lÀmpliga förÀldrar stÀlls emot varandra.
Litteratursyn i grundskolans tidiga Är
Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.
Inspiration genom interaktion : En observationsstudie med fokus pa? balansen mellan praktiska och teoretiska moment i geho?rs- musikteoriun- dervisning.
Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.
HistiocytÀra sjukdomar hos Berner Sennenhund :
The histiocytic diseases are generally rare in dogs and not much is known about
the disease. The disease complex that includes both a reactive form and a tumour
form, is however common in certain breeds, among them the Bernese Mountain
Dog. As the literature is very limited on the subject of histiocytic diseases, my aim
with this thesis has been to gather current knowledge of these diseases. I have also
attempted to estimate the frequency of the diseases among the Swedish Bernese
Mountain Dogs and investigate if they appear to be more common among certain
families..
Webbsökning: En genvÀg till ett idiomatiskt sprÄkbruk för frÀmmandesprÄksinlÀrare?
Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.
KonstÄkning ur ett genusperspektiv
Sammanfattning
Syftet med undersökningen Àr att fÄ fördjupad kunskap kring hur maskulinitet och femininitet hanteras inom manlig och kvinnlig konstÄkning. Jag ville undersöka om konstÄkning erbjuder mÀn en alternativ maskulinitet samt hur denna alternativa maskulinitet pÄverkar kvinnlig konstÄkning. För att besvara frÄgorna har jag intervjuat trÀnare och domare inom konstÄkningen samt observerat tevesÀndningar frÄn VM i konstÄkning 2009 och 2010. Detta har jÀmförts med litteratur om konstÄkning, genus och andra relevanta studier. Genus kan förstÄs som en kulturell tolkning av biologiska skillnader mellan könen.
Dold samÀganderÀtt till fast egendom : skapandet av ett rÀttsinstitut
Under 1980-talet skapades och utvecklades ett rÀttsinstitut som kom att bÀra namnet dold samÀganderÀtt till fast egendom för makar och sambor. I ett flertal domar erkÀnde domare att, under förutsÀttning att vissa premisser var uppfyllda, en make eller sambo kunde ha dold samÀganderÀtt till den av andra parten Àgda fasta egendom. Villkoren för dold samÀganderÀtt stÄr inte att finna i nÄgon svensk lag utan villkoren Àr som oskrivna regel, liknande de som stiftas i de sÄ kallade common-law lÀnderna. I denna uppsats söker författaren finna de tolkningsmetoder och tolkningsargument HD anvÀnde sig av för skapa detta rÀttsinstitut. Uppsatsens tyngdpunkt ligger i analysen av domskÀlen frÄn fyra rÀttsfall.
Att vara lÀrare utan riktning : En studie av lÀrares upplevda utmaningar i en sprÄkintroduktionsklass
Den svenska skolan innefattar i dagens globaliserade samha?lle elever fra?n alla va?rldens ho?rn och i den svenska grundskolan talas det idag cirka 200 olika spra?k. Mitt intresse fo?r skolan ligger framfo?rallt i hur skolan ska kunna anpassa sig efter en alltmer globaliserad va?rld da?r olika spra?k, kulturer och kunskaper ma?ste samsas och hitta en gemensam grund att sta? pa?. Men fra?gan a?r om synen pa? spra?k och kunskap ha?nger med i globaliseringstanken eller om kunskapen fortfarande i stor utstra?ckning a?r kopplat till vad vi i Sverige anser vara den ?ra?tta? kunskapen.
En ensam f?rstel?rare som g?r skillnad. En aktionsstudie om elevintresse och delaktighet i naturvetenskaps l?rande p? mellanstadium
Syfte:
Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning.
Teori:
Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet.
Metod:
Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.
Sja?lvsta?ndig instudering : nÀr jag studerade in Euge?ne Ysay?e Sonata No. 2 fo?rsta satsen
Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.