Bakgrund: Användning av Djur i vården har visat sig ge många positiva effekter på människan. Oavsett människors ålder och tillstånd kan Djur bidra med att förbättra psykiska, fysiska och sociala funktioner. Bra bemötande, personcentrerat förhållningssätt och goda mellanmänskliga relationer krävs för att kunna ge god omsorg. Närhet och tillhörighet är en del av de grundläggande mänskliga behoven. Livskvalitet handlar om hur individen värderar sitt psykiska, fysiska och sociala välbefinnande och att förbättra livskvalitet kan ofta ses som målet med omvårdnaden.Syfte: Att beskriva hur Djurassisterade interventioner påverkar hälsorelaterad livskvalitet hos vårdtagare.Metod: Deduktiv litteraturöversikt genomfördes med nio kvantitativa artiklar.

Syftet med studien är att undersöka vilka effekter kontakten med sällskapsDjur har för äldre personers hälsa och välbefinnande. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar granskades. Studien visar att Djurs närvaro har ett flertal positiva effekter framförallt i vården av äldre med Alzheimers sjukdom. Dessa uppvisade en högre grad av socialisering och en lägre grad av beteendestörningar i närvaron av Djur. Även friska äldre påverkades positivt av relationen med Djur då det gällde sociala kontakter och graden av fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en social robot kan användas inom svensk demensvård och vilka effekter den har på patienterna. Roboten som används är Paro, en japansk sälrobot som har tagits fram för att kunna ge samma effekter som levande Djur i Djurterapi. Kontakt med Djur medför ofta aktivitet och vardagsglädje vilket även är viktiga begrepp i vård av människor med demens.Studien genomfördes som en fem veckors fallstudie på ett vårdhem. Det empiriska materialet utgjordes av direkta observationer av de boendes interaktion med Paro samt halvstrukturerade intervjuer med personalen. Observationerna nedtecknades som fältanteckningar.Resultatet pekar på att sälen, i likhet med riktiga Djur, kan tillföra aktivitet och välmående för vissa individer samt stimulera en grupp till samtal och ökad social kontakt.

Syftet med den här uppsatsen har varit att uppmärksamma uppvärderande omnämnanden av Djur i kristen texttradition, företrädesvis i evangelierna, men också i apokryfisk litteratur och i Uppenbarelseboken. Fokus har legat på Jesustexterna, eftersom Jesus är kristendomens förgrundsgestalt och kärna. Därför har Djuren kring Jesus blivit mitt huvudstudium, men en återblick görs också till Gamla Testamentet, för att visa att en positiv Djursyn finns redan i Moseböckerna och i skapelseberättelsen.Kristen teologi och tradition har negligerat dessa uppvärderande Djurbilder, för att istället fokusera på nedvärderande omnämnanden av Djur. Den negativa Djursynen har varit fullständigt dominerande, och därför är det nödvändigt, menar jag, att arbeta på det sätt som jag föreslår, för att skapa en motvikt och balans. Min arbetshypotes har varit att det existerar uppvärderande omtalanden och beskrivningar av Djur, i viktiga sammanhang, och min undersökning har sedan handlat om att identifiera sådana texter, vilket jag också lyckats med.

Uganda anses vara ett högriskland för utveckling av nya plötsligt uppdykande sjukdomar (emerging infectious diseases, EID). Grisproduktionen i Uganda har ökat drastiskt de senaste åren och en stor del av Ugandas grisar är frigående. De kan därför lätt komma i kontakt med vilda Djur i deras närområde. Porcint circovirus 2 (PCV2) är ett ubikvitärt virus och etiologiskt agens för bland annat porcine multisystemic wasting syndrome (PMWS). Förutom att infektera tamgrisar över hela världen så har PCV2 också visats kunna infektera vildsvin.

  Jag minns när man som liten var på besök hos mormors föräldrar i deras lägenhet i Sundbyberg. I vardagsrummet eller salongen hade de en figurin i glaskupa, där satt jag alltid och stirrade, försvann in i fantasins värld, iakttog scenariot med musicerande män i peruk och den sirliga färgrika vegetationen. Figuriner avbildar oftast människor eller Djur, noggrant utarbetade, i en idealisk värld. Ett fryst ögonblick där allt är i harmoni, stråkarna ljuder och rusdrycken flödar i salongen, bönderna drar sina kärror och skördar glatt, människor och Djur lever i symbios med varandra och naturen. En skönmålning som både innehåller och saknar problematik men är samtidigt en intressant tradition där jag kan frossa i referenser och uttryck, kitschiga motiv och inkonsekventa koncept. .

Många Djurparker erbjuder närkontakt med Djur. Det kan innebära att besökarna tillåts klappa traditionella husDjur eller gå in till mer exotiska Djur i anläggningar som försöker efterlikna Djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i Djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler. I det här kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel på denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar där smittspridning sker endast av Djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförändringar, då jag förutsätter att de kommer under behandling istället för att förevisas publik. De fyra zoonoser jag presenterar är ornitos, tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fåglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret från näshålan och via feces.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan människa och Djur kan vara lika starkt som mellan två människor och förlusten av ett Djur kan inverka negativt på en människas hälsa och välbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har använts för att assistera människan i flera hundra år och på 1970-talet utvecklades Djurterapi då de första pilotstudierna på kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar då Djur använts i vårdandet. Djurs nära förhållande till människan väckte intresse av att närmare studera deras inverkan på hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sällskapsDjurs inverkan på hälsa och välbefinnande hos äldre människor på särskilt boende.

Vid storskalig slakt utsätts nötkreatur för många stressande faktorer, såsom transport, nya miljöer och gruppkonstellationer samt hårdhänt hantering. Stressen utgör ett hot mot Djurens välfärd och är en viktig orsak till ekonomiska förluster för slakteriet i form av DFD-kött och kassationer. Alternativa metoder till slakthusen såsom mobil slakt arbetas fram, men är idag inte tillräckligt lönsamma för att klara av konsumenternas krav på stora mängder kött till lågt pris. Denna pressade ekonomiska situation gör det även svårt för slakterierna att göra miljön bättre anpassad för Djuren. Därför är det av intresse att undersöka möjligheterna att erhålla lugna Djur som är mindre påverkade av slaktsituationen.

Forskning har visat på goda effekter hos barn som har Djur i sin omgivning. Barn som har en hög tillgivenhet till Djur i hemmet visar bland annat en större empati och mer prosociala beteenden än barn som har lägre tillgivenhet till sina Djur eller barn som inte har Djur i hemmet. Denna effekt har även visat sig hålla i sig till vuxen ålder. Studier visar att en hunds närvaro i ett klassrum kan påverka eleverna så att de får högre kognition, större empati, visar mindre aggressivitet och blir bättre socialt interagerade. Kombineras hundnärvaro med social träning för barnen blir effekten att barnen visar ännu mindre aggressivitet än om barnen endast får social träning.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och Djur generellt och människans användning av försöksDjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett Djurs. Motståndet till Djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna.

Detta är ett arbete som tar upp några av de vanligaste vilda däggDjur som viltrehabiliteras, och jag har bland dem valt att skriva om igelkottar, ekorrar, fladdermöss, harar, grävlingar och rävar. Arbetet beskriver även hur dessa arter infångas, hanteras, hyses, frisläpps, samt tar upp vanliga skador och sjukdomar de kan ha. Sjukdomar är dock något som sällan ses hos de vilda Djur som kommer till viltrehabiliteringsanläggningarna, om man bortser från parasitangrepp och diverse tandsjukdomar. Däremot är skador vanligt förekommande, och människan är nästan alltid orsaken till dessa. Vanligast förekommande är trafikolyckor, men Djur blir även intrasslade i skräp, förgiftade och får ofta frakturer, skallskador och ytliga trauman..

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan människa och Djur kan vara lika starkt som mellan två människor och förlusten av ett Djur kan inverka negativt på en människas hälsa och välbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har använts för att assistera människan i flera hundra år och på 1970-talet utvecklades Djurterapi då de första pilotstudierna på kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar då Djur använts i vårdandet. Djurs nära förhållande till människan väckte intresse av att närmare studera deras inverkan på hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sällskapsDjurs inverkan på hälsa och välbefinnande hos äldre människor på särskilt boende.

I denna uppsats har en osteologisk analys genomförts på ett material från åtta gravhögar med en vikt på 12 kg. Benmaterialet kommer från Finström 12.1, ett åländskt gravfält från yngre järnåldern. Syftet var att se om det fanns ett mönster i gravinnehållet och om det fanns en korrelation mellan kön, ålder, Djurarter och fynd. Det osteologiska resultatet samt fyndmaterialet jämfördes sedan med tre åländska och tre svenska gravfält från samma tidsperiod för att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa lokaler i förhållande till gravsammansättning. Speciellt fokus har satts på relationen mellan människa och Djur för att undersöka om kön eller ålder av den begravda individen har haft betydelse för vilka Djur man gravlagts med.

På senare tid har man sett att gnagare, så som råttor och möss, kan drabbas av förändringar i beteendet när de blir infekterade med parasiten Toxoplasma gondii. Beteendeförändringarna verkar skapa förutsättningar för att parasiten lättare ska kunna fullborda sin livscykel, genom att infekterade gnagare blir lättare byten för huvudvärden, katten. Det skulle kunna vara så att även andra Djur, så som våra sällskapsDjur, kan drabbas av beteendeförändringar till följd av toxoplasmos. I denna litteraturstudie har jag undersökt vilka evidens som finns för att stödja denna teori. Råttor blir mindre rädda för nya saker, slutar undvika kattlukt och får inlärningssvårigheter.