Anledningen till att Djur behöver sjukgymnastik är densamma som för människor. Sjukgymnastik används som rehabilitering efter skada, för att hantera t.ex. muskuloskeletala problem samt för att minska risken för skador. Studier från Irland och Storbritannien visar att det finns ett växande intresse för Djursjukgymnastik. I Sverige återfinns de flesta Djursjukgymnaster inom privat Djurhälsovårdsverksamhet där veterinärer och Djursjukgymnaster samarbetar.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärareundervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomförten läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk Djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvärdigt alternativ.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Djur, med fokus på hundar, används som hjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vi fördjupade oss i de metoder som finns med Djur som hjälpmedel samt studerade ett exempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte. Genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fått svar på följande frågeställningar: Hur kan hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilka arbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av hundar som ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vård- och terapihund? Hur används hundar på en missbruksinstitution för äldre män? Resultatet pekar på att hundar kan användas i vård- och terapisyfte genom användning av de metoder som finns, det vill säga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapy samt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vård- och terapihund är att den tränas på adekvat sätt, har ett bra temperament samt har en hundförare som ser till klientens och hundens bästa.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att Djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av Djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/Djurrehabilitering, där Djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att Djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

Det finns olika tekniker att använda sig av vid immobilisering av frilevande impalor, t.ex. kemisk immobilisering, snaror, nät eller fösning in i fållor med hjälp av bil eller helikopter. Vid immobilisering av frilevande trubbnoshörningar används uteslutande kemisk immobilisering. De olika immobiliseringsmetoderna innebär olika risker för impalan; att söva ett Djur är alltid ett riskmoment men även stress framkallad av jakt och hantering kan ge patologiska förändringar som kan leda till döden. På både impala och noshörning utförs kemisk immobilisering med hjälp av olika typer av opioider, antingen en opioid ensam eller i kombination med andra läkemedel. Opioider ger både bra anestesi och analgesi, men kan medföra även oönskade effekter såsom excitering, hypoxi, respiratorisk depression, eller acidos.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärareundervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomförten läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk Djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvärdigt alternativ.

Forskare har konstaterat att ca 30 % av alla nötkreatur som bär på O157:H7 är superutsöndrare. Detta innebär att deras terminala mukosa är koloniserad och leder till att de utsöndrar höga bakteriehalter under långa perioder. Undersökningar har visat att superutsöndrare kan stå för upp till 96 % av alla bakterier som utsöndras. Närvaron av en superutsöndrare i en grupp leder till att fler Djur blir lågutsöndrare samt att dessa lågutsöndrande Djur utsöndrar mer bakterier än de lågutsöndrare som inte huseras tillsammans med en superutsöndrare. Detta kan resultera i en ökad kontaminering av kött på slakterier och så småningom till en ökad risk för människor att bli smittade.

Att hålla Djur i Djurparker innebär ofta en stor inskränkning på deras beteendemönster. Denna litteraturstudie är inriktad på Afrikas stora kattDjur. Lejon, leopard och gepard har i sina naturliga habitat stora revir och de jagar för att få föda. I Djurparker hålls de i förhållandevis små hägn och har inte möjlighet till att jaga. När Djur hålls i en suboptimal miljö är det vanligt att de utvecklar stereotypier.

Djursjukvården i Sverige omsatte 2013 3 miljarder kronor och marknaden har vuxit 10 % per år de senaste tio åren. Den största delen av ökningen beror på att vården har blivit mer avancerad, tekniken är mer utvecklad och att människor är villiga att betala mer för sina sjuka Djur. Från 2011 har intresset för Djursjukvårdbranschen från riskkapitalbolagen varit massivt. I december 2012 hade riskkapitalbolagen Anicura och Evidensia AB köpt omkring 65 % av den svenska Djursjukvårdsmarknaden. Två år tidigare fanns det inte ett enda riskkapitalbolag i Djursjukvården. Riskkapitalbolagen inom Djursjukvården påverkar troligtvis marknaden på flera sätt.

Människan har genom historien haft relationer till andra Djur och har det än idag. I takt med människans och samhällets utveckling har de relationer vi har till hästen även utvecklats och förändrats. Trots att hästen idag kan förstås som en följeslagare till människan och som en signifikant annan i vissa människors självutveckling finns det fortfarande anhängare inom samhällsvetenskaperna som anser att Djur andra än människan inte har någon plats inom studiefältet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hävdar att hästar och Djur i allmänhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade på att hästar inte har ett verbalt språk och att de inte heller kan objektifiera sig själva och uppnå vad man kan likna vid ett själv. Eftersom hästen inte kan förmedla sig på samma sätt som människan kan vi inte heller interagera med den, ännu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den här studien argumenterar dock för att människan kan ha meningsfulla relationer till hästar eftersom de och andra Djur är en del av de relationer som människan har som är av social karaktär och därför är berättigade till en plats inom det sociologiska studiefältet.

Genom vår lärarutbildning på Högskolan i Skövde har vårt intresse för naturvetenskap och lek inom förskola väckts. Dessa två intresseområden ligger till grund för studien som fokuserar på barns fria lekar och biologi, i ett förskoleperspektiv. Läroplan för förskolan (Skolverket, 1998) menar att barnen i förskolan skall utveckla sin förståelse för Djur och växter samt utveckla en förståelse för uppfattningen om den egna kroppen. Syftet med studien var att undersöka vilka olika aspekter av biologi som kan göras synliga av oss i tre- till femåringars fria lek. Studien har genomförts med hjälp av ostrukturerade observationer på förskolebarnens fria lekar både i utomhus- och inomhusmiljö.

Denna studie handlar om hur Djur kan användas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet är att undersöka hur Djur kan bidra till människors/klienters utveckling och ?tillfrisknande?. Detta är en kvalitativ studie och informationen är hämtad från sex stycken intervjupersoner från tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes på respektive behandlingshem och vid varje intervju var två intervjupersoner närvarande, alla intervjupersoner var personal på respektive behandlingshem.

Salmonella är en av de vanligaste orsakerna till livsmedelsburna infektioner hos människor. Infektionen sker via en fekal-oral smittväg, i första hand via kontaminerade livsmedel men även via kontakt med smittade Djur och människor. Utbrott av Salmonella hos människa orsakas ofta av livsmedel från Djur infekterade med Salmonella och i flera fall kan den primära smittkällan spåras tillbaka till kontaminerat Djurfoder. Foder utgör det första ledet i animala livsmedelskedjan och är därmed en viktig utgångspunkt för kontroll av Salmonella för att reducera smitta senare i denna kedja. Kontamination av foder kan potentiellt ske vid skörd, under processning särskilt i foderfabriken eller under lagring och transport.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan uppfattar miljö, natur och miljöproblem. Mil-jöarbete är i högsta grad aktuellt i förskolan då det står i läroplanen att det ska vara en stor del av verk-samheten (Skolverket, 2010). Nio barn i åldern fem till sex år från två förskolor i olika kommuner var med i studien. Vi använde oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet visade att miljö var ett okänt begrepp för barnen, men däremot var begreppet natur mer känt för dem. Framförallt beskrev barnen naturen i termer av komponenter som träd, blommor, växter och Djur.

The purpose of this essay is to closely study different studies and texts within the subjects ofanimals and nature in order to, from different themes, analyze and determine whether or not animalsis a useful tool to apply in school as well as preschool. Above all else, this study serves to answerwhat animals and nature can bring children, and when you as an educationalist can benefit from it inyour classes within school and preschool. This study also serves to point out what you should keepin mind when using animals as a tool in your classes, since there are a few obstacles to consider.The method used to analyze the different themes is discourse analysis, which is a sort of textanalysis.About one hundred years ago when our society was industrialized, different theories and theimportance of preserving and to sojourn into nature began to grow among some theorists, biologistsand educators. The value of spending time outdoors was realized, which we today have a greatunderstanding of. Our interest for the impact of animals on us is also starting to grow, and there is alot of research that is of the opinion that animals are good for children in many different ways, andfor many different reasons.