Mjältbrand är den arketypiska zoonosen, ingen annan infektiös sjukdom drabbar så många olika arter med så allvarliga konsekvenser. I Västvärlden är mjältbrand numera endast ett sporadiskt problem men i Afrika är sjukdomen fortfarande endemisk och anses ha stor påverkan på både populationer av vilda Djur och tamboskap. Sjukdomen orsakas av Bacillus anthracis vars sporer är mycket resistenta och kan överleva i miljön under lång tid. Bland vilda Djur är det framförallt gräsätare som drabbas och transmissionen sker oftast genom oralt intag av sporer eller parenteral inokulation av sporer. Intaget sker vanligen genom att Djuret dricker kontaminerat vatten eller betar gräs som är förorenat med sporer.

Tillgången på nya Djur är avgörande för en framgångsrik mjölkproduktion. Äldre kor lämnar produktionen av olika anledningar och de tomma platserna som de ger måste fyllas ut av ett nytt producerande Djur. Djurförsörjning handlar därmed om hur effektiva Djurflödena är. För att få en effektiv Djurförsörjning krävs det att god fruktsamhet, friska Djur och låga rekryteringskostnader. För att nå dessa mål krävs en bra planering där man eftersträvar jämn beläggning.

I de svagas tjänst, volym 1, är en studie i Djurskyddsengagemang och syftar till att belysa något av det Djurskyddare gör i sin strävan efter en Djurvänligare värld. Djur, liksom människor, känner smärta och är en av den mest utsatta kategorin i vårt samhälle. Djurskyddarna har som mål att ge Djuren en värdigare tillvaro och sätten att arbeta på är många. På Slaka Djurhem ger man de illa medfarna Djuren vård och omsorg, och när de återhämtat sig får de flytta till bra permanenta hem medan länsveterinären är bl.a. rådgivare i fråga om allvarliga problem som exempelvis vanvård och Djursmitta.

Sambandet mellan våld mot Djur och våld i nära relationer är väl dokumenterat. Forskning har visat att en person som misshandlar sin partner kan använda Djuren i hemmet som ett medel för att skrämma, kontrollera, hämnas och utsätta sin partner för tvång. Det kan ske genom hot att skada eller döda Djuret och faktiska handlingar där personen ifråga gör det. Våld mot Djur är också förknippat med eskalerande våld. Studier tyder på att Djurens utsatthet gör det svårare för den våldsutsatta partnern att lämna förhållandet, då hen är orolig för vad som ska hända med Djuret.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och Djur generellt och människans användning av försöksDjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett Djurs. Motståndet till Djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna.

Play is an important part of children´s everyday life, it is through play children develop. Play occurs a lot in kindergarten and in this study, the aim is to examine how play activities play is used in preschool teaching and the role of the teacher´s in the play. Video recordings of play activities done and qualitative methods (conversation analysis) has been used to analyze the video recordings. The results of this study show that play are widely used as a pedagogical tool in preschool. It is through play children develop.

Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan Djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. Bakgrund: Historiskt har Djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsDjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av Djurassisterat vårdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan Djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården.

Bakgrund: Det är viktigt att stöd för dementa finns nära eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohälsa. Ohälsa i detta avseende innebär bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat på att Djur kan ha lugnande effekter på demenssjuka. Studier har visat att Djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt på terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur Djurrelaterade stimuli påverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbättringar sågs gällande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hälsa utifrån kategorierna ? emotionell påverkan, förmåga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

Metylkvicksilver (MeHg) är en form av tungmetallen kvicksilver och det är den form som är farligast för Djur och människor. Det beror på dess organiska egenskaper som gör att det biomagnifieras genom födokedjan, effektivt absorberas från föda, distribueras till många organ, koncentreras i levande organismer, passerar blod-hjärnbarriären och ackumuleras, samt orsakar skador även vid låga doser. Det har neurotoxiska och immunologiska effekter på Djur i alla åldrar, men Djur i prenatalperioden är känsligast för exponering av MeHg och kan drabbas av utvecklingsstörningar. Effekterna skiljer sig något mellan hanar och honor, men är även individuella. Dessutom skiljer sig tidpunkter för utveckling hos olika Djur och organ är olika känsliga.

Denna litteraturstudie syftar till att utreda om Treponema-arter är tänkbara etiologiska agens till öronnekros hos gris. Sjukdomen drabbar främst unga Djur och då framförallt efter avvänjning. Symptomen yttrar sig som ytliga lesioner eller nekroser på ytterörat och det är vanligt att många Djur drabbas vid samma tidpunkt. Sjukdomen anses vara ett Djurvälfärdsproblem men är inte associerad med några produktionsnedgångar. Vid bakteriologiska undersökningar finner man framförallt spiroketer, kockoida och kockobacillära bakterier.

Uganda anses vara ett högriskland för utveckling av nya plötsligt uppdykande sjukdomar (emerging infectious diseases, EID). Grisproduktionen i Uganda har ökat drastiskt de senaste åren och en stor del av Ugandas grisar är frigående. De kan därför lätt komma i kontakt med vilda Djur i deras närområde. Porcint circovirus 2 (PCV2) är ett ubikvitärt virus och etiologiskt agens för bland annat porcine multisystemic wasting syndrome (PMWS). Förutom att infektera tamgrisar över hela världen så har PCV2 också visats kunna infektera vildsvin.

Andelen lantbruk med inriktning på stora betesDjur ökar i Sverige. För att effektivt kunna hantera dessa Djur bör de metoder som används ses över. Det här arbetet är gjort i ett försök att utreda om hästen kan spela en viktig roll i arbetet tillsammans med nötkreatur. För att ta reda på det har jag intervjuat en del olika aktiva inom sektorerna lantbruk och häst samt tagit del av befintlig litteratur som rör hur man hanterar Djur på ett säkert sätt samt olycksstatistik. Intervjupersonerna kom ifrån södra Sverige och gårdsbesöken genomfördes i Skåne.

Det finns fem fredade rovDjur i Sverige: björn, varg, lo, järv och kungsörn. Riksdagen har beslutat att det ska finnas livskraftiga populationer av dessa Djur i landet och rovDjursstammarna har ökat den senaste tiden. En viktig orsak till konflikt mellan människor och de stora rovDjuren är rovDjurens predation på våra tamDjur. Antalet angrepp på tamDjur har ökat från 1997 och framåt med viss årsvariation. Det är varg och lo som står för flest förlorade Djur. Skadorna vid ett rovDjursangrepp delas in i direkta och indirekta skador.

Denna litteraturstudie syftar till att utreda om Treponema-arter är tänkbara etiologiska agens till öronnekros hos gris. Sjukdomen drabbar främst unga Djur och då framförallt efter avvänjning. Symptomen yttrar sig som ytliga lesioner eller nekroser på ytterörat och det är vanligt att många Djur drabbas vid samma tidpunkt. Sjukdomen anses vara ett Djurvälfärdsproblem men är inte associerad med några produktionsnedgångar. Vid bakteriologiska undersökningar finner man framförallt spiroketer, kockoida och kockobacillära bakterier.

Hantering av nötkreatur har börjat bli en viktig fråga i nötköttsproduktionen på grund av tilltagande rationalisering inom nötköttsproduktionen, och klara ekonomiska fördelar med allt större besättningar och större krav på arbetsmiljön. Det har uppstått behov av mer lämpliga eller förbättrade Djurhanteringsanordningar. På samma gång tar frågan om säkerhet inom hantering av nötkreatur stor uppmärksamhet och man inser att det krävs mer kunskap inom det området. Man måste skydda både de som arbetar med Djur och Djuren själva vid alla typer av Djurhantering. Detta arbete kommer förhoppningsvis att vara till hjälp för dem som dagligen hanterar Djur eller planerar att köpa någon typ av hanteringsanordning.