Jag minns när man som liten var på besök hos mormors föräldrar i deras lägenhet i Sundbyberg. I vardagsrummet eller salongen hade de en figurin i glaskupa, där satt jag alltid och stirrade, försvann in i fantasins värld, iakttog scenariot med musicerande män i peruk och den sirliga färgrika vegetationen. Figuriner avbildar oftast människor eller djur, noggrant utarbetade, i en idealisk värld. Ett fryst ögonblick där allt är i harmoni, stråkarna ljuder och rusdrycken flödar i salongen, bönderna drar sina kärror och skördar glatt, människor och djur lever i symbios med varandra och naturen. En skönmålning som både innehåller och saknar problematik men är samtidigt en intressant tradition där jag kan frossa i referenser och uttryck, kitschiga motiv och inkonsekventa koncept. .

Många djurparker erbjuder närkontakt med djur. Det kan innebära att besökarna tillåts klappa traditionella husdjur eller gå in till mer exotiska djur i anläggningar som försöker efterlikna djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler. I det här kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel på denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar där smittspridning sker endast av djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförändringar, då jag förutsätter att de kommer under behandling istället för att förevisas publik. De fyra zoonoser jag presenterar är ornitos, tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fåglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret från näshålan och via feces.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan människa och djur kan vara lika starkt som mellan två människor och förlusten av ett djur kan inverka negativt på en människas hälsa och välbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har använts för att assistera människan i flera hundra år och på 1970-talet utvecklades djurterapi då de första pilotstudierna på kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar då djur använts i vårdandet. Djurs nära förhållande till människan väckte intresse av att närmare studera deras inverkan på hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sällskapsdjurs inverkan på hälsa och välbefinnande hos äldre människor på särskilt boende.

Vid storskalig slakt utsätts nötkreatur för många stressande faktorer, såsom transport, nya miljöer och gruppkonstellationer samt hårdhänt hantering. Stressen utgör ett hot mot djurens välfärd och är en viktig orsak till ekonomiska förluster för slakteriet i form av DFD-kött och kassationer. Alternativa metoder till slakthusen såsom mobil slakt arbetas fram, men är idag inte tillräckligt lönsamma för att klara av konsumenternas krav på stora mängder kött till lågt pris. Denna pressade ekonomiska situation gör det även svårt för slakterierna att göra miljön bättre anpassad för djuren. Därför är det av intresse att undersöka möjligheterna att erhålla lugna djur som är mindre påverkade av slaktsituationen.

Forskning har visat på goda effekter hos barn som har djur i sin omgivning. Barn som har en hög tillgivenhet till djur i hemmet visar bland annat en större empati och mer prosociala beteenden än barn som har lägre tillgivenhet till sina djur eller barn som inte har djur i hemmet. Denna effekt har även visat sig hålla i sig till vuxen ålder. Studier visar att en hunds närvaro i ett klassrum kan påverka eleverna så att de får högre kognition, större empati, visar mindre aggressivitet och blir bättre socialt interagerade. Kombineras hundnärvaro med social träning för barnen blir effekten att barnen visar ännu mindre aggressivitet än om barnen endast får social träning.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna.

Detta är ett arbete som tar upp några av de vanligaste vilda däggdjur som viltrehabiliteras, och jag har bland dem valt att skriva om igelkottar, ekorrar, fladdermöss, harar, grävlingar och rävar. Arbetet beskriver även hur dessa arter infångas, hanteras, hyses, frisläpps, samt tar upp vanliga skador och sjukdomar de kan ha. Sjukdomar är dock något som sällan ses hos de vilda djur som kommer till viltrehabiliteringsanläggningarna, om man bortser från parasitangrepp och diverse tandsjukdomar. Däremot är skador vanligt förekommande, och människan är nästan alltid orsaken till dessa. Vanligast förekommande är trafikolyckor, men djur blir även intrasslade i skräp, förgiftade och får ofta frakturer, skallskador och ytliga trauman..

Denna kandidatuppsats underso?ker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och no?jesbilaga Pa? Stan. Uppsatsens syfte a?r fra?mst att underso?ka hur Pa? Stan anva?nder sig av stereotyper i sin journalistik men ocksa? att skapa fo?rsta?else fo?r varfo?r de anva?nds. De fra?gesta?llningar uppsatsen a?mnar svara pa? a?r vilka a?mnesomra?den Pa? Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som anva?nds i representationen av dem.Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har Pa? Stans dominerande a?mnesomra?den mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att fa? reda pa? hur attityden och hur a?sikterna kring na?tdejting ser ut hos allma?nheten. Med denna studie o?nskar jag att ma?nniskor va?gar prata mer o?ppet om na?tdejting och i vilken omfattning det fo?rekommer just i deras liv.Fra?gesta?llningar:- Hur ser vetskapen om na?tdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt a?r medlemskap pa? en dejtingsajt? - Vad har man fo?r attityd och insta?llning kring dem som na?tdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden?- Skiljer detta sig a?t mellan ko?n, a?lder och datoranva?ndande?Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens fo?ljder och internet.Metod: Kvantitativ metod med enka?ter.Empiri: 80 enka?ter delades slumpma?ssigt ut och fra?gor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till na?tdejting besvarades.Slutsatser: Hela 90 % hade ho?rt talas om na?tdejting men endast ha?lften hade sja?lva ett medlemskap pa? en na?tdejting sida.Attityden till na?tdejting sa?g olika ut. Att det bara a?r konstiga och blyga ma?nniskor som na?tdejtar ho?ll majoriteten inte med om.

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan människa och djur kan vara lika starkt som mellan två människor och förlusten av ett djur kan inverka negativt på en människas hälsa och välbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har använts för att assistera människan i flera hundra år och på 1970-talet utvecklades djurterapi då de första pilotstudierna på kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar då djur använts i vårdandet. Djurs nära förhållande till människan väckte intresse av att närmare studera deras inverkan på hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sällskapsdjurs inverkan på hälsa och välbefinnande hos äldre människor på särskilt boende.

I denna uppsats har en osteologisk analys genomförts på ett material från åtta gravhögar med en vikt på 12 kg. Benmaterialet kommer från Finström 12.1, ett åländskt gravfält från yngre järnåldern. Syftet var att se om det fanns ett mönster i gravinnehållet och om det fanns en korrelation mellan kön, ålder, djurarter och fynd. Det osteologiska resultatet samt fyndmaterialet jämfördes sedan med tre åländska och tre svenska gravfält från samma tidsperiod för att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa lokaler i förhållande till gravsammansättning. Speciellt fokus har satts på relationen mellan människa och djur för att undersöka om kön eller ålder av den begravda individen har haft betydelse för vilka djur man gravlagts med.

På senare tid har man sett att gnagare, så som råttor och möss, kan drabbas av förändringar i beteendet när de blir infekterade med parasiten Toxoplasma gondii. Beteendeförändringarna verkar skapa förutsättningar för att parasiten lättare ska kunna fullborda sin livscykel, genom att infekterade gnagare blir lättare byten för huvudvärden, katten. Det skulle kunna vara så att även andra djur, så som våra sällskapsdjur, kan drabbas av beteendeförändringar till följd av toxoplasmos. I denna litteraturstudie har jag undersökt vilka evidens som finns för att stödja denna teori. Råttor blir mindre rädda för nya saker, slutar undvika kattlukt och får inlärningssvårigheter.

Mjältbrand är den arketypiska zoonosen, ingen annan infektiös sjukdom drabbar så många olika arter med så allvarliga konsekvenser. I Västvärlden är mjältbrand numera endast ett sporadiskt problem men i Afrika är sjukdomen fortfarande endemisk och anses ha stor påverkan på både populationer av vilda djur och tamboskap. Sjukdomen orsakas av Bacillus anthracis vars sporer är mycket resistenta och kan överleva i miljön under lång tid. Bland vilda djur är det framförallt gräsätare som drabbas och transmissionen sker oftast genom oralt intag av sporer eller parenteral inokulation av sporer. Intaget sker vanligen genom att djuret dricker kontaminerat vatten eller betar gräs som är förorenat med sporer.

Tillgången på nya djur är avgörande för en framgångsrik mjölkproduktion. Äldre kor lämnar produktionen av olika anledningar och de tomma platserna som de ger måste fyllas ut av ett nytt producerande djur. Djurförsörjning handlar därmed om hur effektiva djurflödena är. För att få en effektiv djurförsörjning krävs det att god fruktsamhet, friska djur och låga rekryteringskostnader. För att nå dessa mål krävs en bra planering där man eftersträvar jämn beläggning.

I de svagas tjänst, volym 1, är en studie i djurskyddsengagemang och syftar till att belysa något av det djurskyddare gör i sin strävan efter en djurvänligare värld. Djur, liksom människor, känner smärta och är en av den mest utsatta kategorin i vårt samhälle. Djurskyddarna har som mål att ge djuren en värdigare tillvaro och sätten att arbeta på är många. På Slaka djurhem ger man de illa medfarna djuren vård och omsorg, och när de återhämtat sig får de flytta till bra permanenta hem medan länsveterinären är bl.a. rådgivare i fråga om allvarliga problem som exempelvis vanvård och djursmitta.