Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB får anses vara ett hjälpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillräcklig ledning för vad testatorn avsett ska hända med sin kvarlåtenskap. Dessa presumtionsregler är tänkta att ge uttryck för vad testatorer i allmänhet vill ska hända med sitt arv efter sin bortgång i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebär att reglernas utformning måste vara av generell karaktär.

I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet är att ta reda på pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de två teoretiska utgångspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskollärare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. Vår studie visar att förskollärarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjälpte till så att lärandeprocessen gick vidare.

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

I Sverige pågår en livlig debatt som rör skydd av egendom från rovdjursattacker. Tamdjursägare upplever att de inte kan skydda sin boskap från angrepp av rovdjur med nuvarande lagstiftning och jägare upplever att de inte kan skydda sina jakthundar från angrepp från främst vargar.I rapporten redogörs för nuvarande gällande lydelse av 28 § jaktförordningen och den föreslagna nya lydelsen.Meningen med rapporten är att belysa de problem som finns runt skyddsjakt och då med anledning av 28 § jaktförordning. Rapporten ska även svara på vad polisen har för uppgifter när misstanke om jaktbrott uppstår.Som källor till rapporten har vi använt oss av internet, rapporter framtagna inom området samt intervju med en miljöbrottsutredare från Östersund.Polisen har en viktig roll i rovdjurspolitiken då det är viktigt att polisen i ett tidigt skede gör adekvata åtgärder. Spårsäkring är ofta avgörande i dessa brott och då främst teknisk bevisning. En ordningspolis uppgift blir att snabbt spärra av platsen.

Skatol och androstenon är två ämnen som lagras i fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, när köttet från grisarna hettas upp. I Sverige kastreras därför alla smågaltar några dagar efter födseln. Detta sker rutinmässigt utan bedövning, vilket innebär lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna är att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

Mul- och klövsjuka är en av de mest kostsamma sjukdomarna hos produktionsdjur. Sjukdomen orsakas av infektion av ett mul- och klövsjukevirus tillhörande genus Aphtovirus inom familjen Picornaviridae. Mottagliga djurslag för viruset är nöt, gris, får, get, buffel samt ett flertal klövbärande vilda djurarter. År 2001 drabbades Storbritannien av ett utbrott av muloch klövsjuka, utbrottet spreds sedan till flera andra länder, bland annat till Nederländerna. Kostnaderna för utbrottet blev mycket höga, enbart de direkta kostnaderna för smittbekämpning och ersättning till djurägare kostade den brittiska staten 2,7 miljarder pund. Betydande ekonomisk effekt får också de begränsningar i export som läggs på ett land drabbat av mul- och klövsjuka.

Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar.

Syfte: Syftet var att granska det vetenskapliga underlaget och analysera om det fanns effekter av bl?b?rsintag p? plasmaglukos (P-glukos), systoliskt blodtryck (SBP) och diastoliskt blodtryck (DBP) hos vuxna med normala niv?er av P-glukos, SBP och DBP. Metod: En systematisk litteraturs?kning gjordes i databaserna PubMed och Scopus d?r randomiserade kontrollerade studier efters?ktes. Inkluderad population var individer med normala P-glukosniv?er och blodtrycksniv?er samt utan funktionsneds?ttning eller diagnostiserad sjukdom. Interventionen var f?rska, alternativt frysta bl?b?r eller frystorkat bl?b?rspulver.

ABSTRACT. Mastitis is one of the most common diseases affecting dairy cows worldwide. In Sweden annu-ally about 60% of the dairy cows get infected and Staphylococcus aureus cause approximately 30% of these infections. Mastitis causes enormous economic losses. In Sweden, the costs to cure mastitis are estimated to be 192 million SEK per year, excluding the costs for mastitis prevention.

Den svenska nötköttsproduktionen möts av konkurrens från importerat nötkött som har likvärdiga mervärdesfaktorer, men ett lägre pris. Nötkött från Brasilien och USA kan ses som konkurrenter, då de konkurrerar med nötkött som har ett högre pris och anses ha likvärdiga mervärden såsom frigående djur, bra köttkvalitet och god smak. Det brasilianska alternativet erbjuder ett nötkött som har bra och jämn kvalitet, frigående djur som får beta. Det svenska alternativet erbjuder samma mervärden samt att djuren haft en bättre djurvälfärd dock till ett högre pris. Studien syftar till att identifiera de faktorer som svenska konsumenter värderar och tänker på när de väljer importerat nötkött, för att skapa en bättre förståelse för deras beslutsprocess. I takt med bättre förståelse för konsumenten och de beslutsgrundande faktorerna genererar detta ny kunskap som kan hjälpa lantbrukare och stödorganisationer som till exempel LRF.

I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

Fertiliteten hos högavkastande mjölkkor i världen har en negativ trend. Eftersom brunststyrkan avtagit i takt med att mjölkproduktionen ökat, och lantbrukarna har allt mindre tid avsatt för observation av sina djur, finns en växande marknad för automatiska brunstpassningssystem. I denna studie utvärderas ett sådant system; Heatime®. Arbetet är tvådelat, och består av en retrospektiv studie av den eventuella förändring i besättningarnas fertilitetsresultat som uppkommit efter installation av systemet och en enkätstudie som utvärderade hur nöjda 65 lantbrukare var efter inköp. Efter att ha granskat och jämfört fertilitetsdata (antal kor, inkalvningsålder, kalvningsintervall (KI), kalvning till första insemination (KFI), kalvning till sista insemination (KSI), antal inseminationer/serie, 56 dagar non-return, andel dräktiga av nypåbörjade och dräktighetsprocent per insemination) från de databaser som finns i Sverige (kokontroll och seminrapportering) från två år före installation med två år efter konstaterades att dessa värden inte skiljde sig signifikant åt. Detta beror antagligen på att fertiliteten hos mjölkkor är så pass multifaktoriell att det finns fler faktorer än bara brunstpassning som påverkar resultaten. Resultaten av enkätundersökningen visade att majoriteten (94 %) av de som köpt systemet var så pass nöjda att de skulle köpa det igen, och 96 % av dem tyckte sig se en förbättring av fertilitetsresultaten efter installation. Vidare uppgav 76 % att de ansåg sig spara väsentligt med tid varje vecka efter installation av Heatime®. Om tid sparas varje arbetsdag utan negativ påverkan på fruktsamheten får detta ses som en vinst och skulle kunna motivera en installation av systemet.

I Sverige gäller generellt strandskydd. Det är förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter från strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet främst varit att trygga det allmänna friluftslivet men på senare år har även skydd för djur- och växtliv tagits in i lagtexten.2009/2010 ändrades strandskyddsbestämmelserna och en av ändringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader ska gälla.Det första syftet med examensarbetet är att undersöka hur strandskyddsfrågan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagändringen. Det andra syftet är att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen sedan lagändringen.

Det finns en direkt koppling mellan den allt högre mjölkavkastningen hos våra mjölkraser SRB och SLB och vissa reproduktionsstörningar. Posten fruktsamhet är idag den största utslagsorsaken i kokontrollen. Högre produktionsnivåer leder till kortare och mer svårupptäckta brunster eller t o m till att brunst helt uteblir. Det tar också längre tid för kon att komma i brunst efter kalvning. Allra tydligast ses detta hos gruppen förstakalvare.