Spritt över världen finns en mängd frilevande hästar av varierande storlek och ursprung, gemensamt för dem alla utom Przewalskihästarna är att de är ferala. Ferala hästar härstammar från domesticerade hästar som av någon anledning återförvildats. Vissa har rymt ur fångenskap, andra har släppts fria. Ytterligare andra används som landskapsvårdare och är utplacerade av människor i syfte att återskapa en naturtyp som inte längre finns kvar. Hur välfärden för dessa djur bör bedömas och hur mycket ansvar vi har för deras välfärd varierar dock forskare emellan.

Under den senaste tiden har det svenska beteskravet varit omdiskuterat. Många lantbrukare ser beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfålla där de har tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsbete i en besättning med automatisk mjölkning. Rastbete jämfördes med produktionsbete med avseende på mjölkavkastning, mjölksammansättning, foderkonsumtion och betesbeteende. Korna i båda behandlingarna (rastbete och produktionsbete) erbjöds bete under 9,5 h/dygn.

?Extended-spectrum ?-lactamases? (ESBL) är idag ett stort problem inom humanmedicinen men börjar även skapa problem inom veterinärmedicinen. ESBL-produktion hos bakterier medför resistens mot cefalosporiner av 3:e generationen, som är viktiga antibiotika mot infektioner med gramnegativa bakterier. Resistensen är överförbar mellan bakterier, och spridning från djur till människor kan ske. Ofta är bakterier med ESBL-produktion samtidigt resistenta mot flera andra grupper av antibiotika.

Sedan tio år tillbaka har fysik, kemi och biologi haft egna kursplaner. Forskning pekar på dilemmat med att dessa ämnen fortfarande är lågt prioriterade i de tidigare skolåren, samtidigt som den framhåller vikten av att elever redan i tidig ålder bör få möta naturvetenskapen. Syftet med vår studie är att ta reda på hur en utvald grupp lärare, i de tidigare skolåren, tänker om NO-undervisningen i skolan. Med NO menar vi ämnena biologi, kemi och fysik- enskilt eller ämnesövergripande. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genomfört intervjuer med lärare.

Salmonella kan infektera de flesta av våra husdjur och produktionsdjur och är en av de vanligaste livsmedelsburna infektionerna hos människa. Salmonella smittar fekalt-oralt men vissa serotyper som Salmonella Enteritidis kan även överföras från hönan till nästa generation genom äggen. I denna litteraturstudie sammanfattas hur Salmonella, särskilt Salmonella Enteritidis, kan få en omfattande och snabb spridning inom hela fjäderfäproduktionen på grund av att bakterien inte bara sprids med avföringen utan även med äggen från infekterade djur. Smittspridningen kan bli särskilt snabb och omfattande om djuren i avelspyramidens topp infekteras. Därigenom kan smitta hos exempelvis några tusen avelsdjur spridas till miljontals kycklingar och ägg i konsumtionsledet med en massiv exponering för konsumenten, människan. Studien innehåller även hur man ska gå till väga för att minimera risken för smittspridningen. Spridningen av Salmonella Enteritidis ökade kraftigt under åren 1979-1987 och utvecklade sig till en global pandemi av Salmonellainfektion hos människor.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna.

I detta examensarbete redovisas mitt förslag på utformning av en utomhusutställning på Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur målgruppen 3-10-åringar kan stimuleras och ledas genom utställningen. I arbetet ingår även en lekfull gestaltning av 16 utställningskomponenter i form av bostäder åt vanligt förekommande sörmländska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts på barn i lekmiljöer. Jag har även gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.

I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i hbtq- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller hbtq-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

Jakten på bushmeat är en aktuell och komplex fråga i Central- och Västafrika som har ägnats mycket uppmärksamhet och forskning inom flera vetenskapliga discipliner. Köttet och djurdelarna innebär både en födokälla för fattiga, samt som inkomstkälla vid ökande efterfrågan från västvärlden och Asien där djurdelarna ses som lyxvaror och används inom blandannat naturmedicin. Jakt på de stora aporna såsom gorillor, schimpanser och bonoboer utgör ett hot mot arternas överlevnad och en minskad biodiversitet men konsumtion av djurdelarna innebär också en risk mot folkhälsan. De bidragande faktorerna till handeln med bushmeat är många men särskilt stor är skövling av stora skogsområden samt minskade habitat. Vägar som går genom tidigare svårtillgängliga områden och bättre jaktvapen har också haft stor påverkan och resulterat i att många av de utrotningshotade djuren minskar i antal. Uppkomst och spridning av nya sjukdomar är ett hot mot både djur- och folkhälsa när människan konsumerar och kommer i kontakt med sina närmaste släktingar. Olika typer av virus såsom Ebola, SIV, SFV och STLV har visat sig och anses vara patogener som kan förväntas ge uppkomst av nya infektiösa sjukdomar.

Funktionshindrade är en prioriterad målgrupp för folkhälsoarbetet i Sverige. De två viktigaste målområdena som fokuseras är rätten till jämlikhet och delaktighet i samhället samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hästar, har i tidigare studier visat sig påverka funktionshindrades upplevda hälsa på ett positivt sätt och bidragit till nya kunskaper om dem själva. Syftet med den här studien var att undersöka på vilka sätt ridning som hälsofrämjande fritidsaktivitet kan bidra till en bättre upplevd hälsa och ett bättre lärande för personer med funktionshinder, och på vilket sätt ridverksamheten är uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes på en ridskola.

Förgiftningar hos däggdjur som druckit vatten kontaminerat med cyanotoxiner har observerats världen över, och riskerar att öka i takt med tilltagande övergödning och klimatförändringar. Denna litteraturstudie inriktar sig på mikrocystin (MC) som är det vanligaste och mest studerade cyanotoxinet. Studien avgränsar sig till akut intoxikation hos däggdjur och fokuserar på grundläggande mekanismer hos toxinet, såsom absorption, distribution, metabolism och elimination. Vidare beskrivs de toxiska mekanismerna och de akuta toxiska effekterna. MC orsakar utbredda nekroser och blödningar i levern. Den specifika distributionen till levern anses bero på det höga uttrycket av organiska anjontransportörer (OATP).

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

En av journalistikens viktigaste uppgifter är att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svårförståeliga. Detta gäller även ett av de största globala hoten i vår tid: klimatförändringarna. Klimatförändringarna har många, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, påverkar hur mediekonsumenterna ser på just klimatförändringarna och hur de drabbar oss och vår omvärld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförändringarnas konsekvenser som svenska journalister väljer att skriva om samt hur man väljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. Frågeställningarna är: Vilka av klimatförändringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltså siffersätts? Varför väljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, på det sätt som man gör? Frågeställningarna har besvarats genom en kvantitativ innehållsanalys, i vilken redaktionellt material på tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister på tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som påverkar djur, natur, väder och temperatur är de vanligast förekommande.

En av journalistikens viktigaste uppgifter är att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svårförståeliga. Detta gäller även ett av de största globala hoten i vår tid: klimatförändringarna. Klimatförändringarna har många, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, påverkar hur mediekonsumenterna ser på just klimatförändringarna och hur de drabbar oss och vår omvärld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförändringarnas konsekvenser som svenska journalister väljer att skriva om samt hur man väljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. Frågeställningarna är: Vilka av klimatförändringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltså siffersätts? Varför väljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, på det sätt som man gör? Frågeställningarna har besvarats genom en kvantitativ innehållsanalys, i vilken redaktionellt material på tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister på tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som påverkar djur, natur, väder och temperatur är de vanligast förekommande.

Fotosensibilitet delas in i tre grupper där typ I (primär fotosensibilitet) och typ III (sekundär/hepatisk fotosensibilitet) till stor del beror av toxiner som växtätare får i sig oralt via födan. Typ II är en ärftlig form och diskuteras därför ej i denna uppsats.Sjukdomen ger dermatit (hudinflammation) på opigmenterad och tunnbehårad hud samt ett fotofobiskt beteende hos djuren. Den sekundära fotosensibiliteten skiljer sig genom att de drabbade djuren får leverskador vilket kan leda till dödsfall. Både kliniskt och subkliniskt drabbade djur får nedsatt produktivitet vilket leder till stora ekonomiska förluster.Fotosensibilitet är en vidt spridd åkomma då det finns många olika fototoxiska växter samt mykotoxiner runt om i hela världen. Det är dock svårt att uppskatta risker av olika beten då halterna av toxiner och förekomsten av svampväxt kan variera beroende på många variabler.