Val av bekämpningsstrategi vid utbrott av mul- och klövsjuka
Mul- och klövsjuka är en av de mest kostsamma sjukdomarna hos produktionsdjur. Sjukdomen orsakas av infektion av ett mul- och klövsjukevirus tillhörande genus Aphtovirus
inom familjen Picornaviridae. Mottagliga djurslag för viruset är nöt, gris, får, get, buffel samt ett flertal klövbärande vilda djurarter. År 2001 drabbades Storbritannien av ett utbrott av muloch klövsjuka, utbrottet spreds sedan till flera andra länder, bland annat till Nederländerna.
Kostnaderna för utbrottet blev mycket höga, enbart de direkta kostnaderna för smittbekämpning och ersättning till djurägare kostade den brittiska staten 2,7 miljarder pund.
Betydande ekonomisk effekt får också de begränsningar i export som läggs på ett land drabbat av mul- och klövsjuka. Det är därför av största vikt att snabbt kunna bekämpa utbrottet och därmed minimera den tid då exportmöjligheterna är begränsade. Vid ett konstaterat utbrott finns det ett flertal olika bekämpningsstrategier som beslutsfattare kan välja att använda sig av, dessa bygger på restriktioner avseende transport av mottagliga djur, stamping-out samt på vaccination. Det finns ett flertal olika sätt att genom epidemiologiska simuleringsmodeller undersöka vilken bekämpningsstrategi som, vid ett givet scenario, kan vara den mest kostnadseffektiva. Sådana simuleringar kan vara en del av beslutsunderlaget vid valet om hur en smitta skall bekämpas. För att kunna fatta beslut grundade på simuleringar bör man dock ha kunskap om de begränsningar i att efterlikna ett verkligt scenario som modellerna har. Inte heller omfattar modellerna andra kostnader av ett utbrott än de rent ekonomiska.
Beslutsfattare måste även ta hänsyn till exempelvis den psykiska påfrestningen hos drabbade djurägare samt allmänhetens reaktioner.