PFAS är en grupp poly- och perfluorerade ämnen som framställs industriellt och förekommer i ett flertal produkter såsom impregnerade papper och textilier, brandskum och rengöringsmedel, detta på grund av dess smuts, vatten- och fettavstötande egenskaper. Ämnena klassas som PBT ämnen, persistenta, bioackumulerande och toxiska, vilket gör dem till ett hälsoproblem för människor och djur. Denna studie undersökte förekomsten av PFCA, PFSA och PAPS i micropopcorn, samt om migration från förpackning till majskorn innan tillagning förekom och om PFAS i popcornen kunde utgöra en hälsorisk för människor. Proverna bereddes genom att tillaga ett prov i mikrovågsugn, ett i kastrull innehållande majskärnor samt fettet från micropopcornpåsen och ett där majskärnorna tvättades rena från fett från påsen och därefter tillagades med rapsolja i kastrull. Proven extraherades bland annat med en SPE Wax + HLB, separerades i en Acuity UPLC och identifierades med hjälp av en Xevo TQ-S-quadrupole masspektrometer med atmosfäriskt elektrospraygränssnitt i negativt läge samt analyserades i mjukvaran Masslynx.

Syftet med litteraturstudien är att beskriva hästens stereotypier samt diskutera vad dessa beror på och hur de kan förebyggas. Stereotypier är upprepade och oförändrade rörelser utan mål och syfte. Om hästar uppvisar stereotypier kan det vara tecken på att de saknar kontroll över sin situation. Det är enbart djur i fångenskap som uppvisar stereotypier. Hästar uppvisar flera olika stereotypier såsom krubbitning, vävning, boxvandring, huvudkast och stereotypt sparkande i vägg.

Denna studie behandlar illustrationer inom matematik. Fokus har varit att undersöka vilken roll illustrationer spelar i samband med subtraktionsuppgifter för elever i årskurs två. Detta genom att studera olika matematikläromedel. Studiens område sträcker sig från 60-talet fram tills idag, år 2010. Inom dessa decennier har två matematikläromedel per decennium slumpmässigt valts ut för analys.

Det finns en direkt koppling mellan den allt högre mjölkavkastningen hos våra mjölkraser SRB och SLB och vissa reproduktionsstörningar. Posten fruktsamhet är idag den största utslagsorsaken i kokontrollen. Högre produktionsnivåer leder till kortare och mer svårupptäckta brunster eller t o m till att brunst helt uteblir. Det tar också längre tid för kon att komma i brunst efter kalvning. Allra tydligast ses detta hos gruppen förstakalvare.

Osteoartrit (OA) är en degenerativ och inflammatorisk ledsjukdom som drabbar både djur och människor och förkortar tävlingskarriären hos många hästar. Det är en komplex skada som troligen kan starta på olika ställen i leden och det är svårt att på ett tidigt skede ställa en diagnos. Idag används bland annat röntgen och MRI för att se ledförändringarna, men det pågår forskning kring om det finns mätbara biomarkörer för benvävnaden i serum eller ledvätska som tidigt skulle kunna visa ledförändringarna. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva OA på tävlingshästar och hur det diagnostiseras idag, med inriktning på kotleden, och undersöka forskningen kring tre potentiella biomarkörer avseende benförändringar vid tidig OA: bone sialoprotein (BSP), osteoprotegerin (OPG) och proteiner tillhörande Wnt-signalering. BSP är ett protein som har en roll i formationen och modelleringen av ben hos den unga hästen. Det finns i högst koncentration i övergången mellan brosk och ben och är därför en tänkbar markör för förändringar i den delen av leden.

Den studerade hypotetiska gården ligger i Uppland och producerar mjölk med en besättning på 240 kor och lika många djur av alla åldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmål odlas delvis på gården och delvis på mark som erhålls av grannar mot ersättning. Att tilldela korrekta värden på ersättningen är avgörande för ekonomiska beräkningar.Att använda en foderstat bestående av mer grovfoder av högre kvalité ger ett behov av ca 220 ha åkermark utöver gårdens egna ca 240 ha. Beaktas dessutom lämplig växtföljd behovs 760ha men ca 300 av dessa ha kommer inte att direkt användas för att odla biomassa till det här systemet varvid skörden på de 300 ha kan säljas. Den ökade grovfodergivan ger ett stort överskott på biprodukter såsom ensilage, gödsel och halm, närmare bestämt ca 8 ton TS per dag.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap några pedagoger i förskolan har om barn i sorg och hur de bemöter sörjande barn, samt hur de beskriver döden för barnen och vilken beredskap som finns för krishantering. Metod: Studien är av kvalitativ art och underlaget till studien är sju intervjuer som genomfördes med pedagoger på två olika förskolor i en kommun. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens frågeställningar. Resultat: Pedagogerna anser att det viktigaste för dem att tänka på när de ska möta ett barn i sorg är att vara lyhörd och se till varje barns behov. Några skulle vänta på att barnet börjar prata om det, medan några andra skulle ta upp det med barnet.

Mögel förekommer ofta i delar av ensilage som exponerats för syre. Många mögelarter är ofarliga men vissa kan bilda mykotoxiner som har negativa effekter på flera djurarter. Mjölkkor anses vara mer motståndskraftiga mot mykotoxiner än andra djur eftersom mikrofloran i våmmen har förmågan att bryta ned vissa av dessa. Det finns ändå bevis för att vissa toxiner har negativ effekt även på mjölkkor. En del mykotoxiner kan också utsöndras med mjölken och därmed utgöra en fara för konsumenterna. I den här uppsatsen utreds vilka effekter roquefortine C, mykofenolsyra, patulin, deoxynivalenol, zearalenon och aflatoxin har på mjölkkor och om de utsöndras med mjölken. Mykotoxinernas verkningsmekanismer är mycket komplexa och studierna är för få för att dra några slutsatser om effekterna eller i vilka koncentrationer effekterna uppstår. I fallbeskrivningar om förgiftningar av roqueforine C, patulin och deoxynivalenol beskrivs mycket allvarliga symptom och till och med dödsfall hos mjölkkor.

Stress kan definieras på många olika vis. En del författare beskriver det som förändringar i biologiska funktioner. Andra författare beskriver det som påverkan från miljön som överbelastar individens kontrollsystem och minskar dess ?fitness?, eller uppenbart kan komma att göra det. När djur utsätts för en potentiellt hotfull situation startar en mängd olika reaktioner som kan fungera som en indikator på djurs rädsla.

This paper deals with a taphonomic study of contexts with osteological material of dog (C. familiaris L.) from the Mesolithic and Neolithic of Sweden and Zealand, Denmark. The general aim is to develop and test a method to try to understand the activity behind and define specific archaeological structures. My questions also regards to wether a taphonomic analysis of the material could be used to identify treatments as wrapping and contraction of the dogs, but also dismembering and other preparations of the body. The study focuses on the relation between the space of decomposition, disarti-culation of the joints, evidence of wall effect, cutmarks, weathering and signs of postdepositional arrangements.The analysis is based on contexts from the materials Hornborgasjön, Vedbæk, Skateholm I and II, Sjöholmen, Ertebølle, Bökeberg, Bredasten, Löddesborg, Bergsvägen and Röekillorna, dating from early Maglemose culture to Neolithic Battle axe culture.The analysis shows that a closer study of taphonomic processes can be used to identify different structures as graves, offerings, religious and non religious contexts or parts of animals, probably put into the ground as waste.

Alternativ splicing är en process som ger upphov till att olika mRNA-sekvenser bildas från en enda gen, vilket bidrar till en ökad proteindiversitet hos organismen. Olika mRNA-sekvenser kan uppstå eftersom att det förekommer olika varianter av alternativ splicing som även kan kombineras på flera olika sätt: cassette exon (inkludering/exkludering av exon), intron retention (intronet behålls), alternative 5´splice-site choice (olika 5´ splice sites kan väljas) och slutligen alternative 3´ splice-site choice (andra 3´ splice sites kan väljas). För att alternativ splicing ska äga rum i olika pre-mRNA måste den regleras av cis-reglerande element. De cis-reglerande elementen utgörs av fyra grupper: exonic splicing enhancers (ESE), exonic splicing silencers (ESS), intronic splicing enhancers (ISE) samt intronic splicing silencers (ISS). Som namnen förtäljer finns de antingen i exoner eller introner, där de interagerar med transagerande faktorer, SR-proteiner (aktiverare) eller hnRNPs (hämmare).

Mastit är den vanligaste sjukdomen bland mjölkkor och medför stora kostnader för mjölkproducenterna, inte bara för behandling utan även för kasserad mjölk, utslagning av kor och minskad produktion. Syftet med denna studie var att se om man kunde finna några samband mellan hur korna är grupperade under de olika laktationsstadierna, hur båshygienen sköts, vad lantbrukaren har för inställning till problematiken runt S. aureus och hur detta påverkar förekomsten av S. aureus. Totalt besöktes åtta gårdar som alla hade mjölkkorna i lösdrift.

Syftet med det här arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för människan och människans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger på läst litteratur inom området och på en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring är inte bara vägen till känslomässig kontakt, den taktila kommunikationen är också relaterad till inlärning.

År 2000 godkände Sverige EUs vattendirektiv. Det innebär att vi måste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalité och det får inte ha för höga halter av förorenade ämnen. Vid förorening kan vattnet skada människor, djur och växter. Sverige måste ständigt jobba och förbättra reningen av vårt dagvatten. Reningen av dagvattnet och på vilket sätt det ska ske är något som ständigt kan förnyas och förbättras. Idag renas dagvatten med hjälp av dammar och våtmarker och reningen kan bli bättre med hjälp av flytande våtmarker. Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande våtmarker och att sprida denna så att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis även användningen av dem så att reningen av dagvattnet kan förbättras. Arbetet innehåller en litteraturstudie och resultat från intervjuer vilka bägge syftar att ta reda på hur en flytande våtmark fungerar, hur den är konstruerad, vilken typ av skötsel den kräver, vilka växter som fungerar bäst, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna använda sig av dem här i Sverige. I arbetet finns det information om när en flytande våtmark renar som bäst, vilka typer av växter som bör användas och vilka typer av stommar det finns till den flytande våtmarken.

Denna uppsats handlar om religiös slakt och hur etiskt försvarbara den judiska kosherslakten och den muslimska halalslakten är, detta utifrån ett människorättsperspektiv i jämförelse med ett djurrättsperspektiv. Uppsatsen utgår till stor del utifrån författaren Martha C Nussbaums teorier kring människors rättigheter och djurs rättigheter, där hon i båda ämnena tar upp ?the capability approach?, som handlar om vad varje människa och djur som ett minimum, för vad ett värdigt liv kräver, har rätt till. I uppsatsen finns även avsnitt om kosher- respektive halalslakt samt ett kapitel om jordbruksverkets syn på konventionell slakt och dess innebörd men också deras syn på kosher- och halalslaktI analysen, analyseras de olika delarna för att försöka hitta svar på min frågeställning. Analysen inleds med ett människoperspektiv utifrån, ?the capabilities approach?, där jag analyserar konsekvensen av ett förbud mot kosher- och halalslakt.