Bakgrund och problem: SjÀlvbestÀmmanderÀtt Àr en grundprincip i socialtjÀnstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. SocialtjÀnstlagen gör ingen skillnad pÄ friska eller sjuka mÀnniskor, vilket kan skapa dilemman för bistÄndshandlÀggare vid behovsbedömning.Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att uppnÄ en förstÄelse kring hur bistÄnds-handlÀggare arbetar med sjÀlvbestÀmmanderÀtt och inflytande vid behovsbedömning.Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser bistÄndshandlÀggare pÄ Àldres sjÀlvbestÀmmanderÀtt nÀr det finns en bristande insikt i de egna behoven?Hur hanterar bistÄndshandlÀggare anhörigas inflytande?Metod: Studien Àr influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och bestÄr av en vinjett besvarad av 24 bistÄndshandlÀggare, samtliga arbetande utifrÄn socialtjÀnstlagen inriktat mot Àldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet frÄn bistÄndshandlÀggarna har bearbetats genom en tematisk analys.Resultat och slutsatser: Resultatet visar att bistÄndshandlÀggare menar att den Àldre har sjÀlvbestÀmmanderÀtt trots bristande insikt i sina egna behov. BistÄndshandlÀggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den Àldre vÀger tyngre Àn dennes sjÀlvbestÀmmanderÀtt.

Att ha barn med drag av autism i klassrummet krÀver att man kan förstÄ deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt sprÄkförstÄelse, nedsatt förmÄga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fÀltstudier i tre veckor pÄ autismenhet, förelÀsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplÀgg för det hÀr handikappet. Arbetet handlar om hur de hÀr barnen uppfattar kommunikation och vilka svÄrigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tÀnka pÄ nÀr man tar kontakt med de hÀr barnen. Det pedagogiska upplÀgget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlÀttas för dem. Mina slutsatser Àr att med rÀtt hjÀlp och stöd kan de klara av en hel del..

Denna uppsats handlar om hur mÀnniskor förhÄller sig till de tvÄ begreppen ekologiskt och nÀrproducerat. Fokus ligger pÄ vad som av konsumenten uppfattas som nÀrproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som pÄverkar konsumenterna d.v.s. varför vÀljer de ekologisk eller nÀrproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hÀlsa och miljö ihop med det ekologiska och nÀrproducerade? Studien Àr en undersökning med en sÄ kallad etnografisk metod dÀr observationer och intervjuer genomförts pÄ plats i butik.

Arbetet försöker belysa vilken uppfattning pedagoger har om sambandet mellan barns fritidsintressen och dess pÄverkan pÄ skolprestationerna. FrÄgestÀllningarna handlar om pedagogernas syn pÄ sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation och vilka fritidsintressen de anser gynnar respektive missgynnar elevernas skolprestation. Den teoretiska bakgrunden har jag tagit frÄn litteratur som handlar allmÀnt om fritiden men Àven frÄn litteratur om fysisk aktivitet. Jag valde att göra kvalitativa gruppintervjuer med nio pedagoger frÄn en F till 6 skola i sydöstra SkÄne. Jag intervjuade bÄde fritidspedagoger och klasslÀrare frÄn Ärskurs 1 till 6.

Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur normer och vÀrderingar pÄverkar hur personalen pÄ demensboenden förhÄller sig till demenssjukas sexualitet och kÀrleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vÄrdbitrÀden frÄn demensboenden i StockholmsomrÄdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn pÄ de boendes rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvÄsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar frÄn att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begrÀnsa men inte förbjuda sexualiteten.

Denna uppsats undersöker hur pedagoger tÀnker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhÄller vikten av att en skola för alla uppnÄs. Detta innebÀr att undervisningen skall utgÄ frÄn elevernas förutsÀttningar och att de skall fÄ sina behov tillgodosedda. För att fÄ en inblick i hur pedagoger tÀnker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkÀtundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning Àr en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de Àr i behov av och att alla dÀrför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

Bakgrund: En stor del av de patienter som vÄrdas inom den somatiska slutenvÄrden har smÀrta och underbehandlad smÀrta Àr Äterkommande bland dem. Sjuksköterskor Àr genom sin roll i omvÄrdnaden och som administratörer av lÀkemedel delaktiga i patientens upplevelse av underbehandlad smÀrta. Det finns omfattande forskning inom smÀrta och smÀrtbehandling, men sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smÀrta Àr ett eftersatt forskningsomrÄde.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smÀrta inom den somatiska slutenvÄrden.Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom nio individuella intervjuer med sjuksköterskor inom den somatiska slutenvÄrden. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framgÄr tre kategorier som belyser sjuksköterskors perspektiv; Sjuksköterskors erfarenhet inom underbehandlad smÀrta och dess ursprung, Den komplexa smÀrtbedömningen och smÀrtlindring samt Konsekvenser av underbehandlad smÀrta.Konklusion: Genom misstro mot patienterna och deras subjektiva upplevelse av smÀrta samt frÄnvaro av reflektion hos vÄrdpersonalen skapar underbehandlad smÀrta onödigt vÄrdlidande och etiska dilemman inom vÄrden. Genom reflektion och tilltro till patientens upplevelse skapas möjlighet att förbÀttra patienters upplevelse av vÄrd och minska förekomsten av underbehandlad smÀrta..

IPTV Àr en företeelse som under de senaste Ären har tagit fart i sin utveckling och berÀknas fortsÀtta vÀxa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, omrÄde bildats och fortfarande pÄgÄr en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjÀnster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjÀrrkontroll. I dagslÀget erbjuder operatörer tjÀnster som Video-on-Demand och TV à la carte, dÀr kundens behov och krav sÀtts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förÀndras för att anvÀndas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spÄs Àven att utbudet av tjÀnster som erbjuder större interaktivitet att vÀxa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjÀnster i ett paket, kallat Triple Play.Med ny teknik uppstÄr frÄgor kring sÀkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas.

En förutsÀttning för att rÀttssystemet ska fungera Àr att personer stÀller upp och berÀttar för polisen om vad som har hÀnt nÀr brott har begÄtts. Det har förekommit situationer dÄ personer i segregerade omrÄden vÀljer att inte tala med polisen pÄ grund av rÀdsla för bland annat repressalier. Det Àr av största vikt att polisen lyckas bygga upp ett förtroende bland de boende i dessa omrÄden för att vi ska ha en rÀttsÀkerhet Àven i framtiden. Syftet med denna rapport Àr att problematisera polisens arbete i de segregerade omrÄdena och beskriva de problem och dilemman som poliserna stÀlls inför. Jag har under ett antal dagar följt poliserna i ett segregerat omrÄde i södra Sverige.

?Mobila enheter ? anpassning av hemsidor skapade med EPiServer CMS? handlar om tekniker och metoder för att anpassa en hemsida skapad i publiceringsverktyget EPiServer CMS för mobila enheter. Rapporten berör bÄde tekniska bitar sÄ som hur man kan presentera tvÄ helt olika versioner av samma sida och hur man löser scrollning pÄ mobila enheter till mer teoretiska avsnitt som handlar om hur man presenterar innehÄll som passar den mobila enhetens skÀrm.Syftet var att undersöka om det Àr möjligt att skapa ÄteranvÀndbar kod som gÄr att anvÀnda pÄ flera olika webbplatser och samtidigt skapa den mobila versionen med samma html-kod som redan finns och pÄ sÄ sÀtt undvika extra arbete för att koda om sidorna. Vidare sÄ undersöktes det om det gick att fÄ en ?app-kÀnsla? pÄ den mobila versionen utan att utveckla en nativ applikation..

Uppsatsen handlar om hur fyra judiska personer upplever antisemitism i Sverige. De har svarat pÄ frÄgor som rör tvÄ teman, antisemitism och Israelkritik/antisionism.Informanterna har inte personligen utsatts för antisemitism i stor utstrÀckning, dÀremot upplever de att antisemitismen finns mer utbrett pÄ andra platser i Sverige.Israelkritik upplever de enbart som antisemitism nÀr den Àr obalanserad och nÀr media anklagar judar kollektivt för vad som sker i Israel/Palestina. Sionism ser de dock ingen anledning till att kritisera eftersom den handlar om ett judisk sjÀlvbestÀmmande. Ett par av informanterna anser att sionism Àr sÄ starkt förknippat med judisk tradition att antisionism per automatik blir judefientlig..

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvĂ„rdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten sĂ„ som minskad patientsĂ€kerhet och försĂ€mring under sjĂ€lva transporten med förlĂ€ngd vĂ„rdtid som följd. NĂ€r resurserna pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning överstigs kan det bli nödvĂ€ndigt att överflytta patienter mellan intensivvĂ„rdsavdelningarna trots de kĂ€nda riskerna.Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvĂ„rdssjuksköterskors förhĂ„llningssĂ€tt till patientöverflyttningar pĂ„ grund av resursbrist.Metod: En fokusgruppsintervju pĂ„ en specialistintensivvĂ„rdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes vid bearbetning av textmaterialet.Resultat: IntensivvĂ„rdssjuksköterskornas förhĂ„llningssĂ€tt kunde kategoriseras i tre domĂ€ner: yrkesroll, kĂ€nslor samt rationell instĂ€llning. Dessa tre domĂ€ner utgjorde ett tema: Professionellt och kĂ€nslomĂ€ssigt förhĂ„llningssĂ€tt.Konklusion: IntensivvĂ„rdssjuksköterskorna har med hjĂ€lp av sin yrkeserfarenhet funnit bĂ„de ett professionellt och kĂ€nslomĂ€ssigt förhĂ„llningssĂ€tt som hjĂ€lper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar pĂ„ grund av resursbrist. IntensivvĂ„rdssjuksköterskans professionella och kĂ€nslomĂ€ssiga förhĂ„llningssĂ€tt vid patientöverflyttningar pĂ„ grund av resursbrist pĂ„verkas av deras yrkesroll, kĂ€nslor och rationella instĂ€llning..

Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sÀtt att definiera sig sjÀlva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen Àr vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen bestÄr av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer pÄ internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlÀgg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, dÀr kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och förestÀllningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstÄnd. UtifrÄn frÄgestÀllningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet pÄ internet har tre framtrÀdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjÀnstesektor, Sexualdriftens karaktÀr och Den fria mÀnniskan ? samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhÀllsmedlemmen, Sexperten, och Offret.

Syftet med denna studie var att undersöka kristna personers attityder gentemot sekularisering och modern andlighet. För att undersöka detta intervjuades medlemmar ur frikyrkliga svenska samfund; en intervju i fokusgrupp (med fyra deltagare) samt tre individuella intervjuer. Intervjumaterialet bestod av ett case uppdelat i fem sektioner, dÀr respondenterna fick resonera fritt kring olika religiösa dilemman. Deltagarna uppvisade frÀmst negativa emotionella attityder gentemot sekularisering och modern andlighet, frÀmst riktat mot sambandet till individualiseringen av samhÀllet. Respondenterna uppvisade förstÄelse för den subjektiva aspekten av tro, samt religionens brister och hur dessa stÄr i samband till vissa sekulÀra yttringar.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och ge en fördjupad förstÄelse för de principer som ligger till grund för lÀrare i bedömningssituationer. I studien genomfördes kvalitativa djupintervjuer med fem gymnasielÀrare som resulterade i att nio principer framkom. De principer som lÀrare anvÀnder sig av följer tvÄ huvudspÄr. Dels anvÀnder sig lÀrare av principer som följer intentionerna i styrdokumenten och dels anvÀnder lÀrare i undantagsfall principer som faller utanför intentionerna i styrdokumenten. Undantagsfallen sker nÀr lÀrare i praktiken hanterar svÄra dilemman vid bedömning och de gav uttryck för att de löser dem genom att anvÀnda sig av exempelvis principen att bedöma elever efter flit eller principen att tÀnja betygskriterierna.