Den hÀr studien genomfördes i samband med en fem veckor lÄng VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i förskoleklass. Syftet med studien var att klargöra om och i vilken utstrÀckning förskoleklassbarn har förmÄga att göra olika typer av kopplingar sÄ kallade inferenser till text vid höglÀsningstillfÀllen i samband med boksamtal. UtifrÄn syftet uppkom frÄgestÀllningen: Hur gestaltades elevernas förmÄga eller mindre goda förmÄga att göra inferenser i samband med boksamtal? Resultatet visade att deltagarna hade sÀrskilt svÄrt att fÄ samtalet att flyta, och komma vidare frÄn sin första stÄndpunkt samt revidera sitt sÀtt att förstÄ en specifik text. Deltagarna visade att de till stor del ocksÄ höll med varandra och hade svÄrigheter att i samtalen hÄlla sig till det relevanta i boksamtalens innehÄll.

Syftet med studien Àr att utforska och utveckla kunskap om vilka beskrivningar av dyslexi som diagnos professionella med specialpedagogisk kompetens ger, samt deras upplevda erfarenheter av att utreda dyslexi.Metoden för insamling av data har varit intervjuer av specialpedagoger verksamma i tvÄ kommuner. Materialet har sedan analyserats och sorterats tematiskt.Resultatet av studien Àr att dyslexiutredningar utförs pÄ olika sÀtt i olika kommuner beroende pÄ hur man valt att organisera det och olika organisationsformer kan fungera bra. Deltagarna i studien anvÀnder LOGOS som en bas nÀr de utreder dyslexi och deras erfarenhet Àr att det Àr en bra grund att utgÄ ifrÄn. Utöver det anvÀnds intervjuer och observationer som utredningsmetod. Deltagarna anser inte att det viktigaste med utredningen Àr om eleven uppfyller kriterierna för dyslexi eller inte.

I aktiebolagslagens (2005:551) 8 kapitel finner vi kompetensöverskridanderegeln i 42 §.Paragrafen innehÄller fyra, av varandra oberoende, regler. Den stadgar bolagsledningens samtden sÀrskilda firmatecknarens behörighets- respektive befogenhetsöverskridanden. Ettöverskridande av behörighet respektive befogenhet kan leda till bundenhet för ett bolag ienlighet med kompetensöverskridanderegeln. Det stÄr dock inte klart nÀr ett överskridandehar skett och i vilka situationer bolaget blir bundet.Genom i uppsatsen anvÀnda fiktiva typfall pÄvisas, att det krÀvs struktur vid utredning av nÀrett överskridande har skett, samt nÀr det leder till bundenhet. Behörighet Àr vad enbolagsföretrÀdare kan göra, befogenhet Àr vad denne fÄr göra.

Bakgrund: Att v?rda barn med cancer i palliativt skede inneb?r sv?ra utmaningar f?r sjuksk?terskor. Sjuksk?terskor har ett ansvar att lindra fysiskt och psykiskt lidande och f?rmedla tr?st och trygghet till barnet och dess familj. Barnkonventionen ligger till grund f?r sjuksk?terskans omv?rdnadsarbete inom palliativ v?rd som str?var efter att fr?mja barns livskvalitet och v?rdighet.

Ämnet idrott och hĂ€lsa ger utmĂ€rkta möjligheter för elever med en funktionsnedsĂ€ttning att vara fysiskt aktiv och leka tillsammans med sina kamrater, trots det verkar deltagandet inte vara en sjĂ€lvklarhet i dagens skola. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka nĂ„gra idrottslĂ€rares reflektioner och erfarenheter kring ett inkluderande arbetssĂ€tt i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. DĂ„ studien handlar om mĂ€nskliga uppfattningar och erfarenheter har vi inspirerats av ett fenomenologiskt synsĂ€tt och anvĂ€nde dĂ€rför intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex idrottslĂ€rare i ett lĂ€n i mellersta Sverige. Resultatet visade att trots att pedagogerna Ă€r positiva till inkludering sĂ„ tror de att det Ă€r en lĂ„ng vĂ€g att gĂ„ innan vi kan ha en skola för alla.

Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan anvÀnda sig av, i undervisningen, nÀr det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat pÄ forskning om ADHD angÄende utgÄngspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgÄr frÄn ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, Àr att kritiskt granska forskning om Àmnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv Àr utgÄngspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgÄngspunkterna arv och/eller miljö pÄ bÀsta sÀtt. En litteraturstudie har anvÀnts som utgÄngspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om Àmnet.

Bakgrund: Handledning Àr ett Àmne som ligger i tiden bÄde inom förskolans och inom skolans vÀrld. Centralt i vÄr studie Àr hur handledningen praktiskt bedrivs av specialpedagoger samt hur de talar om handledning som verktyg och om sin handledarroll. DÄ man som samtalsledare ocksÄ har en möjlighet att styra samtalet sÄg vi begrepp som ansvar, makt och pÄvekan som viktiga ord att föra fram i vÄr studie. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa hur de tillfrÄgade specialpedagogerna talar om handledningssamtalet och sin handledarroll, samt om begrepp som makt, pÄverkansmöjlighet och ansvar i ett specialpedagogiskt perspektiv. UtgÄngspunkten för studien Àr att synliggöra olika diskurser inom Àmnet och belysa det faktum att hur specialpedagogerna talar om handledning, ansvar, makt och pÄverkan ger olika konsekvenser för verksamheten och för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Det hÀr arbetet handlar om berÀttelser som ett sÀtt att skapa identitet och sammanhang. Jag har inriktat mig pÄ berÀttelser pÄ museer; hur berÀttelserna kan se ut, vilken funktion de kan fylla och vad man bör ha i Ätanke nÀr man vill anvÀnda sig av berÀttelser pÄ ett museum.Arbetet bottnar i teorier kring historiemedvetande och berÀttelser som identitetsskapare och tar Àven upp frÄgan om historisk korrekthet och hur man kan hantera berÀttelser som handlar om svÄra saker. Jag har stÀllt frÄgor till museipersonal om hur de ser pÄ berÀttelser och hur de anvÀnder sig av berÀttelser i sitt arbete.Mitt arbete har dels varit inriktat pÄ museer i stort och dels mot ett specifikt museiprojekt, TvÄ museer i FisksÀtra, som drivs av Nacka kommun. Syftet har varit att undersöka hur museerna i FisksÀtra skulle kunna samla in och anvÀnda sig av berÀttelser för att förmedla information och skapa identitet..

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare tÀnker kring arbete med mÄngkulturalitet, samt vilka erfarenheter de har kring detta. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare pÄ olika förskolor. Resultatet av vÄr studie visar pÄ att det till större del finns en önskan av fortbildning och samarbete mellan arbetslag för att ta vara pÄ och ta del av varandras erfarenheter i arbete kring mÄngkulturalitet och pÄ sÄ sÀtt fÄ ökad kompetens. Resultaten visar vidare att en stor del av informanterna i nulÀget anvÀnder sig av egna kunskaper direkt kopplade till egna erfarenheter och utformar verksamheten efter detta. Material Àr nÄgot som de till viss del fÄr hjÀlp av kommunen med, men det gÀller för informanterna att vara kreativa och hitta lösningar utifrÄn varje situation som ett komplement till det stöd de fÄr frÄn kommun och ledning.

Denna teoriutvecklande studie syftade till att svara pÄ frÄgan: Hur kan terroristorganisationer fortleva i demokratiska stater? Genom att applicera befintliga teorier pÄ de tvÄ empiriska fallen; konflikten mellan Storbritannien och IRA och konflikten mellan Spanien och ETA Àmnade studien att analysera och förklara vilka aspekter i den demokratiska staten som resulterar i terroristorganisationers fortlevnad. Det empiriska material som anvÀnts Àr frÀmst teorier om rÀttfÀrdigande eller icke-rÀttfÀrdigande av terrorism, teorier som förklarar var organisationen och den enskilde terroristen finner motivation samt teorier om hur stater kan förebygga och motarbeta terrorism och vilka dilemman detta medför. DÄ teorierna tillÀmpats pÄ de empiriska fallen har utfallet visat att nÀr kampen kan anses vara rÀttfÀrdigad samt terroristorganisationen och dess medlemmar funnit tillrÀcklig motivation utgör detta en av fortlevnadens tvÄ baser. Den andra basen utgörs av staternas svÄrighet att vÀlja mellan att agera eller inte agera samt att vÀga mellan hÄrd lagstiftning och upprÀtthÄllandet av en demokratisk rÀttsstat.

Denna essÀ handlar bland annat om det dilemma som finns mellan rollen som yrkesarbetare och lÀrarrollen. EssÀn Àr ett försök av mig att titta pÄ mitt eget yrkeskunnande och kika pÄ nÄgra andras berÀttelser för att försöka hitta nyckelord, analogier och olika exempel som kanske kan leda till en fördjupad förstÄelse vad ett yrkeskunnande handlar om. Syftet med denna essÀ Àr att se om jag lyckas att hitta de nyckelord som jag förknippar med yrkeskunnande och om dessa ord kan Äterfinnas i andras berÀttelser. Jag berÀttar om olika möten jag har haft med mÀnniskor och redogör för hÀndelser i mitt liv som pÄverkat mitt eget kunnande. Jag har med nÄgra mÀnniskors berÀttelser och de redogör för erfarenheter som har pÄverkat deras kunskap pÄ nÄgot sÀtt..

Syfte: I min uppsats analyserar jag framgÄngsmönster och förutsÀttningar för utövande av ledarskap i nÀtverk. Analysen bygger pÄ en fallstudie av en framgÄngsrik nÀtverksorganisation, frÄn initiativ till vÀletablerad aktör. Metod: Jag har arbetat enligt kvalitativ metod och gjort en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer. Teoretiska perspektiv: Jag anvÀnder mig av teori kring ledning av olika typer av nÀtverksorganisationer och försöker med teorins hjÀlp tolka empirin för att förstÄ vilka faktorer som Àr viktiga för ledarskapet under de empiriska förutsÀttningar som rÄder i det studerade fallet. Empiri: Min empiri handlar om SkÄnes Livsmedelsakademi, en nÀtverksorganisation för alla som Àr intresserade av att utveckla SkÄne till ett Centre of Excellence med speciell inriktning pÄ förÀdling av livsmedel och dÀrtill hörande processer och system.

IPTV Àr en företeelse som under de senaste Ären har tagit fart i sin utveckling och berÀknas fortsÀtta vÀxa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, omrÄde bildats och fortfarande pÄgÄr en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjÀnster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjÀrrkontroll. I dagslÀget erbjuder operatörer tjÀnster som Video-on-Demand och TV à la carte, dÀr kundens behov och krav sÀtts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förÀndras för att anvÀndas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spÄs Àven att utbudet av tjÀnster som erbjuder större interaktivitet att vÀxa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjÀnster i ett paket, kallat Triple Play.Med ny teknik uppstÄr frÄgor kring sÀkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas.

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med tre medelÄlders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag pÄ vilket sÀtt informanterna besöker en marknad och hur deras syn pÄ shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar nÀr de besöker en marknad, hur de ser pÄ service och hur detta pÄverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie Àr kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar pÄ tre skilda sÀtt. De definierar och uppskattar service pÄ olika sÀtt och handlar olika typer av varor.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.