Sök:

Sökresultat:

1039 Uppsatser om Diagnostiska markörer - Sida 54 av 70

Iterabilitet, upprepning och permanens : En kritisk analys av debatten mellan Derrida och Searle

The essay seeks to clarify some of the decisive but often obscured issues in the famous debate between Jacques Derrida and Jonn F. Searle. The debate commenced in 1977 with the publication in Glyph of Derrida?s lecture Signature Event Context from -71, followed by Searle?s Reiterating the Differences. A Reply to Derrida and subsequently Derrida?s reply Limited Inc a b c ? which encouraged Searle to renew his criticism.

Viskosmassa ? framtid eller fluga

Södra Àr vÀrldens tredje största tillverkare av avsalumassa. I december 2010 beslutade företaget att konvertera en produktionslinje vid Mörrums bruk till produktion av dissolvingmassa. Satsningen grundar sig pÄ att Södra har en stark tro pÄ dissolvingmassa och sÀrskilt segmentet viskos. Textilfibern viskos har under 1900-talet fÄtt allt mindre betydelse pÄ en textilfibermarknad dÀr syntetiska fibrer som polyester istÀllet vunnit mark. Materialet har dock pÄ senare Är kommit i ropet pÄ grund av rÀdsla för framtida begrÀnsningar i utbud av bomull och syntetiska fibrer.

BergvÀrmeanlÀggningar dÀr frysning i borrhÄl orsakar
hopklÀmda kollektorslangar

BergvÀrme Àr en miljövÀnlig uppvÀrmningsmetod dÀr ungefÀr 70 procent av vÀrmen hÀmtas upp frÄn berggrunden. Dessa 70 procent Àr ren förnyelsebar energi medan de resterande 30 procent behöver tillföras vÀrmepumpen vid drift. Ett bergvÀrmesystem bestÄr av ett borrhÄl som borras till cirka 150 meters djup i marken, ett rörsystem och en vÀrmepump. Rörsystemet gÄr frÄn botten av hÄlet till vÀrmepumpen och Àr fylld med en köldbÀrarvÀtska. Denna vÀtska, som cirkuleras genom borrhÄlets rörsystem, har lÀgre temperatur Àn marken och eftersom markens vÀrme strömmar mot det kalla borrhÄlet förhöjs köldbÀrarens temperatur en aning.

Inventering av tre skolgÄrdar i Uppsala : med fysisk aktivitet i fokus

Skollagen idag stÀller inga krav pÄ den fysiska utemiljön pÄ skolorna. DÄ barnen i Sverige blir allt mer stillasittande och dÄ hÀlften av dagens fysiska aktivitet för barn sker under skoldagen Àr det viktigt att skolgÄrdarna, i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, uppmuntrar till fysisk aktivitet. Syftet med uppsatsen var att inventera tre skolgÄrdar i Uppsala och jÀmföra deras innehÄll mot vad litteraturen sÀger om fysisk aktivitet. MÄlet var att ta reda pÄ vad som Àr en aktiverande miljö för barn och om de tre skolgÄrdarna har de inslag som behövs enligt litteraturen. Mitt arbete grundades pÄ inventeringar och intervjuer med lÀrare pÄ de aktuella skolorna. TvÄ av de tre skolorna valdes utifrÄn deras lÀge i staden.

NÀrboendes riskperception och attityder gÀllande Nynas raffinaderi NynÀshamn, samt riskkommunikationens betydelse för den upplevda risken

Idag finns det tusentals verksamheter i Sverige som krÀver tillstÄnd enligt miljöbalkens 9 kap 6 § dÄ de klassas som miljöfarlig verksamhet. Vissa av verksamheterna omfattas ocksÄ av Sevesolagstiftningen vilket innebÀr att ÄtgÀrder ska vidtas för att förebygga och begrÀnsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Vid sidan av de legala kraven vÀljer mÄnga företag att certifiera verksamheten enligt ledningssystemen ISO 14001 och OHSAS 18001, vilka stÀller krav pÄ verksamheten att arbeta med miljö och arbetsmiljö pÄ ett strukturerat sÀtt. De legala kraven ovan samt ledningssystemen innebÀr att berörda företag ska arbeta med riskinventering samt kommunikation till externa intressenter. Nynas raffinaderi NynÀshamn Àr en verksamhet som omfattas av tillstÄndsplikt enligt miljöbalken och Sevesolagen, samt innehar certifikat enligt ISO 14001 och OHSAS 18001.Syftet med det hÀr examensarbetet var att genom en enkÀtundersökning studera riskperceptionen, dvs.

Universitetsutbildning - endast till för eliten?

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur studenter pÄ Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nÄ och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagslÀge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berÀttelser angÄende deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör Àmnen sÄsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi valde att bestÀmma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men Àven en akademiker och arbetande lÀrare pÄ Makerere University i Kampala, Uganda.

Översiktsplan- en "överdriftsplan"?

Kritik riktas till översiktsplanen som vĂ€gledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och lĂ„ngsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvĂ€ndning samt bebyggelseutveckling. Är dĂ€rmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrĂ„gasĂ€ttandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska anvĂ€ndning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

Konkursboets ansvar för miljöfarligt avfall

Uppsatsen behandlar konkursrÀtten och vilken mÄn konkursboet bÀr ansvaret för gÀldenÀrens miljöfarliga avfall. Syftet med uppsatsen Àr att utreda rÀttslÀget om hurvida konkursboet kan bli ansvarigt för gÀldenÀrens miljöfarliga avfall. Metoden som anvÀnts i uppsatsen Àr en traditionell juridisk metod med fokus pÄ rÀttspraxis. RÀttslÀget i denna frÄga har varit vÀldigt omdiskuterat de senaste 10 Ären och ocksÄ framstÄtt som vÀldigt oklart. Varför Àmnet varit oklart Àr för att det Àr tvÄ starka rÀttsomrÄden, konkursrÀtten och miljörÀtten som kolliderar.Viktiga principer inom de bÄda omrÄdena kolliderar.

Markbehandling pÄ boreal skogsmark med fokus pÄ markberedning : en litteraturöversikt

Syftet med föreliggande arbete Ă€r att utreda nĂ„gra markbehandlingsmetoders för och nackdelar, samt nĂ€r och var de bör anvĂ€ndas. De markbehandlingsmetoder som behandlas Ă€r plöjning, höglĂ€ggning, harvning, flĂ€ckmarkberedning, inversmarkberedning, Ă„ngbehandling, mikropreparering, nedmyllning av frön samt grönrisplantering. Även mineralisering som en följd av markberedning berörs, liksom markberedning för sĂ„dd och naturlig föryngring. Uppsatsen behandlar huvudsakligen markbehandling pĂ„ boreal skogsmark. Resultaten sammanstĂ€lls i praktiska rekommendationer. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie med analytiska inslag.

BIM som InformationsbÀrare in i Förvaltningen : En studie vid Forsmarks Kraftgrupp

BIM, Building Information Modeling, börjar vinna mark inom byggbranschen i Sverige och Àr en vedertagen process i vart och vartannat byggprojekt. Forsmarks Kraftgrupp stÄr inför bÄde upprustningar av sina anlÀggningar och nyproduktion av bland annat kontor, verkstad och hotell. BIM framstÄr nu som en lukrativ metod för att dra ner pÄ projektkostnaderna, men Àven för att fÄ ytterligare ordning och struktur pÄ den enorma mÀngd dokumentation som ackumulerat under de dryga trettio Ären av drift.Syftet med detta arbete Àr att ta fram ett underlag för implementering av BIM pÄ byggkonstruktionskontoret pÄ Forsmarks Kraftgrupp, som Àven ska kunna anvÀndas för att marknadsföra BIM utÄt i organisationen. MÄlet Àr att peka pÄ nyttan av att tillÀmpa BIM pÄ Forsmark, med sÀrskild fokus pÄ förvaltning. Som undersökningsmetod har simulering, intervjuer och platsanalys av Forsmark valts.DÄ Forsmarks befintliga byggnadsbestÄnd Àr omfattande krÀvs konsensus kring hur framtida förvaltningsmodeller bör se ut och hanteras.

Innerstadens utestÀngningsprocesser : en studie av sociala barriÀrer & exkluderande stadsrum

De offentliga rummen utgör en viktig del av vÄra stÀder - det Àr dÀr vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra mÀnniskor. Men de offentliga rummens grundlÀggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förÀndringar i tillgÀnglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper bÄde fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i ansprÄk och hindrar mÀnniskor frÄn att vara medskapare av staden dÄ rummen inte lÀngre Àr öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvÄrar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum fÄr en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Förorten som blandstad. Ett planförslag kring urbanitetsskapande förnyelse av Rotebro centrum, Sollentuna kommun

Det hÀr kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjÀlp av rÄdande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som prÀglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgÄngspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjÀlp av rÄdande teori. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtÀtas och utvecklas med en blandstadskaraktÀr för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktÀr och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter.

Skötsel av Àlgskadade bestÄnd :

Sweden has today the highest moose (Alces alces) population in the world. The population has been very high since the late seventies and in the beginning of the eighties there was a big ?moose explosion?. The main food source for moose during the winter is young pine (Pinus sylvestris) and birch (Betula spp.). The high moose population has therefore lead to high damage on pine forests over big areas.

Urban agriculture/Agricultural urbanity : om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre klimatbelastande och energikrÀvande matproduktion

Syftet med arbetet Àr att studera UPA (urban and peri-urban agriculture), samt relaterade strategier för en alternativ livsmedelsproduktion. Arbetet strÀvar efter att samla kunskaper och koppla samman frÄgor kring dagens livsmedelssystem, hur vÄra stÀder Àr uppbyggda, och den alltjÀmt högaktuella klimatfrÄgan. Arbetet omfattar diskussioner kring stadsbyggande, transporter och mobilitet, avfallshantering, och en mer lokaliserad livsmedelsproduktion. MÄlet Àr att skapa ett kunskapsunderlag för framtida integrerad stadsplanering och gestaltning. De förslag och lösningar som förs fram Àr tÀnkta att passa i en svensk kontext. Planering och stadsbyggnad berörs pÄ mÄnga sÀtt av beroendet av fossil energi.

TĂ€thet som planeringsideal

Att planera för att uppnÄ tÀthet Àr ett rÄdande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet Àr inte nytt, och ofta hÀmtas inspiration och idéer frÄn 1800-talsstaden som fÄr fungera som förebild till den tÀta stad som planeras idag. Men tÀthet har inte alltid varit önskvÀrt, tvÀrtom. Under en stor del av 1900-talet pÄgick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spÄr i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrÄgasÀttas och en ÄtergÄng till ett planeringsideal med en tÀtare struktur gjorde sig Äterigen gÀllande.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->