Sök:

Sökresultat:

1039 Uppsatser om Diagnostiska markörer - Sida 53 av 70

Mikroföretag och dess marknadsföring : Thermo Steel i fokus

Bakgrund: Vi fick under hösten i uppdrag att hjÀlpa till med en marknadsföringsplan till mikroföretaget Thermo Steel. NÀr vi gick igenom den teori som fanns pÄ omrÄdet marknadsföring mÀrktes ett stort gap nÀr det gÀllde marknadsföring för mikroföretag. Det finns ett flertal rapporter som ifrÄgasÀt­ter den traditionella marknadsföringens relevans för mikroföretag. Det motiverade oss att först undersöka hur mikroföretag marknadsför sig och om det finns nÄgra generella riktlinjer att följa nÀr det gÀller mikroföretags arbete med marknadsföring.Syfte: Med stöd av ovanstÄende resonemang Àr syftet med föreliggande uppsats:1. Att undersöka hur mikroföretag marknadsför sig samt om möjligt försöka faststÀlla nÄgra generella rekommendationer nÀr det gÀller marknadsföring i mikroföretag.2.

LÄnefest och skuldsjuka : FramstÀllningen av eurokrisen i Grekland och Irland i svensk opinionsjournalistik 2009-2011

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

FörÀndringar i Göteborgs stadsdelar inom ekonomistyrning

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur studenter pÄ Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nÄ och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagslÀge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berÀttelser angÄende deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör Àmnen sÄsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi valde att bestÀmma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men Àven en akademiker och arbetande lÀrare pÄ Makerere University i Kampala, Uganda.

Ekologisk hÄllbarhet- en fallstudie över Saltö udde

Den hÀr uppsatsen Àr en fallstudie med inriktning pÄ ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vad begreppet ekologisk hÄllbar utveckling stÄr för, hur det anvÀnds idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hÄllbara utvecklingens filosofi. HÄllbar utveckling Àr ett ofta anvÀnt begrepp som inte har nÄgon allmÀnt gÀllande definition. Begreppets filosofi har funnits lÀnge, men det var först nÀr Brundtland-kommissionen definierade begreppet Är 1987 som det började kallas hÄllbar utveckling.

Odling i staden: (stads)odling och dess plats i planeringen

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, pÄ vilket sÀtt den kommunala organisationen pÄverkar stadsodlingens förutsÀttningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit nÀrvarande i svenska stÀder sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskÀrnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, tvÄ i Lund, en i Malmö och UmeÄ.

Översiktsplan- en "överdriftsplan"?

Kritik riktas till översiktsplanen som vĂ€gledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och lĂ„ngsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvĂ€ndning samt bebyggelseutveckling. Är dĂ€rmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrĂ„gasĂ€ttandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska anvĂ€ndning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

Motivation, grunden till resultat: En studie i byggbranschen

Inom byggindustrin finns det idag mĂ„nga aktörer. För att lyckas konkurrera som företag behöver man personal som har hög motivation. I dagens situation Ă€r det svĂ„rt att fĂ„ tag i arbetskraft inom byggsektorn, och dĂ„ Ă€r det av yttersta vikt att personalen Ă€r motiverad och trivs pĂ„ arbetet för att undvika att de söker sig till en annan arbetsgivare. Denna rapport Ă€r en undersökning om hur man kan hĂ„lla motivationen pĂ„ en hög nivĂ„ bland yrkesarbetare pĂ„ HÖ Allbygg. HÖ Allbygg Ă€r ett byggindustriföretag som utför entreprenader inom hus/bygg och mark/anlĂ€ggning.

En resa i betygsskalan : en studie av hur medieelever beskriver att bli betygssatta i de medie-estetiska Àmnena

Min tanke bakom undersökningen Àr att betygsÀttning och olika former av bedömningssÀtt Àr frÄgor lÀrare mÄste ta stÀllning till i utövandet av sin yrkesroll, frÄn ett makt- och elevperspektiv. Som lÀrare har man makten att öppna respektive stÀnga dörrar för elever, dÄ betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frÄgestÀllningar Àr: Vad berÀttar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska Àmnen? Hur beskriver medieelever att betygsÀttning inverkar pÄ deras sjÀlvbild? Mina informanter gÄr i Ärskurs 3 pÄ en medieinriktning, pÄ ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer dÀr de reflekterar kring att fÄ betyg i media-estetiska Àmnen.

Trygghet och sÀkerhet i 60-talets bostadsomrÄden. Exemplet Dalbo i VÀxjö.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

Vill unga skÄnska lantbrukare vÀxa?

I Sverige minskar stÀndigt antalet lantbruksföretag, frÄn mitten av 70-talet fram tills idag har sysselsÀttningen och realt produktionsvÀrde sjunkit med ungefÀr 2% Ärligen medan konsumtionsvÀrde och producerad mÀngd har stigit. LRF har mot bakgrund av det tagit initiativ till en Livsmedelsstrategi för att försöka vÀnda den negativa utvecklingen vilket inspirerade mig till detta Àmnesval för uppsats. Om livsmedelsstrategin ska lyckas krÀvs bland annat att unga företagare vÄgar satsa. MÄlet med arbetet var att genomföra en enkÀtundersökning bland skÄnska lantbrukare för att fÄ svar pÄ hur denna grupp ser pÄ tillvÀxt, samt vilka parametrar som ses som viktiga för att öka tillvÀxten.I denna studie har en kvantitativ metod anvÀnts för att genom en enkÀtundersökning fÄ en bild av skÄnska unga lantbrukares syn pÄ tillvÀxtbehov i de egna företagen, tillgÄng pÄ kompetensutveckling mm. Genom en litteraturstudie undersöks begreppen strategi, tillvÀxt och entreprenör dÀr till exempel de utmÀrkande dragen för en entreprenör kan kopplas samman med resultatet.

Effektivisering av intern logistik med hjÀlp av olika Lean verktyg

De offentliga rummen utgör en viktig del av vÄra stÀder - det Àr dÀr vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra mÀnniskor. Men de offentliga rummens grundlÀggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förÀndringar i tillgÀnglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper bÄde fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i ansprÄk och hindrar mÀnniskor frÄn att vara medskapare av staden dÄ rummen inte lÀngre Àr öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvÄrar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum fÄr en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

MÀnniska vs Maskin. En ansats till sjÀlvservice.

Titeln pÄ denna kandidatuppsats Àr MÀnniska vs. Maskin. En ansats till sjÀlvservice och Àr skriven av tre studenter inom magisterprogrammet för Service Management vid Lunds Universitet. Under ett fÄtal mÄnader har vi haft möjligheten att undersöka hur mÀnniskor pÄverkas och berörs av teknologiska framsteg pÄ en flygplats, nÀrmare bestÀmt sjÀlvservice och sjÀlvcheck-in pÄ Malmö Flygplats. SjÀlvservice har blivit allt vanligare under de senaste Ärtionden, inte minst inom resebranschen.

Hur ges incitament för privata aktörer att öka byggandet av hyresrÀtter?

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

Packningskontroll av lermorÀnterasser - BÀrighet jÀmfört med luftporhalt och densitet

Vid ytstabilisering behövs en metod för att kontrollera det packade materialets bestÀndighet. YttÀckande packningskontroll (YPK) kan anvÀnds för att fÄ en överblick och lokalisera omrÄden med dÄlig bÀrighet. DÀr bÀrigheten Àr dÄlig kan materialet vara sÀmre packat, vilket kan betyda att luftporhalten Àr hög. En hög luftporhalt betyder att materialet Àr dÄligt packat. En bra packning ger en lÄg luftporhalt, vilket Àr nyckeln till en bra bestÀndighet.

Felin infektiös peritonit

VÀrlden blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler mÀnniskor bosÀtter sig i stÀder och tÀtorter stÀlls högre krav pÄ kvaliteten i urbana miljöer. MÄnga skogsmiljöer i tÀtorter saknar tydlig mÄlbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lÀmnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svÄranvÀnda landskap. Genom variation i karaktÀrer och platser kan större möjligheter för sÄvÀl rekreation som för vÀxt- och djurliv skapas och dÀrmed en rikare naturupplevelse. MÄnga skogar har försvunnit som inslag i urbana omrÄden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förÀndring av hur tÀtortsnÀra skogar behandlas Àr dÀrför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts pÄ ett skogsomrÄde i KÀvlinge i sydvÀstra SkÄne, kallat Högalidskogen. SkogsomrÄdet valdes dÄ det Àr en tÀtortsnÀra skog med centralt lÀge i byn med nÀrhet till bostÀder och skolor och skogen var frÄn början tÀnkt att fungera som en nÀrrekreationsskog.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->