Sök:

Sökresultat:

1039 Uppsatser om Diagnostiska markörer - Sida 55 av 70

Strandfastigheters grÀnser : En studie av grÀnser i vatten.

Vattendrag och strÀnder graderades under 1700-1800-talet mycket lÄgt (impediment) dÄ marken inte var odlingsbar. Samma mark Àr idag eftertraktad av mÀnniskor för fritids- eller permanentboende i en lugn miljö. Problem kan idag uppstÄ vid grÀnssÀttningen av strandfastigheter som nybildas. Problemen Àr vanligen kopplade till var grÀnserna verkligen Àr belÀgna och var fastighetsÀgarna anser att grÀnserna borde vara belÀgna. För att bestÀmma var grÀnserna gÄr mÄste lantmÀtaren gÄ tillbaka till ursprungshandlingarna för stamfastigheten och utföra en grundlig arkivforskning.Syftet Àr att undersöka hur grÀnssÀttningen utförs idag.

Lönsamhet i nötköttsproduktion : avskrivningarnas betydelse för svenska nötköttsproducenter

Lönsamheten i det svenska lantbruket har försĂ€mrats under de senaste Ă„ren. Den svenska nötköttsproduktionen uppvisar samma trend med en fallande lönsamhet och Ă€ven fĂ€rreproducenter. Ökade priser pĂ„ mark och en stark konkurrens frĂ„n utlandet Ă€r bidragande faktorer till de problem som branschen uppvisar. Svensk nötköttsproduktion Ă€r i dagens lĂ€ge en kapitalintensiv bransch som krĂ€ver mycket kapital i exempelvis djur och byggnader. Med den försĂ€mrade lönsamheten som bakgrund Ă€r det aktuellt att finna vĂ€gar för att identifiera och minska kostnaderna för de svenska nötköttsproducenterna.Denna studie kommer att rikta in sig pĂ„ avskrivningarnas del av kapitalkostnaderna i svensk nötköttsproduktion och fokus kommer att ligga pĂ„ byggnader.

Certifierad ekologisk och smÄskalig grönsaksodling mot ett restaurangkök : En samarbetsform mellan odlare och restaurang, exemplet Wij trÀdgÄrdar

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.

Planerad bostadsbebyggelse pÄ StrandÀngen, Jönköping

I Jönköpings LÀn och dÄ sÀrskilt Jönköping som stad rÄder i dagslÀget storbostadsbrist. Bostadsbolag och fastighetsÀgare vill fÄ in fler bostÀder pÄ befintligafastigheter samt bygga nya bostÀder för att fÄ Jönköping att vÀxa och bli nÄgot utavnavet i mitten av Sydsverige. DÀr har uppdragsgivaren till denna rapport, VÀtterhem,en stor roll, som det i dagslÀget största bostadsbolaget i Jönköpings Kommun.VÀtterhem planerar en nyproduktion av upp till 800 lÀgenheter pÄ ett stycke mark vidVÀtterns vÀstra strand 1-2 km norr om Jönköping. Dessa 800 lÀgenheter fördelade pÄtvÄ etapper, 400 lÀgenheter per etapp. Denna rapport behandlar översiktligt ett förslagtill planerad bostadsbebyggelse pÄ denna plats, dÄ endast etapp ett (400 lÀgenheter).UtifrÄn en genomförd omrÄdesinventering, dÀr rÄdande förutsÀttningar, bebyggelseoch vÀxtlighet inspekterades, har olika förslag diskuterats fram, varav tvÄ olikapresenteras i denna rapport.

Analys och utvecklingsförslag över VÀster industriomrÄde i Landskrona

Sammanfattning Landskrona kommun och stad vÀxer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen berÀknas öka med cirka 3300 invÄnare till 2015. Det har under en tid byggts mÄnga nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist pÄ tillgÀnglig mark för nyexploateringar. NÀr den nya jÀrnvÀgsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgrÀnsen och det Àr utifrÄn denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgÄtt.

Uppföljning av ett vÄtmarksprojekt : I Laholms Kommun

I detta examensarbete görs en uppföljning av ett vÄtmarksprojekt i Laholms kommun. Syftet Àr att skapa en överblick och inblick i hur projektet ser ut idag och vilka erfarenheter som kan föras vidare till framtida projekt.VÄtmarksprojektet ? Renare Laholmsbukt- Samordnad vÄtmarksinsats för Laholmsbukten? utfördes mellan 2000-2007, och resultatet blev 83 objekt i delprojektet ?VÄtmarker i odlingslandskapet? och 3 objekt i delprojektet ?Ekologik dagvattenhantering?. Dessa 86 vÄtmarker har genom en fÀltstudie inventerats med hjÀlp av en checklista för ett likvÀrdigt och jÀmförbart resultat. Checklistan bestod av punkter gÀllande vÄtmarkens vegetation, anvÀndningsomrÄde, skick och vilka tecken pÄ djurliv som man kunde notera.För att skapa ett helhetsperspektiv av vÄtmarksprojektet skickades en enkÀt ut till de 81 markÀgare som idag har en eller flera av dessa vÄtmarker pÄ sin mark.

Stora bostadsfastigheter pÄ landsbygden med skogsskiften. Hur pÄverkar förÀndrad tillÀmpning av fastighetsbildningslagen bosÀttningen pÄ landsbygden? : En undersökning i GÀvle, Ockelbo och Hofors kommun.

Historiskt sett har bostadsfastigheter begrÀnsats till den areal som krÀvs för att fastigheten vÀsentligen ska fÄ karaktÀr av en bostadstomt. En ökad efterfrÄgan pÄ ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i Àndringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ÀndamÄl, helt i linje med den gÀllande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. LantmÀteriet tog dÀrför fram arbetsrekommendationer för att underlÀtta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagÀndringen med efterföljande arbetsrekommendationer pÄverkat bildandet av stora bostadsfastigheter pÄ landsbygden.Varför mÀnniskor flyttar Àr en viktig frÄga för bÄde forskare inom omrÄdet och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var mÀnniskor vill bo och varför de vÀljer att flytta dit.

Facebook goes philosophy : Facebook - ett modernistiskt eller postmodernistiskt projekt?

Facebook Àr ett socialt internet-community som startades 2004 av Harwardstudenten Mark Zuckerberg. Sajten har idag ca 222 miljoner anvÀndare spridda över hela vÀrlden.Hur kan man, genom att studera ungdomars tankar kring sitt anvÀndande av Facebook - och relatera det till tvÄ skilda tÀnkare med mycket olika mÀnniskosyn, förstÄ vÄrt identitetsskapande och vÄr syn pÄ oss sjÀlva pÄ tvÄ skilda sÀtt? Det ena kopplat till modernismen, det andra till postmodernismen.Hegels erkÀnnandebegrepp och Nietzsches idé om vÄr vilja till makt relateras till modernismen respektive postmodernismen, och observationerna som gjorts under intervjuer med 13 gymnasieungdomar tolkas med hjÀlp av dem.I analysen bearbetas fyra teman som synliggjorts i intervjuerna. För det första, det frekventa ?rundkollandet? pÄ vad andra gör, vilket ses dels som en kul grej, dels som meningslöst.

Utveckling och distribution av Interbook till Android: Kommunikation mellan Android och WCF genom SOAP

Mitt uppdrag var att Ă„t Explizit (och Argentum, Explizits Ă€gare) utveckla en Android-applikation som implementerar en del av deras bokningssystem Interbook för att lĂ„ta anvĂ€ndaren se sina anlĂ€ggningar och vilka bokningar som fanns pĂ„ dessa, samt utförlig information om bokningarna. Inloggning och hĂ€mtning av data (anlĂ€ggningar, bokningar och sĂ„ vidare) skulle genomföras mot en webtjĂ€nst. Appen utvecklades i tvĂ„ etapper, dĂ€r den första etappen bestod av grĂ€nssnittet och kontroller för detta och den andra av kopplingen mellan klient och server.Jag kom igĂ„ng med första etappen vĂ€ldigt fort och det var egentligen inga större svĂ„righeter i konstruktionen av det. Efter tre och en halv veckas arbete hade jag en nĂ„gorlunda fĂ€rdig variant av grĂ€nssnittet. Även om arbetet pĂ„ det fortlöpte under resten av projektet, förflyttades dĂ„ fokus frĂ„n grĂ€nssnittet till etapp tvĂ„ i projektet.I andra etappen arbetade jag pĂ„ kopplingen mellan klient och server.

Sinnesmarknadsföring vid smÄskalig handel i butiksmiljö: En kvalitativ och kvantitativ studie om sinnesmarknadsföringens anvÀndning hos företag samt uppfattning hos kunder

Idag möts vi mÀnniskor av allt mer reklam och varumÀrken dÀr företagen konstant strÀvar efter att öka försÀljning samt stÀrka sitt varumÀrke pÄ marknaden. Det stora arbetet med att differentiera och kommunicera sitt varumÀrke har pÄ sÄ sÀtt blivit vÀldigt viktigt dÄ utbudet vÀxer. Den tidigare mass- och relationsmarknadsföringen har i mÄnga avseenden fokuserat pÄatt kommunicera produkterna och varumÀrket kring dem. I den framvÀxandesamhÀllskulturen dÀr fokus pÄ upplevelser av en produkt och dess varumÀrke börjat vinna mark, blir en ny typ av marknadsföring viktig, nÀmligen sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring syftar till att via mÀnniskans fem sinnen pÄverka och erbjuda kunder en upplevelse som ges via stimulis riktade till sinnena.

Grön energi i blÄsvÀder - en studie om planering av vindkraft till havs

Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpÄverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mÄl satts upp, dÀr ett av mÄlen Àr att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar Är 2020.Regeringen framhÄller att vindkraften har förutsÀttningar att bli en stor och betydelsefull energikÀlla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften pÄ 30 TWh Är 2020, varav 20 TWh pÄ land och 10 TWh till havs. Att sÀrskilda satsningar görs pÄ havsbaserad vindkraft beror bland annat pÄ att det till havs finns förutsÀttningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena Àr högre och jÀmnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanlÀggningar pÄ lÄngt hÄll och berör dÀrför vÀldigt mÄnga mÀnniskors livsmiljöer.

Buller i byn : En studie om detaljplanering i bullerutsatta omrÄden intill jÀrnvÀgsstationer

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tÀtorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrÄgan pÄ bostÀder i tÀtorter med god tillgÄng till kommunikationer. Boende nÀra kollektivtrafiknoder ger god tillgÄng till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor Àr buller. BostÀder i tÀtorter planeras genom detaljplaner. Kommunen Àr ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers Äsikter i beaktning.

KartlÀggning av lasten pÄ lÀtta lastbilar

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nufunnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och goraplusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika valtestat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigareatt hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar.For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa husbehovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat ochuppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem sompassar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod avreferensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihusbehovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid.

TĂ€thet som planeringsideal

Att planera för att uppnÄ tÀthet Àr ett rÄdande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet Àr inte nytt, och ofta hÀmtas inspiration och idéer frÄn 1800-talsstaden som fÄr fungera som förebild till den tÀta stad som planeras idag. Men tÀthet har inte alltid varit önskvÀrt, tvÀrtom. Under en stor del av 1900-talet pÄgick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spÄr i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrÄgasÀttas och en ÄtergÄng till ett planeringsideal med en tÀtare struktur gjorde sig Äterigen gÀllande. Till en början sÄgs en strÀvan efter tÀthet mer som nÄgonting nödvÀndigt, ett mÄste för att vÀnda pÄgÄende trender.

Förberedelse för elektronisk dokumenthantering av redovisande dokument i tillverkande företag : en fallstudie pÄ Volvo Aero i TrollhÀttan.

Syftet med denna rapport Ă€r att göra en förberedelse för elektronisk dokumenthantering av redovisande dokument i tillverkande företag. Ämnet Ă€r idag aktuellt nĂ€r tillverkande företag hela tiden mĂ„ste ha produktansvarslagen i Ă„tanke. Tillverkande företag har ökade krav pĂ„ att tillverka produkter med hög sĂ€kerhet och att Ă€ven kunna bevisa det. Kraven pĂ„ spĂ„rbarhet ökar och i och med det ökar kraven pĂ„ god dokumenthantering. MĂ„nga företag stĂ„r inför liknande problem; verksamheten stora mĂ€ngder information, frĂ„gan Ă€r bara var dokumenten finns och hur snabbt dessa kan hittas dĂ„ det blir aktuellt vid en Ă„tersökning.För att vara sĂ€ker pĂ„ att företaget har fullgod dokumentation pĂ„ tillverkningen vĂ€ljer mĂ„nga företag att certifiera sig enligt ISO 9001.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->