Översiktsplan- en "överdriftsplan"?
Kritik riktas till översiktsplanen som vägledande riktlinje för den vidare
detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses
leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och
långsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvändning samt
bebyggelseutveckling. Är därmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte
anses leva upp till dess syfte? Vid ifrågasättandet av översiktsplanens
relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska användning av
översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i
detaljplanen ur översiktsplanen. Kommunerna har rättighet att göra avvikelser
ur översiktsplanen eftersom den inte är bindande utan snarare vägledande. Det
som är en intressant fråga för studien är vilka argument som förs kring valen
av avvikelser om de görs.
För att undersöka hur planarbetet ser ut i Sverige studeras sex olika kommuner
vad gäller storlek och geografiskt läge. Tyder kommunernas planer på att
avvikelser görs och att därmed lagstiftningens syfte inte efterlevs? Kan
dagens planering komma att handla om ett sätt för kommuner att endast
legitimera deras verksamheter ? ett arbete som endast görs för att följa lagen?
Frågorna är oändliga och uppsatsen mynnar ut i ännu fler frågor att forska
vidare på.
Inom planeringen finns det de som påstår att det rationella planeringstänket
lever kvar i dagens planering, samtidigt hävdar andra att vi är på väg att ett
annat håll. Det som ifrågasätter hur kommunernas resultat angående avvikelser i
detaljplaner ur översiktsplaner är hur synen på planernas roll ser ut. Är
översiktsplanen så vägledande att den fungerar som ett stöd i fortsatt
planering; att de används som ett styrande och beslutsavgörande verktyg?
Förståelsen för hur den rationella planeringen har påverkat planeringen kan ge
oss en djupare förståelse för hur planarbetet idag går till.
Analysen och slutsatsen säger mycket om det förväntade resultatet, hur
förväntningarna ser ut på kommuners och statens roll samt hur översiktsplanen
används som ett tidseffektiviserande verktyg snarare än en vägledning. Därmed
tenderar planen att snarare vara en ?överdriftsplan? eftersom den används på
fel sätt, åtminstone fel vad gäller lagstiftningens syfte. Med fel sätt menas
att den inte anses användas som vägledande tillräckligt eftersom resultatet
visar att översiktsplanen tenderar att göras för vag i dess riktlinjer och mål.