Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebÀra för positivt lÀrande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lÀrarperspektiv. Vi har arbetat utifrÄn frÄgorna: - Vad Àr god kommunikation? - Vad innebÀr god kommunikation för elevers lÀrande? - Arbetar lÀrare medvetet med fysisk kontakt för att förbÀttra kommunikationen med elever? Metoden har bestÄtt av en triangulering, dÀr den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser dÀr vi har observerat lÀrares sÀtt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat lÀraren om hennes syn pÄ kommunikation, nÀrhet och beröring.

SprÄket och mÀnniskans förmÄga att kommunicera har sedan urminnes tider format hur olika situationer och kontexter utvecklats samt hur individerna som existerar i dessa situationer pÄverkats. BÄde det verbala och icke-verbala sprÄket har inverkan pÄ hur individen mottar, tolkar och förstÄr den information som presenteras för dem. SprÄkets betydelse blir speciellt mÀrkbar i t.ex. svÄra samtal. SvÄra samtal innefattar situationer, hÀndelser samt personer och prÀglas av en kÀnsla av svÄrighet mot bakgrund av en eller ett flertal faktorer.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Med vÄr studie avsÄg vi att undersöka om förskolebarn och förskollÀrare anser att utomhusmiljön kan bidra till barnens lÀrande av motoriska, sociala och verbala fÀrdigheter, samt om barnens uppfattningar om sin nÀrmiljö. Vidare avsÄg vi att studera förskolebarns och förskollÀrares uppfattningar om vilka möjligheter och hinder de anser att utomhusmiljön har avseende att vara ett rum för lÀrande. Vi önskar Àven att blivande förskollÀrare och verksamma pedagoger ska fÄ inspiration till att anvÀnda utomhusmiljön som ett rum för lÀrande. VÄr studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer, observationer och dokumentationer som vi har genomfört i tvÄ olika förskolor. Studiens resultat gav en mÀngd konkreta exempel pÄ förskolebarns lÀrande utomhus.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som har kommunikationsnedsÀttningar. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att arbetet kunde resultera i bÄde tillfredsstÀllelse och frustration, att skapande av goda relationer var grundlÀggande, att tid var viktig för att nÄ förstÄelse, att vilja skapa en god atmosfÀr samt att icke- verbal kommunikation kompletterade det verbala sprÄket. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde tillfredsstÀllelse nÀr patienter var tillfreds. Goda relationer förmedlade trygghet till patienter vilket underlÀttade ömsesidig förstÄelse.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

Syftet med detta arbete har varit att studera eventuella skillnader i det verbala och fysiska utrymmet som pojkar och flickor tar i klassrummet, samt ta reda pÄ hur eleverna upplevde klassrumssituationen i detta avseende. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94), skollagen, samt litteratur och artiklar kring tidigare forskning har studerats för att fÄ större insikt kring det valda Àmnet. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 9 pÄ en högstadieskola i PiteÄ Kommun. Strukturerade observationer med observationsschema anvÀndes för att upptÀcka eventuella könsskillnader i det verbala och fysiska utrymmet. EnkÀt lÀmnades sedan ut till eleverna i den observerade klassen för att ta reda pÄ hur de uppfattade situationen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare bemöter icke önskvÀrda beteenden hos lÄgstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normövertrÀdelser och dÀrför fÄr fler tillsÀgelser Àn flickor. Detta Àr en pilotstudie som ocksÄ har som mÄl att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förstÄelse av klassrumsinteraktionen mellan lÀrare och elever. TvÄ metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgorna, först gjordes klassrumsobservationer i tvÄ klasser nÀr dessa Àgnade sig Ät enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de tvÄ undervisande lÀrarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna Àr lÀmpliga att anvÀnda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lÀrare.

Kulturstudier i undervisningen i moderna sprÄk och huruvida de förekommer Àr det huvudsakliga temat som behandlas i rapporten. Syftet var att undersöka hur kulturstudier förekom i sprÄkundervisningen, pÄ vilket sÀtt det skedde, och om lÀrarna ansÄg det viktigt att undervisa i kulturstudier. NÄgra lektioner avsattes till observation och en enkÀt delades ut till de sprÄklÀrare som arbetade pÄ den skola dÀr undersökningen genomfördes. Studien visar att lÀrarna tyckte att det var viktigt att ha kultursudier i sprÄkundervisningen eftersom det ökar förstÄelsen för andra kulturer och respekten för oliktÀnkande. Kanske nÄgot motsÀgelsefullt, för man kunde vidare konstatera att kulturstudier förekom, men inte som ett planerat moment i undervisningen, utan det skedde snarare under mera spontana former.

Som pedagog i dagens mÄngkulturella Sverige möter man dagligen flersprÄkiga elever i olika pedagogiska situationer. MÄnga av de elever som kommer till Sverige sent, det vill sÀga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i sÄ kallade förberedelse-klasser. TyvÀrr visar studier pÄ att dessa nyanlÀnda elever har svÄrare att nÄ mÄlen nÀr de gÄr ut grundskolan Àn elever som gÄtt hela sin skolgÄng i Sverige. För att fÄ en uppfattning om hur dessa elever sjÀlva ser pÄ sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sÄdan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgÄng visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier nÀr de inte förstÄr, samt vad de anser Àr svÄrast respektive lÀttast att lÀra sig i skolan. Av undersökningen har det Àven framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass mÄnga gÄnger Àr pÄ helt olika nivÄer i sin utbildning, fÄr inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Den verbala och icke verbala kommunikationen Àr viktiga delar i allt vÄrdande och sjuksköterskan har ett ansvar för att en god relation skall etableras och upprÀtthÄllas.I dagens hÀlso- och sjukvÄrd Àr det en strÀvan att allt ska vara effektivt och det kan medföra att vÄrdtiden blir kort och att det kan vara svÄrt att etablera en god vÄrdrelation.I mötet med svÄrt sjuka patienter i livets slutskede har sjuksköterskan ett ansvar att kommunikationen ska fungera, men ibland kan detta vara problematiskt. Syftet med denna uppsats Àr att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen i mötet med den svÄrt sjuka patienten i livets slutskede.Uppsatsen Àr en litteraturstudie, dÀr kvalitativa studier har analyserats enligt Evans och i resultatet framkommer tre teman, det första Àr personlig pÄverkan och det andra Àr samarbete och det tredje temat Àr resurs. Diskussionen förs om sjuksköterskans viktiga roll att kommunicera och förmedla budskap, och vilka problem som kan uppstÄ i mötet med den svÄrt sjuka patienten i livets slutskede. Praktiska implikationer presenteras..

BakgrundBarn kommunicerar dagligen med varandra pÄ förskolan och samspelet mellan barnen utgör en stor del av deras vardag. PÄ förskolorna idag finns det ocksÄ mÄnga barn som inte behÀrskar det svenska sprÄket. Det har fascinerat oss under hela utbildningen dÄ vi stött pÄ barn i sÄdana situationer under vÄra praktikperioder. Den hÀr undersökningen Àr viktig för att belysa hur barnen samspelar nÀr de inte talar samma verbala sprÄk. Idag finns det inte speciellt mycket forskning kring det hÀr.SyfteVÄrt syfte med den hÀr undersökningen Àr att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra i leken nÀr de inte talar samma verbala sprÄk.MetodStudien har genomförts med en kvalitativ metod, dÄ vi anvÀnt observationer som redskap.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv Àr att beskriva, analysera och förstÄ den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill Àven stÀlla denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som Àr centrala för denna studie att belysas.De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ studiens syfte och forskningsfrÄgor Àr observationer och intervjuer. FrÄgestÀllningarna lyder pÄ följande sÀtt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? PÄ vilket sÀtt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat pÄ att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmÀrksamhet och kontakt frÄn pedagogerna.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Delaktighet, vÄrdrelation och kommunikation Àr tre centrala begrepp inomhÀlso- och sjukvÄrden. Detta med tanke pÄ att det Àr tre faktorer som kan fÄ patienten attpÄverka dennes hÀlsoprocess samt att kunna trygghet. Syfte: Att belysa sjuksköterskansförutsÀttningar och hinder för att skapa delaktighet i vÄrdrelationen med patienter nÀrsamma verbala sprÄk inte talas. Metod: Studien utgÄr frÄn sjuksköterskans perspektiv ochbaseras pÄ en kvalitativ analys utifrÄn Evans (2002) litteraturstudie. Resultat: Det somansÄgs vara förutsÀttningar för delaktighet kunde vara tolkens nÀrvaro för skapandet avdelaktighet i vÄrdrelationen.