Syftet med denna studie Àr att undersöka, analysera och diskutera barns frÄgor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehÄll. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien Àr kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgÄngspunkten. Med hjÀlp av videoobservationer har nio barn i Äldern fyra till fem Är observerats under experiment som innehÄller momenten flyta och sjunka. Det Àr barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar pÄ att barn stÀller mÄnga frÄgor med olika fokus, Àr intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid lÀsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara pÄ huruvida verbala emotionella uttryck har nÄgon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och lÀst berÀttelser och dÀrefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har ocksÄ svarat pÄ detaljfrÄgor efter varje berÀttelse i syfte att studera och möjligen bekrÀfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat pÄ 15 mÀn i Äldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i Äldern 17-57 (M=38.0).

Syfte och frÄgestÀllningarStudien syftar till att öka förstÄelsen för elevers verbala störande beteenden i förhÄllande till kön och relativ Älder.Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet?Hur pÄverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ Älder? MetodMetoden för studien Àr observation och totalt genomfördes 21 observationer i tvÄ klasser i Ärskurs 2. Ett observationsschema som utgick frÄn klassrummets möblering anvÀndes dÀr fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingÄr i tvÄ huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att sÀkerstÀlla att elevers verbala störande beteenden registrerades i sÄ stor utstrÀckning som möjligt.ResultatPojkar registrerades som störande i större utstrÀckning Àn flickor.

Föreliggande studie Àr ett examensarbete pÄ avancerad nivÄ inom grundlÀrarutbildningen F-3 i fördjupningsÀmnet matematik och lÀrande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lÀrare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. SprÄket Àr ett viktigt verktyg under stÀndig utveckling varför vi ansÄg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer anvÀnts som metod. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ grundskolor i södra Sverige.

Syftet med denna studie Àr att undersöka, analysera och diskutera barns frÄgor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehÄll. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien Àr kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgÄngspunkten. Med hjÀlp av videoobservationer har nio barn i Äldern fyra till fem Är observerats under experiment som innehÄller momenten flyta och sjunka. Det Àr barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar pÄ att barn stÀller mÄnga frÄgor med olika fokus, Àr intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid lÀsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara pÄ huruvida verbala emotionella uttryck har nÄgon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och lÀst berÀttelser och dÀrefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har ocksÄ svarat pÄ detaljfrÄgor efter varje berÀttelse i syfte att studera och möjligen bekrÀfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat pÄ 15 mÀn i Äldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i Äldern 17-57 (M=38.0).

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare bemöter icke önskvÀrda beteenden hos lÄgstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normövertrÀdelser och dÀrför fÄr fler tillsÀgelser Àn flickor. Detta Àr en pilotstudie som ocksÄ har som mÄl att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förstÄelse av klassrumsinteraktionen mellan lÀrare och elever. TvÄ metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgorna, först gjordes klassrumsobservationer i tvÄ klasser nÀr dessa Àgnade sig Ät enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de tvÄ undervisande lÀrarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna Àr lÀmpliga att anvÀnda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lÀrare.

SammanfattningExamensarbetet tar sin utgÄngspunkt i vÄr önskan att fÄ reda pÄ mer om hur den verbala kommunikationen hjÀlper barnen att ta och upprÀtthÄlla ledarskap i leken. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. I studien utgÄr vi frÄn det sociokulturella perspektivet som har varit styrande för vÄr forskningsgenomgÄng. I teoridelen har vi dÀrför valt att utgÄ frÄn olika tema sÄsom barns samspel, lek och kommunikation. Vi har Àven lyft fram forskning om olika kommunikationsstilar och deras koppling till ledarskapet.

Kommunikation via text har en stor roll i IT-Äldern; SMS, mail och sociala medier Àr bara nÄgraexempel pÄ nya kommunikationsformer. All textbaserad kommunikation lider dock av en gemensamsvaghet, att det Àr svÄrt att förmedla icke-verbala signaler med ord. Ingen teknik för att förmedlasÄdana signaler grafiskt i text har slagit igenom pÄ bred front. I denna uppsats föreslÄs uttrycksfulltypografi, som en lösning pÄ problemet. Uttrycksfull typografi betecknar hÀr textpresentation medvariation av typsnitt, storlek, teckenavstÄnd, deformeringar, rörelse, fÀrg, piktogram.Denna nya teknik testades pÄ personer som fick lÀsa texter i form av FacebookinlÀgg med ambivalentkÀnslomÀssigt innehÄll.

Sammanfattning:Den industriella livsmedelsproduktionens enformighet och nya livsstilar tenderar att begrÀnsa konsumenternas sensoriska erfarenheter. För att uppfostra barn till medvetna konsumenter, kvalitetsmedvetna matkÀnnare med breda referensramar tillÀmpas SAPERE-metoden i skolor under en lÀngre tid till exempel tvÄ terminer (7). Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken effekt en förkortad SAPERE-metod har pÄ barnens kÀnslighet för grundsmakerna sött och syrlig, deras acceptans för Àppeljuice samt deras verbala förmÄga. I undersökningen anvÀndes ett kvantitativt, explanativt angreppssÀtt. I projektet deltog 14 elever, 10-11 Är gamla, frÄn Uppsala Enskilda Skola indelade i en kontrollgrupp och en SAPERE-grupp.

Sammanfattning:En patient som genomgÄtt ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smÀrta. Oavsett graden av smÀrta kan det vara svÄrt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning.Syfte: Syftet med vÄr systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smÀrta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt i bedömningen av postoperativ smÀrta hos patienten. Tecken hos patienten sÄsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt anvÀndning av smÀrtskattningsinstrument sÄsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sÀtt att bedöma patientens postoperativa smÀrta.

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog Àr att förmÄ elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstÄ i olika former. Ett exempel Àr den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, nÄgot som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en Är 4 och en Är 8. Detta har skett genom sex observationstillfÀllen och en enkÀtundersökning.

Antalet personer som drabbas av demenssjukdom ökar idag i hela vÀrlden. SvÄrigheter att tolka och förstÄ vad patienten uttrycker komplicerar vÄrdandet och gör kommunikationen med personer med demens till en stor utmaning för sjuksköterskan. Demenssjukdom pÄverkar förmÄgan att kommunicera pÄ en mÀngd olika sÀtt beroende pÄ vilken del av hjÀrnan som Àr drabbad. Personen som drabbas av demens kan fÄ försÀmrad förmÄga att förmedla sig och förstÄ sprÄket, svÄrigheter att tolka intryck samt att orientera sig. Sjuksköterskans attityd gentemot personen med demens pÄverkar sÀttet pÄ vilket han eller hon relaterar till denne.

Utvecklingen av teknik och tekniska hjĂ€lpmedel har lett till att det finns fler sĂ€tt att lĂ€ra ut pĂ„ Ă€n de traditionella klassrumslektionerna. Studenterna behöver inte vara bundna till en specifik tid eller plats, nĂ€r lĂ€randet kan göras mobilt. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur studenter vid distanskurser upplever att kommunikationen fungerar samt vilka för- och nackdelar de finner. Åtta intervjupersoner har intervjuats i arbetet och de utförda intervjuerna har transkriberats och tolkats. Det framkom att intervjupersonerna till största del anvĂ€nde e-mail och icke-verbala chattar för att kommunicera med varandra och med lĂ€rare.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och vÄld inom prehospital akutsjukvÄrd, samt se vilka konsekvenser detta ledde till.Metod: 67 enkÀter delades ut pÄ ambulansstationer i Uppsala lÀn. Av 67 tillfrÄgade var det 34 ambulanssjuksköterskor som svarade pÄ enkÀten. Insamlingen av data genomfördes med hjÀlp av enkÀter som bestod av sex öppna frÄgor som sedan analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet som baseras pÄ ambulanssjuksköterskornas svar visade att 97 % av respondenterna hade blivit utsatta för verbala hot och att mer Àn varannan utsatts för fysiskt vÄld pÄ nÄgot arbetspass. Detta ledde till olika upplevelser hos ambulanssjuksköterskorna. Konsekvenserna upplevdes som större vid verbala hot Àn fysiskt vÄld.