Studien syfte var att beskriva fotbollstrÀnares verbala beteende samt analysera vilka förutsÀttningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmÄgor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) Àr en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstrÀnarnas verbala beteende anvÀndes kvantitativ observation med inspiration frÄn observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). DÀrefter analyserades vilka förutsÀttningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrÄn Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att trÀnarna har högst frekvens pÄ instruktioner, lÀgst frekvens pÄ reflekterande feedback och fÄ divergenta frÄgor. Analysen visar att förutsÀttningarna för spelarna att utveckla EF Àr störande. Majoriteten av de verbala trÀnarbeteendena Àr störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av trÀnarbeteendena Àr stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, trÀnare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frÄgestÀllning, elit, fotboll..

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att se hur lÀrare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lÀrarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det nÄgon könsordning? FrÄgestÀllningarna som styr uppsatsen, innebÀr att genus sÄvÀl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, dÀr alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och rÀknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohÀlsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvÀr och söker sig dÄ till primÀrvÄrden och kommer dÀr att möta sjuksköterskor och annan vÄrdpersonal.Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonals upplevelse av att bemöta patienter med psykisk ohÀlsa inom primÀrvÄrden. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ nio vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes.Resultat: TvÄ huvudkategorier med fyra subkategorier framkom. Den första huvudkategorin ?Kommunikationens betydelse för bemötandet? bestod av subkategorierna Verbal kommunikation och Icke-verbal kommunikation.

Studien syfte var att beskriva fotbollstrÀnares verbala beteende samt analysera vilka förutsÀttningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmÄgor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) Àr en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstrÀnarnas verbala beteende anvÀndes kvantitativ observation med inspiration frÄn observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). DÀrefter analyserades vilka förutsÀttningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrÄn Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att trÀnarna har högst frekvens pÄ instruktioner, lÀgst frekvens pÄ reflekterande feedback och fÄ divergenta frÄgor. Analysen visar att förutsÀttningarna för spelarna att utveckla EF Àr störande. Majoriteten av de verbala trÀnarbeteendena Àr störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av trÀnarbeteendena Àr stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, trÀnare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frÄgestÀllning, elit, fotboll..

I föreliggande studie undersöktes samtal dĂ€r tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en nĂ€rstĂ„ende person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende pĂ„ fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter lĂ„nga, spelades in och analyserades enligt principer frĂ„n Conversation Analysis (CA). Även berĂ€kningar utfördes pĂ„ fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Ett barn som kommer hit som flykting eller Àr född i Sverige av förÀldrar med flyktingbakgrund, har rÀttighet att gÄ pÄ svensk förskola. För att det tvÄsprÄkiga barnet ska fÄ ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, Àr pedagogen pÄ förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera bÄde verbalt och ickeverbalt med det tvÄsprÄkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns och vilken betydelse det fÄr för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering anvÀnds för att bekrÀfta att det som sker i observationerna stÀmmer överens med det som sÀgs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. UtgÄngspunkten Àr en empirisk ideografisk forskningsansats, dÀr syftet Àr att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrÄn den förskola som studien utgÄr ifrÄn. Teorier som anvÀnds Àr kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprÀtthÄlls mellan pedagoger och barn.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier som Àr effektivast för att fÄ hjÀlp och pÄkalla lÀrares uppmÀrksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive Ärskurs tvÄ och sex.FrÄgestÀllningarna lyder: hur pÄkallar eleverna lÀrares uppmÀrksamhet och söker hjÀlp i klassrummet? Hur lÀnge behöver eleverna vÀnta pÄ hjÀlp?Metoden för studien Àr observation och totalt genomfördes 66 observationer i Ärskurs tvÄ och sex. Ett observationsschema med fÀrdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, anvÀndes. Tre typer av strategier för att be om hjÀlp och pÄkalla lÀrarens uppmÀrksamhet registrerades: handupprÀckning, verbala strategier och fysiska strategier. De tvÄ förstnÀmnda observerades under lÀrarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjÀlp i klassrummet Àn vad pojkar gjorde.

Introduktion: Sjuksköterskor har ett stort ansvarsomrÄde och en viktig uppgift Àr att informera och kommunicera med patienter som fÄtt svÄra besked. Informationen till patienter om deras sjukdomstillstÄnd Àr ofta bristfÀllig, Àven om sjukvÄrden har till uppgift att ge korrekt och Àrlig information. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter som Àr svÄrt sjuka och/eller befinner sig i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie gjordes dÀr tre kvantitativa och tolv kvalitativa artiklar, efter kvalitetsbedömning analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultat: Sjuksköterskor ansÄg att patienter hade rÀtt till information om sin sjukdom, men upplevde det obekvÀmt att tala med patienter om svÄra besked och om döden och information undanhölls ibland frÄn patienten.

Det rÄder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppnakontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ettgrundlÀggande element i framgÄngsrika organisationer. DÄ anvÀndandet avöppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom omrÄdet.Syftet Àr att utifrÄn ett arbetspsykologiskt perspektiv undersökamedarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus pÄ den verbalakommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom Ättadeltagare i Downs & Hazens (1977) Communication SatisfactionQuestionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna uppleveren öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den Àven som ettstörningsmoment. Lagandan upplevs som stark och frÀmjande av denindividuella och organisatoriska prestationen.

MÄnga studier har gjorts inom omrÄdet familjeterapi men sÀllan har barnens egna upplevelser utvÀrderats. Studiens syfte Àr att utforska barns erfarenheter av familjeterapi. FrÄgestÀllningarna behandlar barnens förvÀntningar inför terapin, men Àven deras skildringar av familjesamtalen och situationen efter avslutad terapi. I studien, som har en kvalitativ ansats, har Ätta barn i Äldrarna 5-12 Är intervjuats med hjÀlp av semistrukturerade frÄgor och "tjejpingmetod" (Soltvedt, M. 2005).

Syftet med denna kvalitativa studie som utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv Àr att beskriva, analysera och förstÄ den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill Àven stÀlla denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som Àr centrala för denna studie att belysas.De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ studiens syfte och forskningsfrÄgor Àr observationer och intervjuer. FrÄgestÀllningarna lyder pÄ följande sÀtt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? PÄ vilket sÀtt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat pÄ att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmÀrksamhet och kontakt frÄn pedagogerna.

Det hÀr Àr en studie gjord pÄ en smÄbarnsavdelning dÀr det gÄr nio barn och arbetar tvÄ pedagoger. Studiens syfte Àr att studera hur smÄ barn, 1-2 Är, kommunicerar i samspel med varandra och sin omgivning i förskolans miljö.Studiens tillvÀgagÄngssÀtt Àr en kvalitativ undersökning genom deltagande observation med fÀltanteckningar. Den tidigare forskning tenderar att i huvudsak studera antingen verbal kommunikation eller samspel, medan min studie in bÄda aspekterna.Det som framkommit i studien Àr att pedagogen och omgivningens inverkan Àr stor för smÄ barns verbala utveckling och deras möjligheter att kunna samspela med andra. Men Àven att det verbala inte alltid behöver vara enda sÀttet att kommunicera och förstÄ varandra. Barnen pÄ avdelningen hade ett eget sprÄk som kom att visa sig vÀldigt effektivt mellan dem.

I föreliggande studie undersöktes samtal dĂ€r tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en nĂ€rstĂ„ende person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende pĂ„ fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter lĂ„nga, spelades in och analyserades enligt principer frĂ„n Conversation Analysis (CA). Även berĂ€kningar utfördes pĂ„ fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Nuförtiden har det blivit allt vanligare att möta patienter med invandrarbakgrund inom vÄrden. Studiens frÄgestÀllningar berör en rad frÄgor som handlar om vÄrdpersonalens i allmÀnhet och i synnerhet röntgensjuksköterskans möte med patienter med andra kulturella bakgrunder. Studien syftar till att dels identifiera de kommunikationssvÄrigheter som kan uppstÄ i dessa möten, och dels diskutera de olika strategier som röntgensjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att bemöta och ÄtgÀrda dem. Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle, men det Àr ocksÄ ett demokratiskt land dÀr alla mÀnniskors rÀtt till vÄrd med lika villkor, oavsett deras etniska bakgrund, religion eller kön, Àr garanterad enligt den svenska sjukvÄrdslagen grundlÀggande.NÀr det gÀller metoden sÄ bygger studien pÄ en litteraturanalys av 13 vetenskapliga artiklar, som med skiftande perspektiv beskriver mötet mellan vÄrdpersonal/ röntgensjuksköterska och patienter med annan invandrarbakgrund. Genom en noggrannlÀsning av artiklarna och jÀmförelser mellan deras slutresultat försöker vi identifiera de faktorer som kan leda till acklimatiseringssvÄrigheter, men ocksÄ de ÄtgÀrder och strategier, som kan leda till en vÄrd med god kvalité.

Denna studie Àr en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mÄngkulturella förskolan integrerar med varandra genom bÄde icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder dÄ missförstÄnd och frustration synliggörs pÄ grund av att sprÄket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt sprÄk underlÀtta i de situationer dÀr det icke verbala sprÄkets förutsÀttningar inte rÀcker till..