I denna studie underso?ks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer fra?n Fo?rsa?kringskassan. Det som underso?ks a?r om broschyrerna inneha?ller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i sa? fall finns na?gra mo?nster i anva?ndningen.Resultaten visar att det fo?rekommer ytterst fa? metaforer och metonymier i materialet: endast tre bela?gg hittades. Tva? av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero pa? att dessa avsnitt handlar om hur en la?sare kan agera, medan o?vriga avsnitt har en informerande funktion.

Denna kvalitativa studie genomfo?rdes fo?r att underso?ka vilken roll utva?rdering av belo?ningssystem har i fo?retag verksamma i Sverige. Studien utga?r fra?n teorin Evidence- Based Practice och dess underkategorier som specifikt behandlar belo?ningssystem. Dessa teorier applicerades pa? data inha?mtad fra?n intervjuer med personer ansvariga fo?r belo?ningssystem pa? olika fo?retag.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Bakgrund: Dagens samhälle är i förändring, vilket av forskare har kallats att det gått från det moderna till det postmoderna samhället (Löwendahl & Revang, 1998). För företag har denna förändring bland annat inneburit att de måste internationaliseras, det vill säga starta engagemang på utländska marknader, för att överleva. Syfte: Uppsatsen syftar till att ge ett bidrag till nuvarande forskning genom att undersöka huruvida Uppsalaskolans internationaliseringsteori har ett tillfredsställande förklaringsvärde, eller om en uppdatering av denna vore att föredra.Avgränsningar: Vi avgränsar vår studie till att omfatta ett företag inom tillverkningsindustrin eftersom Uppsalaskolan bygger på en studie av tillverkningsföretag och är därmed applicerbar på denna typ av företag.Genomförande: För att kunna undersöka Uppsalaskolans förklaringsvärde, har vi utfört en kvalitativ studie av ett företags internationella engagemang genom att studera dess etablerings- samt internationaliseringsprocess. Resultat: Studiens resultat visar ett visst mönster av engagemang likt en stegvis etableringskedja i enlighet med Uppsalaskolans teori. Det förekommer dock avvikelser i form av att fallföretaget bland annat har snabbat på etableringar genom att inleda engagemangen med högre resursåtagande än vad som hävdas i teorin.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

SammandragDenna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor da?r ansvarsfra?gor traditionellt inte uppma?rksammats da? banker inte ansetts ha stor inverkan pa? samha?lls- och miljo?problem. Fo?retag generellt fo?rva?ntas idag aktivt arbeta med CSR-fra?gor, dock fo?rekommer en strategi att kommunicera CSR ista?llet fo?r att agera, i syfte att sta?rka legitimiteten i varuma?rket. Studien belyser fra?gor kring CSR inom banksektorn, da? det idag finns indikationer pa? att a?ven banker ma?ste arbeta med fra?gorna.

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

Studiens syfte var att utv?rdera om det finns l?mpliga finansiella nyckeltal som kan anv?ndas f?r att f?rutsp? framtida tillv?xt f?r hos bolag som blivit uppk?pta av svenska serief?rv?rvare. Hypotesformuleringen ledde till att EBITDA-marginal, kapitaloms?ttningshastighet och skulds?ttningsgrad identifierades som l?mpliga oberoende variabler att utv?rdera. Syftet har besvarats med en kvantitativ metod, d?r information om de uppk?pta bolagen samlats in via Capital IQ. De statistiska sambanden mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt utv?rderades med hj?lp av regressionsanalyser och F-tester. Resultatet visar att det inte finns n?got signifikant samband mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt i den studerade datam?ngden. Detta inneb?r att personer som arbetar med serief?rv?rvande bolag i st?llet b?r prioritera andra m?tv?rden och mjuka v?rden f?r att v?lja vilka bolag de b?r k?pa. Studien har ut?kat f?rst?elsen f?r prediktorer till oms?ttningstillv?xt.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

?Base of the Pyramid? (BOP) beskriver de fyra miljarder ma?nniskor som lever i extrem fattigdom. A?ven om de a?r fattiga har de tillsammans stark konsumentkraft, vilket go?r BOP till en marknad som inte ska fo?rbises. Fo?retaget Emerging Cooking Solutions (ECS) tillverkar pellets av o?verbliven biomassa i Zambia som kan anva?ndas som bra?nsle i matlagningsspisar de sa?ljer.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.