Ett planprogram inför detaljplan har arbetats fram pÄ fastigheten Arjeplogs PrÀstbord 2:1 i Arjeplogs kommun. I dagslÀget utgörs programomrÄdet av traditionellt brukad skogsmark belÀget vid sjön SÀlla, endast nÄgra kilometer frÄn Arjeplog tÀtort. I examensarbetet har tvÄ dokument tagits fram, ett program och en tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning. Dessa finns redovisade i avsnitt 2. Resultat planprogram och 3.

FrÄgan om förÀldrar med IF kan klara ett ?tillrÀckligt gott förÀldraskap? och omdet gÄr att utveckla förÀldraförmÄgan Àr aktuell. BÄde i forskning och i praxisframkommer det att förÀldrar som har IF Àr i behov av stöd pÄ olika sÀtt för attklara förÀldraskapet. Huruvida förÀldrar med IF kan utveckla förÀldraförmÄganfinns det delade meningar kring. Forskning visar dock att ett konkret individuelltutformat stöd i hemmiljö bidrar till att förÀldrar med IF kan utveckla sinförÀldraförmÄga.PYC, Parenting Young Children, Àr ett manualbaserat utbildningsprogram förförÀldrar med barn i Äldrarna 0-6 Är, och Àr utformat för att ge förÀldern stöd i sitteget hem.

Vi har under tio veckor producerat en del av Peter Martinssons film Eve. Vi har stÄtt bakom en stor del av den tekniska biten. Vi har inte deltagit nÄgot i idéarbetet och idén bakom filmen, dÀremot har vi pÄverkat det visuella resultatet genom att göra stora delar av bakgrundsmaterialet. PÄ sÄ sÀtt har vÄra idéer och vÄr konst fÄtt en stor del i filmen. Genom detta arbete har vi velat utveckla vÄra kunskaper frÀmst i programmet AliasWavefront Maya, men Àven rent estetiskt. MÄlet med arbetet var inte att bli klara med filmen, utan att lÀra oss av produktionsprocessen. Vi har varit tvungna att anpassa oss i vÄrt arbete till det speciella utseendet som filmen har.

I detta arbete har energisimuleringsprogrammet IDA ICE utvÀrderats genom att simuleringar gjorda i detta program jÀmförts med simuleringar gjorda i CFD-programmet ANSYS Fluent. Modeller i form av ett kvadratiskt kontorsrum med fönster stÀlldes upp för ett basfall i de bÄda programmen och parametern operativ temperatur jÀmfördes. För att se hur förÀndringar i modellerna pÄverkade resultatet stÀlldes ett antal nya fall upp dÀr olika parametrar varierades. Variablerna som en i taget Àndrades vid uppstÀllningar av nya simuleringsfall var: rumshöjd, U-vÀrde pÄ fönstret, deplacerande istÀllet för omblandande ventilation, radiator istÀllet för golvvÀrme, tilluftstemperatur, mÀtpunktens placering samt hur till-och frÄnluftsdonen placerades. Resultatet av simuleringarna visade att den operativa temperaturen höll sig pÄ en relativt konstant nivÄ för de olika fallen i IDA ICE, medan vÀrdet pÄ denna parameter varierade för de olika fallen vid CFD-simuleringarna.

Denna undersöknings syfte Àr att studera om attityden till reklamens tvÄ informationstyper skiljer sig Ät. De tvÄ informationstyperna Àr individeffekterna och produktegenskaperna. Det var Àven intressant att se om attityder till reklam för skönhetsprodukter Àr beroende av sjÀlvkÀnslan och om individers attityd till reklam beror pÄ vilket gymnasieprogram de lÀser. I undersökningen deltog 60 försökspersoner som lÀser pÄ gymnasiet. Av de 60 deltagarna lÀser 30 pÄ det naturvetenskapliga programmet och resterande 30 pÄ det samhÀllsvetenskapliga programmet med inriktningen ekonomi.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tÀnker kring sina strategier i situationer nÀr teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det hÀr fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vÀgganteckningar fördes löpande sÄ att deltagarna kunde ta stÀllning till materialet under samtalets gÄng samt lÀtt Äterknyta till tidigare samtalstrÄdar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgÄngspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skÄdespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen pÄ den sensoriska nivÄn, vilken handlar om kommunikation pÄ ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhÄllande.  Vikten av att pedagogen Àr följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansÄgs viktigast.

Muntligt berÀttande fÄr en alltmer uppmÀrksammad roll inom det pedagogiska fÀltet. Dettaarbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligtberÀttande och höglÀsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod medfokus pÄ muntligt berÀttande. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om och hur elever uppfattarskillnad mellan muntligt berÀttande och höglÀsning. TvÄ frÄgestÀllningar förtydligar syftet:Finns det nÄgon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihÄg innehÄllet i en berÀttelse defÄtt muntligt berÀttad respektive upplÀst? Finns det nÄgon skillnad i elevers inlevelse i enberÀttelse de fÄtt muntligt berÀttad respektive upplÀst? Arbetet omfattar litteraturstudie ochfÀltundersökning.

Projektet Àr ett varv pÄ Beckholmen. Funktionen har under arbetets gÄng varit i fokus, att förstÄ programmet och verksamheten och att utifrÄn det skapa en fungerande byggnad. Tomten pÄ Beckholmen var begrÀnsad till den del av ön som ligger vÀster om Gustav Vs docka och för de krav som stÀlldes pÄ byggnaden genom programmet skulle platsbrist bli en utmaning. Varvet krÀver stora volymer, inte minst skrovhallen som mÀter uppemot 25 meter i knockhöjd. Denna bÄtskala, har varit svÄr att förstÄ men ocksÄ skapat möjligheter till annorlunda komponenter i byggnaden sÄ som den enorma porten till skrovhallen och de stora portarna in till verkstÀderna. Beckholmen ligger i Stockholms inlopp och syns dÀrför frÄn mÄnga delar utav staden.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förstÄelse för förestÀllningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en förestÀllning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men ocksÄ en förestÀllning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i tvÄ grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. FörestÀllningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhÀllsfostrande roll, nyansera förstÄelsen av begreppet diskurs samt söka förstÄ vad det Àr för förestÀllningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa förestÀllningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgÄngspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lÀrarlett arbete).

Studien fokuserar pÄ vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som pÄverkar interaktionen mellan den vuxne och barnet i förskolan. UtgÄngspunkten Àr att ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr nÄgot som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestÄende av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet bÄde ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som stÀlls i relation till det pedagogiska mötet Àr kunskap, traditioner och etisk dimension.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte Àr att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för anvÀndandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien Àr att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lÀrande. Studien bidrar med lÀrarnas perspektiv pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. MÄlsÀttningen med aktionen i studien var att en grupp lÀrare skulle ges möjlighet att tillsammans förbÀttra sin egen praxis dÀr studien Àr genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgÄr frÄn gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lÀrande i samspel. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lÀrande som framtrÀder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur ser ?talet om? barn och barns lÀrande ut? Vilka barn framtrÀder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien Àr inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebÀr att jag har försökt hitta mönster i informanternas sÀtt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger pÄ intervjuer, observationer, pedagogiska diskussioner och texter gjorda lÀrare i samband med den pedagogiska dokumentationen frÄn tre olika förskolor. Resultatet visar att lÀrarna, bÄde genom tal och genom handling, talar om barnen utifrÄn tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.

För att möta den sÄ kallade digitala generationen och höja elevers motivation och mÄluppfyllelse satsar fler och fler skolor pÄ 1:1. Det innebÀr att varje elev och lÀrare fÄr tillgÄng till varsin bÀrbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad pÄ teknologin, ifrÄga om hur denna stÄr i relation till elevresultat, elev- och lÀrarattityder, etc., men utelÀmnar de pedagogiska synsÀtten i 1:1-satsningarna. Det Àr denna lucka som Àr utgÄngspunkten i uppsatsen. Med fokus pÄ fyra 1:1-verksamma pedagoger Àmnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsÀtt som omgÀrdar 1:1-verksamhet.

Studien pÄbörjades hösten 2012 och Àr ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhÄllningssÀtt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lÀrare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever Àr. Genom intervjuer skapas en bild av lÀrarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestÀms deras musiklÀrartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven hÀr och nu, att varje elev Àr unik och att vid arbete med ADHD-eleven Àr tÄlamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lÀrare viktiga egenskaper.