Denna uppsats behandlar debatten om sprutbytesprogrammet. Sprutbytesprogrammet Àr ett program dÀr narkotikamissbrukaren kan byta gamla och anvÀnda sprutor mot rena, detta för att förhindra smittspridning av blodburna sjukdomar. Programmet syftar Àven till att motivera missbrukaren till vidare behandling. Huruvida sprutbytesprogrammet hjÀlper eller stjÀlper missbrukaren Àr omdiskuterat, vilket speglas i denna debatt.Syftet Àr att förstÄ innehÄllet i debatten om sprutbytesprogrammet gÀllande argument och meningsskiljaktigheter mellan föresprÄkarna och motstÄndarna.VÄra frÄgestÀllningar Àr:* Hur kan kontroversen om sprutbytesprogrammet förstÄs utifrÄn föresprÄkares och motstÄndares argument?* Hur framförs argumenten frÄn respektive föresprÄkare och motstÄndare inom debatten om sprutbytesprogrammet?För att förstÄ denna debatt har vi valt att utgÄ ifrÄn socialkonstruktivismen, med vilken vi kan tolka att debatten kan förstÄs utifrÄn att föresprÄkarna ser sprutbytesprogrammet som en hÀlsofrÄga medan motstÄndarna ser programmet som en narkotikapolitisk frÄga.

VĂ„rat arbete visar hur man kan arbeta frĂ€mjande och förebyggande bland ungdomar mot droger. Ämnet har aktualiserats eftersom att narkotika anvĂ€ndningen bland ungdomar har ökat pĂ„ senare Ă„r. Vikten i detta arbete har lagts pĂ„ grundskoleelever eftersom vi anser att ungdomar i lĂ„g Ă„lder Ă€r lĂ€ttare att pĂ„verka. I och med detta har vi valt att studera VÅGA-programmet samt se hur det resulterat. VÅGA-programmet Ă€r ett utbildningspaket dĂ€r ungdomar fĂ„r lĂ€ra sig om kamratskap, lag- och rĂ€tt samt information om alkohol, narkotika och tobak.

 UtifrÄn tvÄ pedagogiska metoder Verkstadsarbetet och Datorn som pedagogiskt verktyg Àr syftet med studien att söka svar pÄ frÄgorna om hur elevers sprÄklÀrande synliggörs samt vilka förutsÀttningar som ges för elevers sprÄklÀrande. Studien Àr en fallstudie med etnografisk ansats. Vid datainsamlingen anvÀndes triangulering och de datainsamlingstekniker som anvÀndes var deltagande observationer, informella samtal med bÄde elever och lÀrare samt en fokusgruppintervju med lÀrare. Resultatet visar att elevernas sprÄklÀrande synliggörs genom olika typer av samtal, i analoga lÀspraktiker, i analoga skrivpraktiker, i digitala lÀspraktiker och i digitala skrivpraktiker. Studien visar vidare att ett stort antal förutsÀttningar, inom olika omrÄden, ges för elevers sprÄklÀrande.

Denna undersökning har haft som syfte att redogöra för hur lÀrare anvÀnder sig av betygoch bedömning som pedagogiskt verktyg. Samt belysa de eventuella svÄrigheter ochmöjligheter det innebÀr att möta det nuvarande betygsystemet. Arbetets litteraturdelÀmnar klargöra de konsekvenser betygsystemets utformning har för planeringen ochgenomförandet av undervisningen samt möjligheten att göra likvÀrdig bedömning vilketundersökningen sedan vidareutvecklar. Undersökningen har genomförts i form avkvalitativa intervjuer av lÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet. IntervjufrÄgorna harberört den praktiska tillÀmpningen och synen pÄ utvecklingsmöjligheter i arbetet medbetyg och bedömning.

Den hÀr studien undersöker elever genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 6 om deras förstÄelse för hÄllbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hÄllbar utveckling. Det som framkommer i enkÀtundersökningen analyseras och den visar pÄ ett stort intresse frÄn elevernas sida. Studien visar att begreppet hÄllbar utveckling Àr otydligt för eleverna, Àven om de har arbetat med en del av de olika omrÄdena under terminen. Redan 1987 faststÀlldes det i Brundtland kommissionen begreppet hÄllbar utveckling och vad det stÄr för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya LÀroplanen frÄn 2011.

Gustavsson, Johanna & Hanselius, Marie (2011). Pedagogers erfarenhet kring hur skolsituationen kan se ut för elever med diagnosen ADHD? En studie om sex pedagogers erfarenheter av elever med diagnosen ADHD. (PedagogueŽs experience how the school situation appear for students that are diagnosed with ADHD? This is a study about six pedagogue?s experience for the children with ADHD.) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att undersöka sex pedagogers erfarenheter kring skolsituationen för elever med diagnosen ADHD.

I studien LÀrares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lÀrare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nÀra dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats Àr en uppföljning pÄ ovanstÄende arbete med den skillnaden att frÄgan nu stÀlldes till rektorer om deras syn pÄ vad det innebÀr att vara pedagogiska ledare. FörhÄllandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollÀrare eller fritidpedagog kan innebÀra ifrÄgasÀttande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var dÀrför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

?Childs pedagogic material ? A qualitative study of child?s use of pedagogic materials available at five nursery schools and about their teachers thoughts about the display of the pedagogic material?In the nursery preschool the environment and the educational materials have always had a central place. That's why it has been chosen to study and observe five preschools and interview sex teachers, in an attempt to understand the teachers thought about the choice of material and the choices of material that the children used. The reason I do this is to see what the underlying idea about the materials the children use is, and why educators choose to make certain materials visible. The purpose of this study is to examine the educational materials that are used to stimulate childrenÂŽs learning and examine what determines the choice of educational materials.

 AbstractSyftet med följande arbete Ă€r att undersöka vad AKK Ă€r och hur det anvĂ€nds av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 Ă„r. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjĂ€lp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid anvĂ€ndandet av AKK. Vi ville Ă€ven se vilken AKK och vilka hjĂ€lpmedel som anvĂ€nds i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vĂ„ra undersökningar pĂ„ att AKK anvĂ€nds pĂ„ ett medvetet sĂ€tt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder Ă€r det AKK-sĂ€tt som alla intervjupersoner anvĂ€nder och datorn Ă€r det mest anvĂ€nda hjĂ€lpmedlet. Den specialpedagogiska rollen nĂ€r det gĂ€ller AKK bestĂ„r av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och sprĂ„k, handledning av andra pedagoger samt att hĂ„lla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom omrĂ„det som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.

En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

Höstterminen 2011 infördes Introduktionsprogrammen (IM) i den svenska gymnasieskolan och ersatte dÄ Individuella programmet som var till för de elever som under sin grundskoletid inte nÄtt behörighet att söka till ett nationellt program. IM bestÄr av fem inriktningar och kan lÀggas upp pÄ olika sÀtt nÀr det kommer till teoretiska Àmnen, praktik och studier pÄ de nat-ionella programmens kurser. Syftet i denna studie Àr att beskriva hur en gymnasieskola orga-niserar undervisningen och hur stöd och sÀrskilt stöd utformas pÄ IM. Den teoretiska utgÄngspunkten frÄn vilket materialet belyses Àr Perssons (1998) modell dÀr den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrÄn ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Modellen visar vilka konsekvenser olika pedagogiska och specialpedagogiska synsÀtt och stÀllningstaganden fÄr pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.Uppsatsen Àr en fallstudie gjord pÄ en medelstor gymnasieskola.

Den hÀr uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) stÄr att utbildningen ska frÀmja elevers utveckling och lÀrande samt en livslÄng lust att lÀra.Studien har utförts som en allmÀnpedagogisk studie i form utav en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningens syfte var att fÄnga variation bland informanternas utsagor angÄende deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i NordvÀstra SkÄne och urvalet av informanter blev elever pÄ det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever frÄn tvÄ gymnasieskolor i NordvÀstra SkÄne. Det Àr genom de medverkande elevernas utsagor som den hÀr uppsatsen presenterat sitt empiriska material.

Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttÀvlingen Europan 6 som Àr förlagd till VÀxjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet Àr en stadsanalys av VÀxjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av VÀxsö stad..

BakgrundPedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att sÀkerstÀlla förskolans kvalitet. I lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) stÄr det tydligt angivet att pedagogerna Àr Älagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i mÄnga fall leder till att förskolans verksamhet fÄr en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation Àr ett sÀtt att ta vara pÄ barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten frÄn denna utgÄngspunkt. DÀrigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten.SyfteSyftet med undersökningen Àr att studera vilken instÀllning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de anvÀnder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan.MetodDet empiriska material som ligger till grund för denna uppsats bestÄr av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor i en mellanstor vÀstsvensk kommun.ResultatVi har genom vÄra intervjuer kommit fram till att mÄnga av vÄra informanter hade liknande Äsikter om pedagogisk dokumentation.

Studiens syfte Àr att beskriva, tolka och analysera betydelsen av vÀgledning i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, utifrÄn ett deltagar- och tjÀnstemannaperspektiv. För att fÄ svar pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervju med sex personer, tre deltagare och tre tjÀnstemÀn pÄ en Arbetsförmedling i en medelstor kommun i södra Sverige. Vi har undersökt vÀgledningens betydelse vid Arbetsförmedlingens nya program Arbetslivsintroduktion.Vi har valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden i vÄr undersökning eftersom vÄr avsikt var att fÄ en djupare kunskap inom det specifika omrÄdet och för att fÄ tillgÄng till personliga berÀttelser genom intervjuer. Med utgÄngspunkt frÄn intervjuerna har en analys gjorts om deltagarnas och tjÀnstemÀnnens behov och perspektiv pÄ vÀgledningens betydelse inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.Resultatet visar att tvÄ av deltagarna inte upplever nÄgon sÀrskild vÀgledning inom programmet, medan en av deltagarna ser samtalen med handlÀggaren som upplyftande, positiva och i viss mÄn vÀgledande. Uppfattningen som tjÀnstemÀnnen har om vÀgledning Àr att det Àr svÄrt att hinna med att utöva professionell vÀgledning den första tiden i programmet.