Forskning på resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum (ASD) insatt i ett multifaktoriellt helhetssammanhang är inte vanligt förekommande. Det över gripande syftet är att ge en översikt över pedagogisk forskning som innefattar redovisning av resultat av pedagogiska insatser för skolbarn med diagnos inom autismspektrum och att koppla denna forskning till systemteori och ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health, WHO, (www.socialstyrelsen.se, ICF- CY, (www.who). Forskningsfrågorna är vilka pedagogiska strategier är relaterade till vilket utfall för personer med diagnos inom autismspektrum (ASD) i åldrarna 6-20 år, i vilken utsträckning forskningen om elever inom autismspektrum är grundad på ett generellt systemteoretiskt tänkande och/eller ICF och hur man forskningsmässigt bygger upp evidens och vilka är delaktiga i denna process.Studien är en systematisk forskningsöversikt i vilken 875 abstracts granskats. 36 studier har inkluderats. Skäl till exkludering har varit att studierna saknat beskrivning av pedagogiska insatser, resultatredovisning och/eller utfallsmått.

Navtech är en internationell leverantör av flygoperationella produkter. Det här examensarbetet utfördes på en av deras produktionsavdelning som kallas Aircraft Performance, i Stockholm. Arbetet består av framtagning av en manual till en mjukvaruprodukt. Produkten är ett program som beräknar och presenterar flygprestandainformation för start och landning. Programmet tillhandahålls med två användarmanualer, Userguide och Prepages.

Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan använda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken inställning de har till fysikämnet i skolan. Vi har också tittat på om inställningen till fysik varierar mellan elever i år 9, elever vid gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde använda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att få en bild av deras inställning till ämnet. En majoritet av eleverna på det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv inställning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i år 9 och på det samhällsvetenskapliga programmet hade däremot en negativ inställning.

Detta examensarbete ingår i programmet Civilingenjör och Lärare vid KTH (Kungliga tekniska högskolan). Programmet är ett samarbete mellan KTH och SU (Stockholms Universitet). Examensarbetet skrivs utifrån kursen KTEX4N där kursplanen är godkänd och uppfyller kraven från både civilingenjörsexamen och gymnasielärarexamen. I kursen som är på 20 poäng (30 hp) ingår 10 poäng (15hp) verksamhetsförlagd utbildning, vilket innebär att minst halva arbetet måste genomföras på plats, vilket för mig var Vetenskapens Hus. Examensarbetets ämne ligger inom ämnet energi och miljö och därför ligger huvudhandledningen hos institutionen för Energiteknik.

This essay studied how six girls experienced their reading development during their college education in male-dominated profession programs. The issues assumed were how they experience their literature reading and literature education and what happened with their interest in reading. The theoretical frame included researchers Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, Olin-Scheller, Ulfgaard and Molloy.The study showed that most of the girls felt their reading had worsened but not because of their male classmates but because of school. They had a lot of homework and participated in so many different school projects which would be completed that there was no time to reading for pleasure. The girls did not like the teachers? literate sample and did not like the methods used in learning literature.

Att förbereda barnen inför sin fortsatta skolgång är en av grunderna i det pedagogiska yrket redan från förskolan. Förskoleklassen har gemensam läroplan med grundskolan men ska arbeta utifrån förskolans pedagogiska arbetssätt. Syftet med denna uppsats är att undersöka lärandemiljöerna i förskoleklassen där pedagogiska traditioner möts och omvandlas samt ta reda på hur verksamheten i förskoleklassen ser ut i praktiken. Detta är en kvalitativ studie som bygger på observationer av två förskoleklasser och intervjuer med personalen i dessa. Förförståelsen av mig som forskare har jag erhållit genom att läsa in mig på litteratur som berör ämnet. Slutsatsen av denna undersökning är att förskoleklassen befinner sig i skolans lokaler där den är en mer styrd förskola samtidigt som det är en friare form av skola.

I det här arbetet har vi gjort en kvalitativ textanalys av SVT:s satsning Landet Brunsås, med utgångspunkt i Torsten Thuréns fem populärvetenskapliga retoriska grepp som han tar upp i boken Populärvetenskapens retorik -inte bara att förenkla. Greppen är konkreta exempel, fiktiva samtal, narrativa berättelser, tankeexperiment samt jämförelser, analogier och metaforer. Vi undersökte om greppen gick att hitta i programmet och fann att varje grepp går att återfinna som tydliga inslag i programmet. Utöver Thuréns fem retoriska grepp har vi också analyserat de tre programledarna utifrån de tre retoriska byggstenarna; ethos, logos och pathos. Vi har därefter gjort en gestaltande del där vi testat om vi kan använda greppen för att skapa korta scener som ska illustrera ett begrepp eller fenomen från Facebook.

Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rekryteringen till arbete av studenter från Sport Management-programmet vid Högskolan Dalarna har gått till, samt vilka personliga egenskaper och meriter som har varit avgörande för att erhålla anställning inom den idrottsrelaterade organisationen. Undersökningen har genomförts i intervjuform med arbetstagare som tidigare har studerat Sport Management samt med deras arbetsgivare. Resultatet visar att idealbakgrunden för att erhålla anställning inom idrottsrelaterade organisationer är:- Tidigare aktiv idrottare/insatt i idrotten för att veta hur det praktiska fungerar- Akademisk utbildning, förslagsvis Sport Management- Arbetslivserfarenhet inom idrotten- Brett kontaktnät- Att visa framåtanda - Utåtriktade och ambitiösa personliga egenskaper.

?När ungdomar inom idrotten blir 13 år kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det är legitimt att toppa ett lag och tävling och resultat kan nu ta större plats än tidigare. Det kan därmed uppstå ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare då de behöver ta ställning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller är gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den här studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Det här är ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrån önskemål från Luleå kommun kring frågan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 år). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor på en småbarnsavdelning på en förskola i Luleå kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna på avdelningen och det som undersöktes var deras syn på barn och lärande samt deras arbetssättt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrån teorier om barn och lärande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de främsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att ständigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hålla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats.

Antalet björnar i landet har under drygt 20 år konstant ökat, bara under åren 1996-2004 ökade björnstammens tillväxttakt med 44 %. En tillväxt som invånarna i de björnrika länen fått känna av då björnen har närmat sig människan allt mer. Syftet med uppatsen är därför att beskriva grunderna för svensk jaktpolitik och viltskadeersättning med avseende på björn, samt aktörernas (riksdagsmän, bofasta, jägareförbundet, lantbrukarnas riksförbund och världsnaturfonden) inställning till skyddsjakt på den växande björnstammen. För att besvara syftet har jag använt följande frågeställningar: På vad grundar sig skyddsjakten av björn? Vad krävs för att erhålla viltskadeersättning? Vilken syn har aktörerna på den rådande rovdjurspolitiken? Vilken åsikt har aktörerna om jaktlagstiftningens utformning? Rätten att få utfärda skyddsjakt baseras på EU:s art och habitatdirektiv, vilket godkänner skyddsjakt då det inte finns någon annan lämplig lösning på ett björnproblem.

Skulle du våga vittna, ställa upp och berätta om vad du sett och vet, om du visste att det skulle leda till hot eller andra åtgärder från gärningsmannen? Det råder vittnesplikt i Sverige med ett fåtal undantag. Vittnen utgör en viktig del i vårt rättsystem och de har ett stort ansvar. Det är viktigt att kunna informera ett vittne om vad för slags skydd under en rättsprocess som är tillgängliga om en hotbild skulle föreligga. Som vittne kan man vara väldigt utsatt för påtryckningar av olika slag och hur dessa kan förebyggas och reduceras framkommer i denna rapport.