Mitt arbete beskriver tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för hur ett Ă„tgĂ€rdsprogram tas fram och genomförs. Det börjar med att information samlas in om eleven, informationen analyseras och utmynnar i en precisering av elevens behov. NĂ€r man arbetar med barn i behov av stöd Ă€r det viktigt att söka stĂ€rka barnens sjĂ€lvuppfattning och sjĂ€lvtillit genom att utgĂ„ frĂ„n deras starka sidor. Åt- gĂ€rdsprogram upprĂ€ttas under ett möte med elever och förĂ€ldrar. Programmet ska bland annat beskriva elevens situation, mĂ„l, tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och ansvariga.

Studien behandlar hur före detta elever vid naturbruksgymnasiets skogsutbildning ser pÄ sin utbildning och hur verksamheten pÄ skolan uppfattas av dessa personer. Genom en enkÀtundersökning undersöks det om skolans verksamhet, det pedagogiska arbetet, lÀrandemiljön med mera hÄller en god nivÄ eller om det finns nÄgra delar som mÄste förbÀttras. Syftet leder fram till frÄgestÀllningar som; om studenterna pÄ skolan upplever att utbildningen ger relevanta skogliga och allmÀnna kunskaper för deras yrkesutövning; om studenterna pÄ skolan upplever att de fÄtt den pedagogiska hjÀlp de behövt; om det finns nÄgra elever som valt att inte arbeta inom skogsnÀringen och i sÄdana fall varför; samt om det finns nÄgra skillnader i ovanstÄende frÄgor mellan de elever som gÄtt en individuell skolgÄng (IV-elever) och de elever som gÄtt NB-programmet Skog. De som ingÄtt i enkÀtundersökningen har avslutat sina studier pÄ skolan Är 2003, 2004 och 2005. I de tre Ärskurserna sÄ var det totalt 55 personer varav 41 svarande.

Syftet med min studie Àr att undersöka ett antal kommunala förskolors sprÄkliga pedagogiska miljöer för att fÄ kunskap om vilka metoder nÄgra pedagoger i förskolan arbetar med för att stimulera barns sprÄk- och begreppsutveckling. Jag vÀljer att lÀgga fokus pÄ en central frÄgestÀllning: Vad menar pedagoger med sprÄkliga pedagogiska miljöer? I ett försök att fÄ svar pÄ mina frÄgor vÀljer jag att observera och samtala med yrkesverksamma pedagoger. Resultat visar att pedagogerna betonar att det sociala samspelet har betydelse för barns sprÄk- och begreppsutveckling..

SammanfattningGenom denna studie ville jag utforska den agens som uppstÄr i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfÀllen kan bidra med förstÄelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfÀllen dÀr en grupp yngre barn möter dokumentation för att fÄ syn pÄ vad som sÀtts igÄng i detta möte. Genom att anvÀnda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara mÀnniskor, utan ocksÄ ickemÀnniskor som agentiska, de gör och genererar förÀndring (Lenz Taguchi, 2012:12). TÀnkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mÀnskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstÄr i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrÄn Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulÀra och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i anvÀndandet av pedagogisk dokumentation.

HÀlsa och ohÀlsa Àr angelÀgenheter för bÄde den enskilda mÀnniskan och hela samhÀllet. HÀlsopedagogiska programmet Àr en treÄrig utbildning vid Högskolan i GÀvle, studenterna som tar examen dÀrifrÄn kan kalla sig hÀlsovetare. Syftet med studien Àr att undersöka uppfattningar av hÀlsosamhet bland hÀlsopedagogstuderande. Studiens ansats Àr fenomenografiskt inspirerad. Hur formas dessa hÀlsopedagoger in i yrkesrollen att göra mÀnniskor mer hÀlsosamma? Vad anser dessa studenter vara hÀlsosamt? Fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts med studenter som gÄr termin fyra och fem pÄ hÀlsopedagogiska programmet vid Högskolan i GÀvle.

The Daily Show Àr ett halvtimmeslÄngt amerikanskt humorprogram som sÀnds pÄ kabelkanalen Comedy Central. Programmet tar upp nyheter, frÀmst om politik, pÄ ett humoristiskt sÀtt med hjÀlp av klipp frÄn etablerade nyhetskanaler.VÄr undersökning syftar till att ta reda pÄ hur The Daily Show förÀndrats efter valet 2008 dÄ Barack Obama valdes till president. Vi har jÀmfört inslagen i 32 The Daily Show-avsnitt frÄn hösten 2005 med lika mÄnga frÄn samma period 2009. Extra fokus har lagts pÄ hur programmet behandlar nyhetsmedier. Dessutom har vi undersökt programmets gÀstlistor frÄn hela dessa Är, samt tagit hjÀlp av en tidigare studie frÄn 2007 för att se vilken sorts gÀster som fÄr framtrÀda och om det skett nÄgon förÀndring.VÄr studie visar att The Daily Show gÄtt mot att kritisera och rikta satir mot nyhetsmedier som CNN och Fox News i större utstrÀckning Àn tidigare.

Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frÄgestÀllningar Àr: Hur talar lÀrarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lÀrarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt tar lÀrarna hÀnsyn till varje elevs behov och förutsÀttningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande. Examensarbetet tar avstamp ifrÄn de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lÀrarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anser att individanpassad undervisning Àr av betydelse för elevers lÀrande.

Portfoliometodik Àr idag ett kÀnt begrepp, likasÄ digital elevportfolio. BÄda dessa begrepp, och en av de programvaror som frÀmst Àr utvecklade för att vara en aktiv digital elevportfolio, har en central roll i den hÀr studien. Portfolio Manager 2, som programmet i frÄga heter, Àr utvecklat i Sverige av svenska pedagoger.Studien har en kvantitativ ansats med enkÀter som redskap. En köns- och specialpedagogisk betraktelsegrund fanns i studien, vilket ocksÄ resulterade i nya pedagogiska rön.Studien Àr utförd i 5 klasser pÄ 2 olika svenska skolor i slöjd, dÀr samtliga elever gick i Äk 5.LÀrarenkÀten var utformad sÄ att den skulle kunna ge en bedömning av ?fenomenet? PM2 som helhet, dÄ PM2 Àven innehÄller verktyg av det mer administrativa slaget.Studiens resultat bekrÀftar tidigare studier, dvs.

I denna uppsats avhandlas problematiken mellan viljan att anvÀnda datorer i undervisningen för mellanstadieelever och de hinder som lÀrare har för att kunna genomföra detta. I skolans riktlinjer som Lpo 94 stÄr det att skolan ska ansvara för att eleverna lÀr sig om den nya tekniken som de senare ska behöva i arbetslivet och i samhÀllet generellt. LÀrarna kÀnner sig frustrerade dÄ de inte har tillgÄng till bra datasalar och pedagogiska program. Dessutom kÀnner mÄnga av dem att de sjÀlva inte har rÀtt utbildning i ITK som krÀvs för att göra ett bra jobb. För att det ska fungera behöver skolorna ekonomisk hjÀlp, It-support samt fortbildning av lÀrare.

Mat har betydelse för barns hÀlsa ur kortsiktigt sÄ vÀl som lÄngsiktigt perspektiv. Förskolan Àr en betydelsefull arena i arbetet att frÀmja god hÀlsa i tidig Älder. I förskolans lÀroplan poÀng-teras att varje barn ska kunna utveckla sin förstÄelse för hÀlsa och vÀlbefinnande genom aktiv delaktighet i frÄgor som pÄverkar deras vardag. DÀremot saknas association till hÀlsans rela-tion till mat och matvanor. Detta motiverar vidare studier om hur förskolebarn kan erbjudas möjligheter till delaktighet i situationer med hÀlsosamma matvanor.

Mastersexamensarbete i etnologi, 30 hp, VT 2014Inom programmet Kulturarv och modernitet,materiellt och immateriellt under 1000 Är,Göteborgs universitet.

Syftet med utredningen har delvis varit, genom en rÀttsdogmatisk metod, att faststÀlla jÀmkningsbestÀmmelsernas i Àktenskapsbalk (1987:230) 12 kap. tillÀmpningsomrÄde samt de rekvisit som möjliggör en tillÀmpning av dem. Vidare har det varit tillÀmpningens omfattning som utretts. Syftet har dock Àven varit att utredningen skulle kunna leda till att utröna bestÀmmelsernas tydlighet samt eventuella motsÀttningar och problem..

Polismyndigheten har som organisation genomgÄtt stora förÀndringar. För att möta dessa förÀndringar startade Polismyndigheten i SkÄne 1997 ett arbetsrotationsprogram, vilket i kombination med andra kompetensutvecklings-ÄtgÀrder syftade till att skapa en lÀrande organisation. Tanken var att deltagarna i programmet skulle fÄ nya kunskaper och att de skulle sprida sin kunskap och kompetens inom organisationen. Syfte med uppsatsen Àr att genom en mÄlfri effekt-utvÀrdering studera vilka effekter som Arbetsrotations-programmet har inneburit för individen och för organisationen. För att besvara syftet har vi med en abduktiv ansats genomfört en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att analysera innehĂ„llet i Belinda Olssons tv-serie Fittstim ? min kamp som sĂ€ndes i SVT under början av Ă„r 2014. Uppsatsen har undersökt vilka relationer och identiteter programmet innehĂ„ller för att komma fram till vilken bild av feminismen det Ă€r som representeras.Uppsatsen bestĂ„r av en övergripande forskningsfrĂ„ga: hur representeras feminismen i programmet? Samt underfrĂ„gorna: hur ser identiteter, relationer och representationer ut i programmet? Hur gĂ„r serien tillvĂ€ga för att svara pĂ„ programmets huvudfrĂ„ga ?Ă€r feminismen pĂ„ rĂ€tt vĂ€g? För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna har en del ur lingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys anvĂ€nds.Den teoretiska ramen uppsatsen bygger pĂ„ bestĂ„r av teorier kring programgenrer, representation, definition av begreppet feminism, ett postfeministiskt medieinnehĂ„ll samt teorier gĂ€llande makt och ideologi hĂ€mtade frĂ„n bland annat Fairclough.Tidigare forskning berör medias konstruktion av feminism och representationen av kvinnor i media.Uppsatsens slutsats och diskussion kommer fram till att den feminism som representeras Ă€r den som förekommit i mediebruset ? nĂ„gonting som kan kopplas till Belinda Olsson sjĂ€lv som kallar sig ?media-feminist?. Även det postfeministiska perspektivet Ă€r centralt i uppsatsens slutdiskussion eftersom Belinda Olsson som feminist ifrĂ„gasĂ€tter feminismen i ett program som i sin tur anser sig kartlĂ€gga feminismen. FramgĂ„r det vad som Ă€r subjektiva Ă„sikter och vad som Ă€r allmĂ€ngiltig fakta? Detta Ă€r frĂ„gor som funnits med under uppsatsens gĂ„ng.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.