Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i om förskollÀrare Àr medvetna om hur de utformar innemiljön pÄ förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollÀrarna utformar miljön sÄ att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.FrÄgestÀllningar:Vad har förskollÀrarna för tankar kring den pedagogiska miljön pÄ förskolan?Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?Hur utformar förskollÀrarna miljön sÄ att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgÄngspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger pÄ data bestÄende av sex intervjuer med förskollÀrare och observation av innemiljöerna pÄ de förskolor som de Àr verksamma i.VÄrt resultat visar att förskollÀrarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara förÀnderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgÄngspunkten vid utformningen.

Det pÄgÄr en skolpolitisk debatt om andelen kÀrnÀmnen respektive karaktÀrsÀmnen inom gymnasieskolans teoretiska och praktiska program. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i studiemotivation bland gymnasielever i kÀrnÀmnen respektive karaktÀrsÀmnen beroende pÄ om de gÄr ett teoretiskt program eller ett praktiskt program. Deltagarna i undersökning var elever pÄ ett gymnasium frÄn den sista Ärskursen dels frÄn ett teoretiskt program, Naturvetarprogrammet (NV) och frÄn ett praktiskt program, OmvÄrdnadsprogrammet (OP). Metoden som undersökningen anvÀnde sig av var en enkÀt som tog upp omrÄdet motivation till kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visade att motivationen hos elever pÄ det teoretiska programmet var högre för kÀrnÀmnet Àn vad det var för elever pÄ det praktiska programmet, de hade en högre motivation i sitt karaktÀrsÀmne.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den hÀr studien visar att skolbyggnadens och skolgÄrdens utformning och dess innehÄll har betydelse för elevens kunskapsinhÀmtning, vÀlbefinnande, leklust och koncentrationsförmÄga. I skolans vÀrld finns det mÄnga elever som har speciella behov i form av svÄrigheter att bibehÄlla sin koncentrations- och uppfattningsförmÄga. MÄnga av de hÀr eleverna har dessutom lÀsoch skrivsvÄrigheter. Studien har fokuserat pÄ platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill sÀga studera om miljön i det pedagogiska rummet pÄverkar elevens koncentrationsförmÄga och om miljön i sin tur kan förbÀttra elevens skrivförmÄga. Sex elever har deltagit och alla Àr mellan 8 - 11 Är gamla. De kommer frÄn tre olika kommunala skolor i södra Sverige.

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmÄgan att uppfatta och förebygga hÀlsorisker och motivera till förÀndrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att fÄ förstÄelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgÄng hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och vÀrderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav tvÄ kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.

PÄ Sandvik Materials Technology i Sandviken finns en lyftgrupp som ansvarar för samtliga kranar pÄ industriomrÄdet. Syftet med examensarbetet Àr att skapa ett verktyg som hjÀlpmedel för att kunna ta fram rekommendationer för ett kostnadseffektivt utbyte eller underhÄll av traverser som baseras pÄ livslÀngden. En lyftkrans livslÀngd beror pÄ hur den körs d.v.s. lastvikt och lyftfrekvens samt hur den fÀrdas. Verktyget skapades i kalkylprogrammet Microsoft Excel. Med hjÀlp av driftdata som tas fram ihop med produktionen och matas in i programmet resulterar det i en teoretisk livslÀngd för den aktuella kranen.

VÄrt arbete syftar till att undersöka om och pÄ vilket sÀtt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssÀtt till det mÄngkulturella klassrummet i tvÄ förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mÄngfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhÄllande till elevers kulturella bakgrund, elevers sprÄkutveckling och pedagogiska arbetssÀtt för ett mÄngkulturellt klassrum. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av tvÄ förskolelÀrare som undervisar i mÄngkulturella klassrum. Resultatet av vÄr studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mÄngkulturella klassrummet men att ingen av dem anvÀnde det som resurs..

I den aktuella studien Àr syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmÄltiden samt att undersöka ljudnivÄn under lunchtid. Studien ska Àven ge en bild över  pedagogers instÀllning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkÀter besvarade av pedagoger i Ärskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin anvÀnts. Teorin Àr utvecklad frÄn Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar mÄnga ramfaktorer pedagogen förhÄller sig till under den pedagogiska lunchen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rÄdande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av lÀroprocesser, samt hur dessa stÀller sig till Lgr11. Genom undersökningen ÄskÄdliggörs olika typer av argument som talar för att i Àmnet svenska lÄta det pedagogiska upplÀgget bygga pÄ teori sÄvÀl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli Àn mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. .

NÀr en recessiv sjukdom studeras i en slÀkt anvÀnds jÀmförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjÀlp av datorsimuleringar som utgÄr frÄn modellering av arvsförloppet kan information erhÄllas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartlÀggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som pÄ ett verklighetsnÀra sÀttmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att fÄ referensdata.Java-programmet har anvÀnts för att undersöka den genetiska likheten mellan beslÀktadeindivider. Informationen som erhÄllits har anvÀnts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. UtifrÄn dessa uppskattningar fastslÄs att fördelningarnahar relativt lÄg varians pÄ grund av genomets extensiva totala genetiska lÀngd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvÀrde.Dessutom faststÀlls att mÀns och kvinnors olika genetiska lÀngder bidrar med skillnaderi varians..

NÀr en recessiv sjukdom studeras i en slÀkt anvÀnds jÀmförelser av familjemedlemmarnasarvsmassa. Med hjÀlp av datorsimuleringar som utgÄr frÄn modellering av arvsförloppet kan information erhÄllas om hur mycket arvsmassa individerna har gemensamt.Denna information kan vara till nytta vid en fysisk kartlÀggning av individernas genom.I detta projekt har ett Java-program konstruerats som pÄ ett verklighetsnÀra sÀttmodellerar arvsförloppet. Tillsammans med Java-programmet har ett mer teoretisktresonemang genomförts och implementerats i MATLAB, i syfte att fÄ referensdata.Java-programmet har anvÀnts för att undersöka den genetiska likheten mellan beslÀktadeindivider. Informationen som erhÄllits har anvÀnts för att approximera fördelningarför individernas genetiska likhet. UtifrÄn dessa uppskattningar fastslÄs att fördelningarnahar relativt lÄg varians pÄ grund av genomets extensiva totala genetiska lÀngd.Det konstateras att individernas könskromosomer bidrar med skillnader i medelvÀrde.Dessutom faststÀlls att mÀns och kvinnors olika genetiska lÀngder bidrar med skillnaderi varians..

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts pĂ„ sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn pĂ„ blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de kĂ€nner sig trygga i.

För att fÄ en ansvarstagande, mÄlmedveten och motiverad elev krÀvs att eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon mÄste dessutom fÄ en rÀttvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvÀgledare.Brist pÄ motivation kan bero pÄ olika faktorer och Àr ofta individuell. SvÄrt att hinna med i undervisningen pÄ programmet och lÀxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att eleven fÄr svÄrt att klara utbildningen. I vÄr teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters Äsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. DÀr tar de upp motivationens betydelse och hur vi lÀrare ska tÀnka för att fÄ en omotiverad elev att kÀnna det meningsfullt och kÀnna tillfredstÀllelse med sina studier.

Programmet First Class finns tillgÀngligt för medarbetare, lÀrare och elever pÄ Högskolan i Kristianstad för att underlÀtta för dessa tre grupper att kommunicera sinsemellan. FrÄn diskussioner med andra studenter har det framkommit att de inte anvÀnder sig av First Class. Vad Àr det dÄ som gör att det programmet inte anvÀnds? Fokuseringen i denna uppsats har lagts pÄ om det beror pÄ om det Àr dÄlig anvÀndbarhet med tanke pÄ funktionsbrister eller grÀnssnittstolkningar.Denna kandidatuppsats kartlÀgger brister i funktionerna i First Class och ger förslag till förÀndringar eller till helt nya funktioner. Litteraturstudier, intervjuer och observationer genom bandupptagning och videofilmning har gjorts för att kartlÀgga systemet.