Sökresultat:
3196 Uppsatser om Det individuella samhället - Sida 25 av 214
MÀnskan Àr mÀnniska baratillsammans med andra Elevperspektiv pÄ specialpedagogiken
Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur lÀrandet pÄverkas av specialpedagogiska insatser, hur den har utvecklats och hur den har bedrivits inom det svenska skolvÀsendet. Gruppens betydelse för individen och de sociala kontakterna i klassen belyses. Syftet med föreliggande uppsats Àr att ge röst Ät elever frÄn Är 6 - 9 om hur deras lÀrandesituation pÄverkas av att specialpedagogiska insatser sker utanför klassens ram och hur den individuella utvecklingsplanen kan vara ett stöd i deras lÀrande. Med hjÀlp av intervjuer av fem elever framtrÀder olika bilder av hur de uppfattar sig sjÀlva, skolan och specialpedagogiken. De ger ocksÄ sin syn pÄ den individuella utvecklingsplanen.
Biomassa fo?r rening av metallkontaminerat grundvatten : En underso?kning av biomassamaterial i Uganda
Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten.
Individuella programmet - för vem och till vad?En kvalitativ studie utifrÄn sex elevers beskrivningar
VÄr studie Àr en kvalitativ intervjustudie om hur elever pÄ det individuella programmet (IV) ser pÄ sitt studieval efter grundskolan. Vi vill veta vad som pÄverkat dem att vÀlja IV och vilket som Àr deras huvudsakliga mÄl med utbildningen. Genom sex intervjuer med elever som studerar pÄ IV i tvÄ olika kommuner har vi forskat inom omrÄdet. Vi har funnit att anledningen till att elever studerar pÄ IV Àr varierande. Samtliga har haft inlÀrningsproblem och tidigare fÄtt specialresurser i grundskolan.
Cirkushallen i Alby : Cirkushall i Alby
Lungan a?r fo?r mig ett organ som har mycket med koncentration att go?ra. Man tar ett djupt andetag innan man tar sats, man tar ett djupt andetag innan man hoppar och man andas ut efter man landat.Na?r man tar det da?r djupa andetaget a?r det ocksa? en muskel som spa?nner mot revben. Man ka?nner hur hur en mjuk och oformlig massa fa?r kraft och tar spja?rn mot benen och testar strukturens begra?nsningar.
L?NGTAN TILL HAVET: En etnografisk studie om m?nniskors relationer med havet
M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.
Föredraget ledarbeteende - en jÀmförelse mellan mÀn och kvinnor, samt mellan lagidrottare och individuella idrottare
The aim of the study was to a) examine what leader behaviors individual and team athletes prefer and b) examine what leader behaviors men and women prefer. A questionnaire (The Leadership Scale for Sports) was distributed to 168 individuals, from which 130 were included in the study. The data was analyzed in SPSS, in which a three-way and a two-way variance analysis were performed. The results showed that individual athletes preferred the behavior dimensions ?Training and instruction?, ?Positive feedback? and ?Democratic behavior? to a higher degree than did team athletes.
Styrning och organisering av skolm?ltidsverksamheten i Sveriges kommuner
Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37
kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.
Performance management pÄ individnivÄ : - Bonussystem för ökad prestation inom Swedbank
ProblemPerformance management pÄ individnivÄ innebÀr att styra individen utifrÄn individuella mÄl som förmedlar organisationens övergripande strategi till medarbetarna. För att förstÀrka styreffekterna av individuella mÄl kan en belöning kopplas till mÄluppfyllelsegrad. Effekten av ett bonussystem stÀller stora krav pÄ samarbete mellan chef och anstÀlld dÄ de tillsammans ska stÀlla upp realistiska mÄl som syftar till att utveckla den enskilde individen samtidigt som de bidrar till organisationens övergripande mÄl och resultat. DÀrmed Àr det viktigt att undersöka hur medarbetare och chefer pÄverkas av individuella mÄl kopplade till bonus och vilka effekter detta fÄr inom företaget. Vilken effekt har mÄlsÀttnings-, uppföljnings- och utvÀrderingsarbetet pÄ styrning och motivation bland medarbetare och chefer?SyfteSyftet Àr att undersöka och öka förstÄelsen kring hur styrning och motivations-aspekter pÄverkas dÄ performance management bryts ner till individnivÄ samt hur en belöningskoppling kan förstÀrka den eventuella styreffekten.MetodUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie dÀr intervjuer anvÀnts som frÀmsta empiriinsamlingsmetod.
Arbeta med barns olikheter och skolans organisering kring stödinsatser
Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmÀrksamma barnens odiagnostiserade olikheter men Àven för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet Àr att identifiera dessa olikheter och ta reda pÄ verksamheternas stödinsatser ? som i detta fall Àr inriktat pÄ gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmÀrksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmÄlen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter ? jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsÀttningar till stöd i deras undervisningssituationer.Jag kommer ta reda pÄ hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete.
Arbete med skönlitteratur i gymnasiesÀrskolan - Diskurser och konsekvenser
Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera pedagogers samtal om skönlitteratur i gymnasiesÀrskolans individuella program. Studien avser Àven att undersöka vilka diskurser som framtrÀder dÄ samtalen om skönlitteratur analyseras. Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. SÀljö (2005) menar att lÀrande Àr en aspekt av all mÀnsklig verksamhet och betonar sprÄkets och de kommunikativa processernas betydelse i det sociokulturella perspektivet. Individens möjligheter att tillÄtas göra kommunikativa erfarenheter diskuteras av SÀljö och var inledningsvis en inspirationskÀlla för studien.Metod: Studien, som Àr en diskursanalys, har en kvalitativ inriktning.
Hur distriktssköterskan kan öka egenvÄrdsförmÄgan i behandlingen hos patienter med sjukdomen diabetes typ 2
Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.
Demokratiskt klarsprÄk : Demokratidiskursen i fo?rarbetena till spra?klagens 11 paragraf
Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.
Uppföljning av före detta elever vid Individuella Programmet pÄ en svensk gymnasieskola : En undersökning av elevernas upplevelse av sin skoltid samt en kartlÀggning av sysselsÀttningen efter tiden pÄ IV
Detta examensarbete Àr en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet pÄ en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet Àr att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan nÀr det gÀller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd frÄn vuxna under tiden de gick dÀr. FrÄgorna som stÀllts har handlat om vilka pedagogiska hjÀlpmedel, vilken pedagogisk variation av Àmnen, storleken pÄ grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsÀttningar eleverna haft sedan de slutat pÄ IV.Jag har anvÀnt kvantitativ metod, med en enkÀt som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgÄng och deras sysselsÀttningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hÀmtats frÄn forskning inom psykologi och sociologi, men Àven statliga rapporter frÄn olika utredningar har ingÄtt.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgÄn, stödet frÄn vuxna och de arbetssÀtt de arbetade med i skolan övervÀgande positivt..
Det psykologiska kontraktets innehÄll. : MÄl- och prestationsstyrning ur ett motivationspsykologiskt perspektiv
Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.
Den förmögenhetsrÀttsliga skadebegrÀnsningsplikten
Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.