Organisationsförändringar såsom omorganisation eller avveckling av verksamheter är idag en del av vardagen. I en sådan process är det många parter som måste enas och samarbeta vilket i stort sett gör konflikter ofrånkomligt. För en fortsatt god relation mellan inblandade parter är hanteringen av uppkomna konflikter av en avgörande roll. Syftet med denna uppsats är därför att studera hanteringen av de intressekonflikter som uppstått mellan fackförbund och arbetsgivaren. Mer precist vill vi studera vilken eller vilka strategier som använts vid konflikthanteringen, vem som hade ansvaret för den samt om konflikthanteringen blev konstruktiv eller destruktiv.

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

Syftet med föreliggande studie är att utveckla förståelse om hur en grupp vuxna flyktingar från Bosnien-Hercegovina har motiverats till högskolestudier i Sverige och hur högskoleutbildningen har förändrat deras tillvaro. Studien fokuserar på en grupp flyktingar som kom till Sverige på 1990-talet och kort därefter bestämde sig för att investera i högskoleutbildning. Fem personer intervjuades och deras berättelser analyserades och tolkades utifrån en narrativ ansats. Studiens resultat visar att det finns ett antal faktorer som är viktiga för informanternas val att studera på högskola. Dessa är: bekräftelse från omgivningen, tillräckliga språkkunskaper och trygg ekonomi.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med olika övningar och lekar kunde öka barns självförtroende att tala inför grupp genom en integration mellan ämnena idrott och svenska. Undersökningen genomfördes i år 5 i Luleå kommun under en sjuveckorsperiod. Eleverna fick i övningarna och lekarna träning i att exponera sig inför grupp. En tanke från oss när vi valde ut övningarna till undersöknngen var att de skulle kännas roliga och engagerande för att få en positiv effekt. Resultatet erhöll vi genom att dela ut en enkät i början och slutet av vår praktikperiod, samt genom iakttagelser i form av våra personliga loggböcker.

I denna kvalitativa studie intervjuades tre kvinnor som lämnat relationer där de utsattes förvåld. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap kring kvinnornas känslomässigaprocess kring relationen där de utsatts för våld med fokus på ilskan. Frågeställningen var omdet kan finnas en positiv kraft i ilskan som hjälper kvinnorna i relationen ochuppbrottsprocessen. Studien kopplades till ilskans funktion utifrån affektteori.De tre kvinnorna i studien berättade om relationer som präglats av våld. De beskrev sinakänslor och reaktioner under relationen, i separationsprocessen och utvecklingen efterseparationen.

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, även när L2 är svenska? Finns det någon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jämfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av språkanvändning respektive språkbehärskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar på dessa frågor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar på tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter både inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen är av annat slag än de som legat till grund för tidigare forskning..

Syftet med denna studie var att beskriva skillnaderna i sättet som lärandets innehåll behandlas i matematik under två lektioner i årskurs 4 om ekvivalens, samt titta på om det intentionella lärandeobjektet var förenligt med det iscensatta lärandeobjektet. Studien kommer även att titta på ifall eleverna lärde det som var intentionen med lektionen samt vilken invarians och variation som skapas under lektionen. För att besvara dessa frågor används learning study som en forskningsmetod i denna studie. Studien visar att grupp 1 inte erbjöds lika goda förutsättningar att erfara det som var intentionen med lektionen som grupp 2 gjorde. Resultatet visar också att skillnaderna var väldigt små mellan de båda grupperna, men att grupp 1 i stort sett endast hade förbättrat sig på uppgiften de undervisades om under lektionen.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur en grupp lärare arbetar med källkritik för internet i skolan, hur en grupp elever använder sig av internet i skolarbetet, samt om eleverna tror på det som sägs och skrivs och kan kritiskt granska de fakta de hittar. Detta har jag undersökt genom att intervjua en grupp elever i årskurs 4 till 6 samt deras lärare på en skola i Piteå kommun. Jag har intervjuat lärarna och eleverna kring deras uppfattningar om undervisningen kring källkritik. Slutsatsen jag kom fram till visar att källkritik för internet inte är ett prioriterat undervisningsområde utan mer ett bihang. Även internetanvändandet i allmänhet är ett eftersatt område.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om nio andraspråkselevers grammatiska kompetens i användningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ ställning samt spetsställning.  Eleverna läser på nivåerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare på vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet är också att jämföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrån processbarhetsteorin, som är en vedertagen teori över andraspråksinlärning. Processbarhetsteorin säger i stora drag att svenska lärs in i fem bestämda grammatiska steg vilka kommer i en bestämd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrån en bildserie på åtta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras på processbarhetsteorin.     Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar också mot att det finns stora skillnader inom grupperna.

Denna studie behandlar konflikten mellan radikalfeminism och marxism i Sverige på 1970-talet. Syftet är att visa hur denna ideologiska konflikt yttrade sig i praktiken när de båda kvinnoorganisationerna Grupp 8 och Arbetets Kvinnor debatterade om sexualitet, abort samt moderskap och barnuppfostran. Materialet som använts i studien är dessa båda organisationers egna tidskrifter. Studien visar hur Grupp 8: s och Arbetets Kvinnors skilda åsikter gällande de ovan nämnda frågorna var beroende av deras ideologiska tillhörighet..

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

Musikerutbildningen vid högskolan för scen och musik har en kursplan som i princip består av egetövande, lektioner för respektive instrumentlärare, orkesterspel och spel med olika ensembler samtteoretiska kurser av olika slag som hänger samman med utbildningen. Kurser och övningar i gruppförekommer i väldigt liten utsträckning. I det här arbetet vill jag hävda att utbildningen till klassiskmusiker hade kunnat förbättras avsevärt om kursplanen även tillfördes gruppövningar, t ex ispelteknik. Under våren 2012 genomförde jag tillsammans med ett antal andra blåsmusiker påutbildningen andningsövningar i grupp, enligt konceptet ?The breathing gym?.

Forskning har visat att förmågan att identifiera korrekta och felaktigavittnes utsagor varierar stark från grupp till grupp (Lindholm 2008).Detta tycks bero på att vissa individer har mer erfarenhet och träningav sådana bedömningar. Syftet med denna studie är att undersöka omdet är möjligt att förbättra förmågan att diskriminera mellan korrektapåstående från felaktiga, genom att ge människor tillgång till kunskapom systematiska skillnader mellan dessa. En grupp med- och en utaninstruktioner om skillnader fick fylla i ett av tre frågeformulär där defick bedöma olika påstående. Resultatet visade att de som hade fåttinstruktioner var bättre på att bedöma olika påstående änkontrollgruppen, under förutsättningar att korrelationen mellanosäkerhetstecken och vittnesprestation var hög. Ytterligare forskningbehövs för att kunna utveckla instruktioner som har starkare effekt ochsom fungerar vid bedömningen av flera typer av påstående..

Detta  arbete  studerar  huruvida  en  dynamisk  balansering  av  rättvisa  kan  förhöja spelares uppfattning av balans i tävlingsinriktade asymmetriska spel. Arbetet grundar sig  på  att  balans  är  relativt  vilket  gör  att  statisk  balansering  i  tävlingsinriktade asymmetriska spel kan uppfattas som orättvisa. Arbetet utgår ifrån Schell och Sirlins definitioner  av  balans  samt  bygger  på  deras  teorier  om  hur  ett  rättvist  spel  bör designas. Ett kortspel med en dynamisk balanseringsmekanik utvecklas och testas av tre  grupper  där  en  grupp  spelar  utan  den  dynamiska  balanseringsmekaniken,  en grupp  spelar  med  den  och  en  grupp  spelar  både  med  och  utan  den  dynamiska balanseringsmekaniken. Under undersökningen erhålls data dels genom observation av  spelandet  och  dels  från  semistrukturerade  intervjuer.  Resultaten  ger  ingen enhetlig  bild  men  tyder  på  att  en  dynamisk  balanseringsmekanik  kan  förhindra  att obalans  uppstår  samt  att  det  i  de  grupper  den  använts  upplevdes  öka  spelets underhållningsvärde.  .

I uppsatsen undersöks designerrollen så som den ser ut idag utifrån teorin om att designerrollen liksom konstnärsrollen har tagit sig nya uttrycksformer.I uppsatsen undersöks designgrupperna Front och Form us with love i syfte att söka svar på huruvida fenomenet designgrupper är något nytt. Men också för att ta reda på varför man väljer att arbeta som grupp och hur man framställs/framställer sig som grupp. Här hävdas att fenomenet designgrupper i sig inte är något nytt. Författaren framhåller dock att designerrollen har förändrats..