Trots att tv:n idag är en naturlig del av våra liv råder det skilda meningar om hur bra eller dåligt det är för barn att titta på den. Syftet med arbetet är att med hjälp av videoobservationer undersöka om förskolebarn kan bli inspirerade och lära sig något av utbildningsprogram på tv. Jag delade upp sju barn i 4-5-årsåldern i två grupper och lät dem titta på utbildningsprogrammet Grej och Mojäng. Vid det första tillfället fick grupp 1 se ett avsnitt av programmet som handlade om att flyta. Efter filmen fick de utföra ett lekexperiment. Grupp 2 deltog i samma lekexperiment, men utan att se programmet innan.

Syftet med studien var att undersöka om grundskoleelever lättare löser matematiska problem i grupp än de gör enskilt. Undersökningen genomfördes i en årskurs 8 med 19 elever, varav 10 flickor och 9 pojkar. Som undersökningsmetod användes enkäter. Hela undersökningen genomfördes under en tidsperiod på sex veckor. De första tre veckorna löste eleverna matematiska problem enskilt och sedan svarade de på en enkät, för att se hur eleverna upplevde arbetssättet.

Under de senare åren har det debatterats mycket om nedskärningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag är mycket intresserad av idrott är jag således även intresserad av vad som försiggår i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag både kan befästa tidigare värderingar och skapa nya perspektiv åt mig själv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa några av de faktorer som ger idrottsämnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt ämne. Jag tar upp följande frågeställningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar då de säger att idrottsämnet är så viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsämnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsämnet i skolan? Varför ska idrottsämnet finnas i skolan?Jag har använt mig av enkät för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsämnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansåg att idrottsämnet är en viktig del av undervisningen i skolan..

Bakgrund:Självskadebeteende är en destruktiv handling där intentionen suicid inte finns. Avsikten med handlingen är att skada individens egna kropp. Sjukvårdspersonal på en akutmottagning står för det första mötet med patienter med självskadebeteende. Litteraturstudien är teoretisk förankrad i Ida Jean Orlandos interaktionsteori. Syfte: Beskriva sjukvårdspersonalens upplevelse av omvårdnaden av patienter med självskadebeteende på en akutmottagning.

SammanfattningTitel: Om individer får förberedande information om att arbeta i grupp, kan detta då ses kunna förändra deras upplevelse av att arbeta i grupp?Författare: Hayat Ashkar och Görgen Jansson Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Examinator: Hedvig EkerwaldLärosäte: Uppsala Universitet Datum: 5/1 2015Bakgrunden till den här studien bygger på tidigare forskning som visat att om en vårdsökande i väntan på sin läkartid får hjälp till självhjälp får denna patient ut mer av behandlingen, jämfört med en patient som endast fått vänta på sitt läkarbesök. Det kan då tolkas som att någon form av självhjälp, förberedelse, innan behandlingen är gynnsamt.Detta ledde till en tanke om samma princip kan gälla för grupparbeten. Om individer som ska genomföra ett grupparbete får information om att arbeta i grupp, en förberedelse, kan det då förbättra deras upplevelse av att arbeta i grupp? Syftet med uppsatsen är att undersöka om kunskap om socialpsykologiska begrepp kan ge någon inverkan på elevers upplevelser till att arbeta i grupp.

Travellers på Irland är ett resandefolk som håller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har länge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en särskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkännande som etnisk minoritet. Varför irländska regeringen ännu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 åren som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gått från assimilering till integrering, från att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmärksamma dem som en diskriminerad grupp.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgängligheten i den fysiska miljön på caféer upplevs av rullstolsburna cafébesökare och caféägare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "från patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafébesökare samt sex caféägare som delades upp i två grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrén och grupp 2 utan hinder vid entrén.Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafébesökarna tyckte oftast att cafémiljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgängliga caféer var dåligt. Samtliga caféägare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgängligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafébesökare var insatta i handlingsplanen "från patient till medborgare", ingen av caféägarna var insatta i den..

Uppsatsen börjar med definitionen av en grupp och fortsätter med grundläggande begrepp och egenskaper hos grupper såsom undergrupper, homomorfismer, isomorfismer, normala undergrupper, faktorgrupper och permutationsgrupper. Sedan behandlas konjugerade undergrupper, konjugatklasser och klassekvationen med vars hjälp det visas att en grupp med ordning $p^{2}$ är abelsk. Vidare behandlas direkta och semidirekta produkter av grupper. Det konstateras att omvändningen till Lagranges sats i allmänhet inte gäller men att Sylows satser finns istället. Med hjälp av den tidigare teorin visas sedan att de enda enkla grupperna med ordning mellan 1 och 60 är av primtalsordning.

Studien undersöker om och i så fall hur elevens fråga i grupp används inom gymnasieskolan. Syftet var också att undersöka om det är så att lärare tror att elever låter bli att ställa frågor av rädsla för att verka dumma. Två metoder användes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfällen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lärare i vars klasser observationerna gjordes.

Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv. Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.

Bakgrund: Fritidsutbudet för personer med utvecklingsstörning är begränsat. År 2009 antogs FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den innebär att dessa personer ska ges möjlighet att kunna delta i fritidsaktiviteter. Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar sina anpassade fritidsaktiviteter i grupp. Metod: Intervjuer genomfördes med åtta vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning vilka deltog i fritidsaktiviteter i grupp.Resultat: Samtliga intervjupersoner upplever det positivt att delta i sina respektive fritidsaktiviteter.

Syftet med detta arbete är att undersöka varför elever väljer att arbeta i grupp, då de har möjlighet att välja arbetsform, vad de har för uppfattning om samarbete, samt hur eleverna organiserar arbetet inom grupperna. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör grupparbete som metod, undersökningar i och om grupparbete, samt utvecklings- och motivationsteorier. Den empiriska undersökningen består av intervjuer av 10 elever i en klass och observationer av 2 klasser vid några tillfällen då de arbetat i grupp. Intervjuer och observationer har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löptext. Resultatet tyder på att eleverna väljer grupparbete av anledningar som kan ses ur olika perspektiv.

Uppsatsen behandlar Bosnien som ett fall av statsbyggande under utländsk intervention. Det är nu 10 år sedan Dayton-avtalet undertecknades, ett avtal som inte bara syftade till att få ett slut på den blodiga konflikten utan även till att bygga upp den nya staten Bosnien-Hercegovina samt dess institutioner. Under det gångna decenniet har vi dock fått bevittna ytterligare två fall inom samma kategori, interventionerna i Afghanistan och Irak. Det kan dock snabbt konstateras att ingen av dessa stater idag kan klassificeras som helt suveräna då internationella aktörers inflytande är ytterst påtagligt på olika sätt. I alla fall i Bosnien verkar den demokratiska utvecklingen ha avstannat och landet står vid ett vägskäl; att närma sig EU med allt vad det innebär av reformer samt demokratisk och ekonomisk utveckling eller bibehålla det nuvarande dödläget vilket kan dra in landet i en destruktiv spiral och återuppväcka konflikten.

Syftet med denna studie är att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer påverkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever återhämtar sig från stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte är enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt är brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem ? sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheter för eleverna att bemästra stressfyllda situationer.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om elever utvecklar sin förmåga att lösa matematiska problem i vardagssituationer, genom att arbeta i grupp med matematik och lek. Vi valde området därför att vi under tidigare praktikperioder lagt märke till att en del elever har haft svårigheter med problemlösning i matematiken. För att kunna mäta resultatet har vi använt oss av för- och efterundersökning samt enkäter med både en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen använde sig även av loggböcker veckovis. Under fyra veckor arbetade experimentgruppen i grupp med olika problemlösningsuppgifter inom matematik.