Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera den grÀnsdragning som görs mellen mÀnniska och djur ifrÄga om hur man rÀknas moraliskt. Det finns en gemenskap som kallas "den moraliska gemenskapen" och som bestÄr av de individer man anser förtjÀnar moralisk hÀnsyn. Eftersom den vanligaste synen pÄ den moraliska gemenskapen Àr att den bestÄr av mÀnniskor, medan djur stÄr utanför, vill jag undersöka anledningen till detta. Jag gÄr dÀrmed igenom hur man kan vÀrdera liv och vad som förvÀntas av en individ för att hon ska fÄ rÀknas in i den moraliska gemenskapen. Jag granskar sÀrskilt förmÄgors betydelse och fÄr fram att dessa inte rÀcker till som kriterium för att nÄgon ska fÄ rÀknas moraliskt.

Uppsatsen Àr skriven i första hand som en betraktelse över sjalen i den svenska kontexten. Det grundlÀggande syftet med uppsatsen har varit att titta pÄSynen pÄ sjalen - argumenten för och emotSjalen som meningsbÀrande i det svenska samhÀlletDet övergripande mÄlet med detta arbete har inte varit att skriva Ànnu en uppsats om den muslimska sjalen. Jag har valt bort material som rör sjalens kontext i andra lÀnder. Jag har Àven valt bort anvÀndandet av koranen och bibeln som litteraturkÀllor.Uppsatsens del I inleds med nÄgra stycken som tar upp:synen pÄ sjalen i Sverige,sjalen i vÀsterlÀndsk kontext ochintegrationsverkets tabell vilken visar den syn som finns i samhÀllet nÀr det gÀller ?muslimska kvinnor bÀrande sjal?.Detta för att fÄ en grund att utgÄ ifrÄn nÀr jag sen tittar pÄ argument för och emot sjalen i uppsatsens del II.Jag ger i uppsatsens del III ocksÄ en bild av medias roll i sjaldebatten, försöker visa pÄ att nyhetsjournalistiken kring sjalen bidrar till att forma vÄr uppfattning i denna samhÀllsfrÄga.Jag har gjort en liten empirisk studie genom att stÀlla fem frÄgor som jag e-postat till alla riksdagspartierna för att se vad partierna tar för stÀllning i sjaldebatten.

Svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr traditionellt sett utformad i könsneutrala termer. Detta innebÀr att mÄlet med politiken Àr att arbeta för lika rÀttigheter och skyldigheter, alla ska kunna utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar oberoende av könstillhörighet. Den könsneutrala utgÄngspunkten kritiseras av de feminister som anser att mannen Àr norm i samhÀllet, vilket gör att kvinnan uppfattas som den avvikande. Kritikerna menar ocksÄ att det finns en konfliktaspekt nÀr det gÀller frÄgan om jÀmstÀlldhet eftersom mÀn blir tvungna att avstÄ frÄn makt till förmÄn för kvinnorna. I jÀmstÀlldhetsdebatten för att öka kvinnors makt och inflytande har frÄgan om könskvotering diskuterats bÄde i media och i riksdagen.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

This thesis is based on two different parts. First a presentation and a brief insight of the most comprehensive picture educational structures/theories and their various branches in Sweden from the post war period. Secondly a presentation of my artistic masters project Fantasy World, where I together with a group of children aged 7-12 freely created an artwork in the form of a world of its own, in sculptural expression. The idea behind the thesis has been to study how the perception of picture education and children?s creation has been in the recent decades and how different picture educational theories looks like and then to compare with the idea behind my project and how it may look in practice..

Miljöer Àr unika och formas av en sammansÀttning av objekt, omgivning och sammanhang. Det Àr mÀnniskor som ger kulturarv innehÄll och mening. Genom tillgÄngen till kulturarv fÄr mÀnniskor en lÀnk till historia som ökar förstÄelsen för bÄde historien, samtiden och framtiden. Kulturarv Àr en gemensam tillgÄng och angelÀgenhet för mÀnniskor. Det ger möjlighet att delta och pÄverka arbetet med kulturarvsfrÄgor vilket Àr en grundlÀggande demokratisk rÀttighet. Kulturarv har förstörts i alla tider men det har under senare tid skett en markant ökning och förstörelse av kulturarv har blivit en strategi vid vÀpnade konflikter.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Denna uppsats Àr en upptÀcktsstyrd fallstudie av jÀmförande typ inom vilken tre kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet Àr att studera kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens visuella pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄerna. Arbetet har genomförts med hjÀlp av en fallstudie dÀr de tre utvalda kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄn har analyserats för att sedan jÀmföras med varandra. Analysen har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrÄn energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential.

Detta examensarbete innehÄller en litteraturgenomgÄng av hur forskare och ledande pedagoger ser pÄ temaarbete och Àmnesintegrering jÀmfört med traditionell lÀrarledd undervisning. Arbetet har ocksÄ omfattat en enkÀt- och intervjuundersökning av hur elever i de senare Ären pÄ en mindre skola i Tornedalen uppfattar dessa tre metoder ur ett kunskaps- och lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna har baserats pÄ lÀroplanens kunskapsmÄl. I bakgrundsarbetet ingick en kartlÀggning av hur synen pÄ kunskap och lÀrande i skolan ser ut frÄn forskarhÄll. Dessutom granskades lÀro- och kursplanerna med avseende pÄ eventuellt stöd för anvÀndandet av dessa ovannÀmnda undervisningsmetoder.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Den hĂ€r uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsĂ„ngböcker under 1900-talet. Med hjĂ€lp av kanonbegreppet, innefattande kringgĂ€rdande aktiviteter, analyseras sĂ„ngböckernas innehĂ„ll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen pĂ„ andra kulturer fungerar i sĂ„ngböckerna som ett sĂ€tt att upphöja den egna kulturen och nationen pĂ„..

Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med mÀnniskor som tillhör Syrisk - ortodoxa kyrkan och en genomgÄng av litteraturstudier.Syftet Àr att genom intervjuer, litteraturunderstudier och vÄra iakttagelser forska kring identitet och identitetsförÀndringar hos kyrkans medlemmar. För att tydliggöra lite mer syftet med vÄrt arbete Àr att kyrkans medlemmar kommer frÄn lÀnder, dÀr religionen och en del andra traditionella vÀrderingar spelar en betydande roll i mÀnniskornas liv. Sverige pÄ mÄnga olika sÀtt Àr annorlunda inte minst nÀr det gÀller synen pÄ religion, familjen, barnuppfostran Àven synen pÄ demokrati och yttrandefrihet.Meningsskiljaktigheter kring etnisk identitet orsakar splitring bland kyrkans medlemmar medan Seyfo som en gemensam identitetsmarkör skapar tillhörighet. Kyrkans roll, som en enda identitetsmarkör och dess betydelse, hÄller pÄ att förÀndras hos gruppens medlemmar. DÀremot vilken/vilka identiteter kommer att fÄ mest betydelse för kyrkans medlemmar för att skapa gemenskap gÄr det inte med sÀkerhet att hÀvda.

Den hĂ€r uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsĂ„ngböcker under 1900-talet. Med hjĂ€lp av kanonbegreppet, innefattande kringgĂ€rdande aktiviteter, analyseras sĂ„ngböckernas innehĂ„ll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen pĂ„ andra kulturer fungerar i sĂ„ngböckerna som ett sĂ€tt att upphöja den egna kulturen och nationen pĂ„..

Syftet med studien Àr att undersöka attityder till inÀlvsmat. Synen pÄ inÀlvor som mat Àr varierande beroende pÄ land och kulturella skillnader och ses i vissa kulturer som delikatess och i andra som skrÀp. Med inÀlvsmat menas Àtliga organ ifrÄn slaktdjur. För att fÄ veta om benÀgenheter att konsumera inÀlvsmat finns mÄste de faktorer som avgör personens matval studeras. För att svara pÄ denna frÄga utformades en egen teori som beskriver de bestÄndsdelar som ligger till grund för mÀnniskors konsumtionsval.

Syfte: Syftet Àr att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i tvÄ sÀrskilda undervisningsgrupper anvÀnder sig av för att underlÀtta för samspel och lÀrande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, vilket innebÀr att mÀnniskans lÀrande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation Àr en förutsÀttning för lÀrande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi anvÀnder oss av i interaktionen. Det salutogena förhÄllningssÀttet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen pÄ mÀnniskan Àr att se till det friska och positiva, och stödja det som Àr bra och fungerande. SkolsvÄrigheter tolkas och beskrivs pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgÄr frÄn.