Kinnarps Àr en av Europas ledande producenter av inredningslösningar för offentliga miljöer, huvudsakligen kontorslösningar. Företaget har en utprÀglad miljöprofil och har nyligen tagit ett strategiskt beslut att innan 2020 ska rÄvaran för deras produktion av planmöbler vara FSC-certifierad. Kinnarps har uttryckt att det förekommer en brist pÄ FSC-certifierad rÄvara. Denna studie syftar till att söka möjligheter för Kinnarps att öka andelen FSC-certifierad rÄvara tillgÀnglig för företagets produktion. Ansatsen har varit att undersöka existerande affÀrsrelationer i nÄgra av företagets förÀdlingskedjor och hur synen pÄ FSC-certifiering ser ut bland aktörerna i dessa för att se om det finns nÄgot samband mellan de bÄda.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleÄldern menar att de lÀr sig lÀsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berÀttelser om vem som spelar störst roll för deras lÀs- och skrivutveckling, hur de lÀr sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lÀr sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie frÀmst visade pÄ att de deltagande barnen lÀr sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till lÀsande och skrivande individer. Det Àr ocksÄ viktigt att poÀngtera att barns lÀrande inte startar vid en viss Älder, utan sker kontinuerligt och lÀs- och skrivutvecklingen börjar i nÀstan alla fall redan i förskoleÄldern (Fast 2011, s. 38f).

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte Àr gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit bÄde FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, dÀr jag koncentrerat mig pÄ kÀnnetecken för utvecklande aktiviteter. Jag har Àven beskrivit mitt arbete med tvÄ pojkar som bÄda har diagnosen Fragil X.Min slutsats Àr att det gÄr att beskriva FMT som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgÄ frÄn de fyra kÀnnetecken pÄ utvecklande aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.

Titel: Synen pĂ„ genus och dess pĂ„verkan pĂ„ ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om VĂ„rd av Unga (LVU) och ungas problematik i förhĂ„llande till denna, utifrĂ„n ett genusperspektiv. Detta utifrĂ„n intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gĂ€llande paragrafen. Studien Ă€r framarbetad utifrĂ„n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bestĂ„r av socialsekreterarnas syn pĂ„ kriterierna i 3 § LVU i förhĂ„llande till kön, deras syn pĂ„ rĂ€ttsystemet, och hur den egna yrkesrollen pĂ„verkas av samhĂ€llsvĂ€rderingar gĂ€llande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och pĂ„verkar arbetet med unga.

Elever frÄn omvÄrdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten Àr Älagda att handleda dessa elever. För att göra detta stÀlls det krav pÄ att hon/han Àr kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebÀr att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen pÄ undersköterskans kompetens som handledare utifrÄn fyra perspektiv.Det Àr en kvalitativ studie. Data samlades in frÄn fyra informanter/respondenter frÄn varje grupp, lÀrare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka bildens betydelse som ett verktyg, en artefakt, för att utveckla kommunikationen tillsammans med tvÄ elever som har diagnosen Charge. Syftet Àr ocksÄ att personalen runt eleverna ska öka sin förmÄga att se kommunikationen som redan finns och fungerar.Teori: Kommunikation, samspel och sprÄk pÄverkar oss mycket i vÄr vardag. GrundsÀrskolans kursplan betonar att mÀnniskan genom kommunikationen utvecklar sin identitet. Charge syndrom innebÀr för individen en svÄrighet i att samordna sina sinnen. HÀr talar man ocksÄ om det proprioceptiska och det vestibulÀra sinnet vilka har stor inverkan pÄ hur individen upplever sin egen kropp.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lÀrare undervisar i den grafritande rÀknarens funktioner och hur eleverna faktiskt anvÀnder den. Detta har undersökts genom att lÄta lÀrare och deras elever besvara enkÀtformulÀr. Resultatet visar att eleverna anvÀnder rÀknaren som deras lÀrare instruerar dem att göra. LÀrarens attityd till rÀknaren pÄverkar ocksÄ eleverna att anvÀnda den pÄ det sÀtt som lÀraren antyder att den borde anvÀndas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, Ä ena sidan, hur rÀknaren anvÀnds av eleverna och, Ä andra sidan, hur lÀrare undervisar om dess funktioner.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan. Dessutom Àr syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhÄller kommunikation och sprÄkanvÀndning som det viktigaste kollektiva verktyget för att mÀnniskor skall kunna förstÄ och samspela med varandra (SÀljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjÀlp av diskursanalys. I diskursanalys Àr sprÄket centralt, dÄ det Äterger och formar verkligheten.

Syftet med den hÀr studien var att synliggöra förskollÀrarens förestÀllningar om sprÄk-stimulering och fÄ djupare kunskap om hur förskollÀrare stimulerar och bemöter barnen för att frÀmja sprÄkutvecklingen. Studiens utgÄngspunkt var Vygotskijs sociokulturella perspektiv som framstÀller att lÀrande sker i samspel med omgivningen. I undersök-ningen anvÀnde jag observation och intervju som metoder dÀr jag tog reda pÄ hur för-skollÀrarna förhÄller sig till barns sprÄkutveckling i sitt arbete och hur de resonerar om sprÄkstimulering. Resultaten visade att förskollÀrarna hade ett medvetet och engagerat förhÄllningssÀtt i hur de kan hjÀlpa barnen för att stimulera deras sprÄk. SprÄkstimuleringen för dem var allt som hÀnder i vardagen, det vill sÀga inte bara de planerande aktiviteterna utan ocksÄ de vardagliga.