Sök:

Sökresultat:

3674 Uppsatser om Den sociokulturella synen pć lärande - Sida 33 av 245

AffÀrsrelationers pÄverkan pÄ Kinnarps tillgÄng pÄ FSC-certifierad rÄvara

Kinnarps Àr en av Europas ledande producenter av inredningslösningar för offentliga miljöer, huvudsakligen kontorslösningar. Företaget har en utprÀglad miljöprofil och har nyligen tagit ett strategiskt beslut att innan 2020 ska rÄvaran för deras produktion av planmöbler vara FSC-certifierad. Kinnarps har uttryckt att det förekommer en brist pÄ FSC-certifierad rÄvara. Denna studie syftar till att söka möjligheter för Kinnarps att öka andelen FSC-certifierad rÄvara tillgÀnglig för företagets produktion. Ansatsen har varit att undersöka existerande affÀrsrelationer i nÄgra av företagets förÀdlingskedjor och hur synen pÄ FSC-certifiering ser ut bland aktörerna i dessa för att se om det finns nÄgot samband mellan de bÄda.

SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer

Sammanfattning Petrovic, Lidija (2013). SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments.

Hockeyklacken : hur kan den hjÀlpa min kör?

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

?Mamma skrivde till mig sen bara skrivde jag efter?

Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleÄldern menar att de lÀr sig lÀsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berÀttelser om vem som spelar störst roll för deras lÀs- och skrivutveckling, hur de lÀr sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lÀr sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie frÀmst visade pÄ att de deltagande barnen lÀr sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till lÀsande och skrivande individer. Det Àr ocksÄ viktigt att poÀngtera att barns lÀrande inte startar vid en viss Älder, utan sker kontinuerligt och lÀs- och skrivutvecklingen börjar i nÀstan alla fall redan i förskoleÄldern (Fast 2011, s. 38f).

Grupparbete som pedagogisk metod

Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.

FMT ur ett sociokulturellt perspektiv : En utvecklande aktivitet

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte Àr gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit bÄde FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, dÀr jag koncentrerat mig pÄ kÀnnetecken för utvecklande aktiviteter. Jag har Àven beskrivit mitt arbete med tvÄ pojkar som bÄda har diagnosen Fragil X.Min slutsats Àr att det gÄr att beskriva FMT som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgÄ frÄn de fyra kÀnnetecken pÄ utvecklande aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

Frivillig revision för nystartade företag : En kvantitativ undersökning om vad som pÄverkar ett nystartat aktiebolag att frivilligt vÀlja att ha revisor.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Synen pÄ genus och dess pÄverkan pÄ ungas problematik

Titel: Synen pĂ„ genus och dess pĂ„verkan pĂ„ ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om VĂ„rd av Unga (LVU) och ungas problematik i förhĂ„llande till denna, utifrĂ„n ett genusperspektiv. Detta utifrĂ„n intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gĂ€llande paragrafen. Studien Ă€r framarbetad utifrĂ„n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bestĂ„r av socialsekreterarnas syn pĂ„ kriterierna i 3 § LVU i förhĂ„llande till kön, deras syn pĂ„ rĂ€ttsystemet, och hur den egna yrkesrollen pĂ„verkas av samhĂ€llsvĂ€rderingar gĂ€llande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och pĂ„verkar arbetet med unga.

Undersköterskans kompetens som handledare för elever frÄn omvÄrdnadsprogrammet : En studie ur fyra perspektiv

Elever frÄn omvÄrdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten Àr Älagda att handleda dessa elever. För att göra detta stÀlls det krav pÄ att hon/han Àr kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebÀr att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen pÄ undersköterskans kompetens som handledare utifrÄn fyra perspektiv.Det Àr en kvalitativ studie. Data samlades in frÄn fyra informanter/respondenter frÄn varje grupp, lÀrare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Vem tar ansvar för mig? : En kvalitativ studie om elevhÀlsan och anorexia nervosa

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Jag vill förstÄ dig. En studie om att anvÀnda bilder som ett alternativt och kompletterande verktyg i kommunikationen

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka bildens betydelse som ett verktyg, en artefakt, för att utveckla kommunikationen tillsammans med tvÄ elever som har diagnosen Charge. Syftet Àr ocksÄ att personalen runt eleverna ska öka sin förmÄga att se kommunikationen som redan finns och fungerar.Teori: Kommunikation, samspel och sprÄk pÄverkar oss mycket i vÄr vardag. GrundsÀrskolans kursplan betonar att mÀnniskan genom kommunikationen utvecklar sin identitet. Charge syndrom innebÀr för individen en svÄrighet i att samordna sina sinnen. HÀr talar man ocksÄ om det proprioceptiska och det vestibulÀra sinnet vilka har stor inverkan pÄ hur individen upplever sin egen kropp.

Intressentdialoger : en vÀg mot hÄllbarhet

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

"Ja men vi Àr inget företag. Vi gör inte burkar med Àrtor."

Syftet med undersökningen var att undersöka hur lÀrare undervisar i den grafritande rÀknarens funktioner och hur eleverna faktiskt anvÀnder den. Detta har undersökts genom att lÄta lÀrare och deras elever besvara enkÀtformulÀr. Resultatet visar att eleverna anvÀnder rÀknaren som deras lÀrare instruerar dem att göra. LÀrarens attityd till rÀknaren pÄverkar ocksÄ eleverna att anvÀnda den pÄ det sÀtt som lÀraren antyder att den borde anvÀndas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, Ä ena sidan, hur rÀknaren anvÀnds av eleverna och, Ä andra sidan, hur lÀrare undervisar om dess funktioner.

TvÄ elevassistenters arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. En etnografisk studie

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan. Dessutom Àr syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhÄller kommunikation och sprÄkanvÀndning som det viktigaste kollektiva verktyget för att mÀnniskor skall kunna förstÄ och samspela med varandra (SÀljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjÀlp av diskursanalys. I diskursanalys Àr sprÄket centralt, dÄ det Äterger och formar verkligheten.

Flerspr?kiga elevers l?rande i matematik: strategier, resurser och undervisning

This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->