Syfte: Syftet Àr att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i tvÄ sÀrskilda undervisningsgrupper anvÀnder sig av för att underlÀtta för samspel och lÀrande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, vilket innebÀr att mÀnniskans lÀrande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation Àr en förutsÀttning för lÀrande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi anvÀnder oss av i interaktionen. Det salutogena förhÄllningssÀttet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen pÄ mÀnniskan Àr att se till det friska och positiva, och stödja det som Àr bra och fungerande. SkolsvÄrigheter tolkas och beskrivs pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgÄr frÄn.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Bakgrund och problem:Miljöorganisationer och andra aktivister har i mÄnga Är försökt driva pÄ företagen att ta ett större ansvar för de effekter pÄ miljö och mÀnniskor som företagens verksamhet har. Investerarnas intresse för hur bolagen hanterar dessa hÄllbarhetsfrÄgor vÀxer. Trots att mÀngden tillgÀnglig hÄllbarhetsinformation ökar med överlag förbÀttrad kvalitet pÄ hÄllbarhetsredovisningen kvarstÄr frÄgetecken kring redovisningarnas anvÀndbarhet.VÄr frÄgestÀllning lyder:Vilken syn har företag och intressenter pÄ hÄllbarhetsredovisningen utifrÄn anvÀndbarheten?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn företagens och intressenters perspektiv beskriva synen pÄ anvÀndbarheten i hÄllbarhetsredovisningen, och att analysera hur dessa tvÄ perspektiv överrensstÀmmer och hur det pÄverkar hÄllbarhetsredovisningens anvÀndning.Metod:Vi har anvÀnt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. VÄr primÀrdata bestÄr av semistrukturerade telefonintervjuer med Ätta respondenter som sÄledes skildrar tvÄ olika perspektiv; intressenternas och företagens.Slutsats:VÄr slutsats Àr att intressenter och företag har en analog syn pÄ vad en anvÀndbar hÄllbarhetsredovisning Àr.

Problem Belöningssystem anvÀnds av företag för att motivera de anstÀllda och dÀrmed Àven öka effektiviseringen i verksamheten. Att ta fram ett bra belöningssystem Àr inte alltid sÄ enkelt och det finns ett antal problem företaget mÄste ta stÀllning till. Ska Scania anvÀnda sig av individ- eller gruppbaserat belöningssystem och ska man skilja pÄ belöningar mellan personal pÄ olika nivÄer dÄ de kan ha annorlunda vÀrderingar pÄ vad som Àr bra belöningar. Hur har Scania valt att göra och hur motiveras de anstÀllda av detta? Syfte Syftet Àr att undersöka hur motiverade de anstÀllda i Scania blir av det existerande belöningssystemet och hur systemet skulle kunna förÀndras för att öka motivationen.

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Officersyrket Àr förÀnderlig. Hur har de senaste Ärens förÀndringar i svenska försvarsmakten förÀndrat synen pÄofficersyrket? Hur pÄverkar ökad Älder i kombination med nivÄhöjande utbildning synen pÄ officersyrket? Vad Àrkonstant och vilka Àr trenderna i denna syn? GÄr det Àven att i materialet finna förklaringar till den eventuellt förÀndradesynen? Genom svaren pÄ dessa frÄgor ges Àven en indikation pÄ hur stabila svaren frÄn respektive delomrÄde i tidigareforskning Àr i dag. Slutligen vill jag veta vilka tecken som i det empiriska materialet gÄr att finna pÄ att det svenskaförsvaret följer de övriga europeiska makternas militÀra utveckling? Efter problemformulering valdes informanter blandelever vid Försvarshögskolan och MilitÀrhögskolorna för att delta i enkÀtundersökning.

Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhÄller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen stÀlls inför. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osÀkerhet. De stÀllningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten Àr utifrÄn hur de Àr som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhÄllningssÀtt i arbetslagen..

Utvecklingsarbetets syfte Àr att iscensÀtta ett Minecraftprojekt pÄ fritidshemmet. Det genomfördes pÄ ett fritidshem i södra Sverige dÀr tolv elever deltog i projektet. Genomförandet gjordes enligt Tripps modell som utgÄr frÄn fyra olika delar. Vetenskapliga artiklar i omrÄdet har granskats och resultat analysen Àr utifrÄn det sociokulturella perspektivet. Vi gör en kort beskrivning av spelet Minecraft som anvÀnds i projektet och hur barns datoranvÀndning ser ut.

Undersökningen syftade till att undersöka könsstereotyper. Den teoretiska referensramen betonar stereotypers kognitiva och sociokulturella natur. En enkÀt tillstÀlldes kvinnliga och manliga journalister. I enkÀten gavs en kort informationstext om antingen en fiktiv kvinna eller man. Försökspersonerna ombads skatta hur sannolikt det var att den fiktive personen i texten hade de egenskaper som presenterades i enkÀten.

Denna uppsats behandlar synen pÄ ledarskap pÄ olika nivÄer i Svenska kyrkan, i detta fall stift och församling, i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i kyrkoherdens, kyrkorÄdets och stiftets syn pÄ vilka egenskaper och förmÄgor som krÀvs för att kyrkoherden ska vara vÀl rustad för sin tjÀnst. Stiftet Àr den regionala nivÄn, det omrÄde som styrs av en biskop, geografiskt ofta med samma omfattning som ett eller tvÄ lÀn. AnstÀllda pÄ stiftsnivÄn kallas stiftsadjunkter om de Àr prÀstvigda. Församlingen Àr den lokala nivÄn, Svenska kyrkans primÀra enhet och geografiskt ofta med samma omfattning som en kommun. Församlingen styrs av ett kyrkorÄd bestÄende av valda församlingsmedlemmar och leds av en kyrkoherde som Àr församlingens chef, alltid prÀstvigd.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehÄll i en förskola. Grunden till valet av Àmne Àr ett ökat intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssÀtt.Vi har valt kvalitativ metod dÀr bÄde intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgÄ ifrÄn Àr den sociokulturella.VÄrt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhÄllningssÀtt till naturvetenskapligt innehÄll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssÀtt om barns lÀrande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lÀrande, dÀr barnen fÄr upptÀcka och utforska tillsammans över tid och rum..

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka och belysa begreppen normalisering, kategorisering och marginalisering inom det svenska skolvÀsendet, 1900-talet fram till 2000-talet. Fokus i vÄrt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan. Vi kommer Àven att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsÀtt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen pÄ barn och uppfostran har Àndrats genom historien med vÄra centrala begrepp i fokus. Vi diskuterar och analyserar vÄra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och marginalisering) utifrÄn de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framtrÀdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta Äterkommer till i vÄr uppsats Àr Tidemans (2000) teori om normativ normalitet.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen i grundskolans senare del reflekteras i lÀrarstudenternas examensarbeten. UtifrÄn syftet formulerades följande frÄgestÀllning: Hur har anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i grundskolans senare del reflekterats i lÀrarstudenters examensarbeten? För att undersöka denna frÄgestÀllning har metaanalys anvÀnts som metod oh det sociokulturella perspektivet har utgjort det teoretiska ramverket. Slutsatsen av denna studie Àr att lÀrarstudenternas examensarbeten speglar en utveckling av undervisningen i grundskolans senare del med IKT som bÄde mÄngsidig, snabb och komplex samtidigt somd et finns ett mycket stort behov av kompetensutveckling inom omrÄdet hur informations- och kommunikationsteknik kan anvÀndas i undervisningen i grundskolans senare del..