Kommunernas hantering av vindkraftens påverkan på landskapsbild och ljudnivå - En jämförelse mellan tre kommuner
Fysisk planeringSpatial planning - local planningSpatial planning - social planningVindkraftTematisk översiktsplanering
Denna uppsats är en upptäcktsstyrd fallstudie av jämförande typ inom vilken tre
kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet är att studera
kommunernas hantering och ställningstaganden kring vindkraftens visuella
påverkan på landskapet samt ljudnivåerna. Arbetet har genomförts med hjälp av
en fallstudie där de tre utvalda kommunernas hantering och ställningstaganden
kring vindkraftens påverkan på landskapet samt ljudnivån har analyserats för
att sedan jämföras med varandra. Analysen har genomförts med hjälp av en
kvalitativ innehållsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrån
energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential. På
denna ranking återfinns Oxelösunds kommun i toppen, Strömstads kommun i botten
och Karlskrona kommun i mellanskiktet. De utvalda kommunerna är
skärgårdskommuner med en utbredd fritidshusbebyggelse.
Uppsatsen utgår från de teoretiska utgångspunkterna Miljövård och planering
vilket utvecklats av Emmelin och Lerman (2006) samt Synen på landskapet
utvecklat av Sandell (2001). Perspektivet Miljövård och planering berör om
besluten fattas på lokal eller central nivå samt om det sker på ett
kalkylerande eller kommunikativt sätt. Synen på landskapet behandlar i sin tur
olika aktörer och medborgares förhållningssätt till landskapets förändring och
nyttjande.
Fallstudien visar på att det finns en variation mellan hur olika aspekter av
påverkan hanteras och vilka ställningstaganden som görs. Generellt sätt fattas
besluten kring ljudpåverkan på ett sätt som till stora delar överensstämmer med
miljöparadigmet vilket innebär centrala beslut vilka fattas på ett kalkylerande
sätt. Beslutsfattandet kring påverkan på landskapet varierar i högre
utsträckning men ligger betydligt närmare planparadigmets tanke med beslut på
lokal nivå vilka fattas på ett kommunikativt sätt. Beträffande synen på
landskapet visar studien på att områden befolkade av vissa befolkningsgrupper,
framförallt fritidshusägare vilka generellt anses ha en annan syn på landskapet
än permanentboende, i högre utsträckning undantas för utbyggnad av vindkraft.