Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur genusperspektivet framstÀlls i Liza Marklunds kriminal-roman SprÀngaren. Fokus har lagts pÄ karaktÀrerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger frÀmst pÄ Annika. Författaren Liza Marklund och SprÀngaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. DÀrefter följer en kort historik som har sin utgÄngspunkt i 1800-talet och som löper Ànda fram till idag.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vad de tio lÀrarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi Àr, samt vad de anser att det innebÀr att ha dyslexi. Det vi vill fÄ kunskap om, Àr hur barn med dyslexi kan erhÄlla adekvat hjÀlp i klassrummet. Dessa frÄgor önskar vi fÄ besvarade av vÄra informanter genom denna kvalitativa studie. Under intervjutillfÀllena har vi samtalat utifrÄn ett kvalitativt förhÄllningssÀtt, eftersom vi önskade ta reda hur lÀrarna upplever barnens situation. Vi har anvÀnt den kvalitativa metoden dÄ vi anser att den bÀst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet Àr en sjÀlvklarhet, dÀrför har vi valt att ge dem nya namn. Under denna studie har vi utgÄtt ifrÄn Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet.

Syftet med studien Àr att se hur KriminalvÄrdens sÀkerhetsavdelningar kallade Fenixavdelningarna legitimeras, genom att göra en kritisk diskursanalys av synen pÄ fÄngarna som placeras dÀr. Vi gör det för att skapa en förstÄelse för de diskursiva processer som pÄverkar den kriminalpolitiska utvecklingen. Avsikten var att se till diskursen om de Fenixplacerade i ett dialektiskt förhÄllande till de institutioner som upprÀtthÄller en sÀrskiljning av fÄngarna inom fÀngelsesystemet. Studien Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ ansats med Faircloughs metod av kritisk diskursanalys utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt förhÄllningssÀtt. Den teoretiska ram som anvÀnds Àr bland annat Foucaults teorier om den disciplinÀra makten, Goffmans om stigmatisering samt Maslows psykologiska teorier.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur synen pÄ barnen förÀndrades under andra vÀrldskriget samhÀllsomdaning. Syftet Àr ocksÄ att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra vÀrldskriget vÄllade Sverige. Materialet ska sedan kunna anvÀndas till att bredda historieundervisningen pÄ omrÄdet: andra vÀrldskriget. FrÄgestÀllningarna för uppsatsen Àr de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra vÀrldskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.

För att kunna hantera konflikter krÀvs olika kompetenser, vilka som krÀvs och hur vi behÀrskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang Àr en central frÄga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill ocksÄ belysa under vilka omstÀndigheter de samlat pÄ sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ?vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt??, ?vilka tidigare erfarenheter anser de vara anvÀndbara?? samt ?hur anvÀnder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen??.

Detta Àr ett alternativt examensarbete som Àr gjort av tvÄ slöjdlÀrarstudenter vid estetiska institutionen pÄ UmeÄ Universitet. Syftet med projektet Àr att undersöka om, och i sÄdant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstÄr i ett samarbete? FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn Àr följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvÀrderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vÄr studie genom att dokumentera vÄr egen slöjdprocess under ett tvÄ veckors lÄngt praktiskt slöjdprojekt.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur förskolepersonalen pÄ ett antal förskolor i ett mindre samhÀlle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra Är, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. VÄrt arbete tar sin utgÄngspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok LitteraturlÀsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta omrÄde och ger kritik till att barnlitteraturen till största del anvÀnds i form av disciplinÀra och strukturella syften, sÄ som lÀsvila och spontan lÀsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan anvÀndas i mer kunskapsutvecklande syfte.

Den hĂ€r uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsĂ„ngböcker under 1900-talet. Med hjĂ€lp av kanonbegreppet, innefattande kringgĂ€rdande aktiviteter, analyseras sĂ„ngböckernas innehĂ„ll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen pĂ„ andra kulturer fungerar i sĂ„ngböckerna som ett sĂ€tt att upphöja den egna kulturen och nationen pĂ„..

Försvarsmakten har ett förmÄgedokument framtaget som beskriver ett antal förmÄgor och kompetenser som officeren efter grundlÀggande specialistofficersutbildning och efterföljande praktisk tjÀnstgöring skall inneha. Arbetet med att ta fram förmÄgedokumentet pÄbörjades under 2006 och skall enligt plan faststÀllas i slutet av 2009.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn förmÄgedokumentet, undersöka om de förmÄgor som dÀr beskrivs kan tolkas pÄ olika sÀtt, beroende pÄ var i det militÀra systemet frÄgan stÀlls. Samt klara ut vilken syn och vilka förvÀntningar som finns pÄ specialistofficersutbildningen och specialistofficeren efter avslutad grundlÀggande specialistofficersutbildning.Jag har valt att i uppsatsen avgrÀnsa mig till den del som beskriver förmÄgor för specialistofficerare med lednings- och sambandsinriktning.UtifrÄn förmÄgedokumentet har jag genomfört intervjuer pÄ olika nivÄer av personal frÄn Lednings- och sambandsbataljonen och Ledningsskolan pÄ Ledningsregementet och pÄ den centrala nivÄn dÀr förmÄgedokumentet utformades.I uppsatsen har jag anvÀnt mig av en deskriptiv metod, för att kunna beskriva och presentera synen pÄ vad specialistofficeren skall kunna utifrÄn förmÄgedokumentet.Det som i huvudsak har diskutterats i undersökningen Àr pÄ vilken nivÄ som specialistofficeren skall tjÀnstgöra. Vad specialistofficersutbildningen ska syfta mot samt vad som förvÀntas av specialistofficeren dÄ han lÀmnar skolan efter den grundlÀggande utbildningen och tar anstÀllning vid förbandet.I undersökningen pÄvisas vissa skillnader i synen pÄ specialistofficeren i allmÀnnhet. Det har i intervjuerna givits uttryck för att man saknar styrningar för hur specialistofficerens karriÀr ska utvecklas samt pÄ vilken nivÄ denne skall arbeta pÄ..

Denna undersökning syftar till att skapa större förstĂ„else för hur speciallĂ€raren och specialpedagogen önskar samverka med svensklĂ€raren i arbetet med att optimera lĂ€sutvecklingen hos elever i lĂ€ssvĂ„righeter. Ämnet avgrĂ€nsades till elever pĂ„ högstadienivĂ„, och vald metod för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun. TvĂ„ informanter, en speciallĂ€rare och en specialpedagog, ingick i undersökningen. Undersökningen utgick frĂ„n det sociokulturella och det relationella perspektivet. Resultatet visade att speciallĂ€rarens och specialpedagogens uppfattningar om hur man bör samverka med svensklĂ€raren hĂ€rstammar frĂ„n tvĂ„ skilda pedagogiska perspektiv..

Syftet för detta arbete Àr att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som efterstrÀvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjÀlp av kodning och innehÄllsanalys av tvÄ politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat ? Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv ? kulturmiljöer och kulturföremÄl.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i bildÀmnet bedömer och betygsÀtter sina elevers arbete och vilka attityder och förhÄllningssÀtt de har till lÀroplanen. Studien har sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin om kunskap och lÀrande. Studiens empiri bestÄr av tvÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tvÄ bildlÀrare. Resultatet har analyserats tematiskt enligt bricolagemetoden. Analysen av resultatet visar pÄ att det finns stora skillnader mellan hur dessa lÀrare bedömer och betygsÀtter sina elever samt deras syn pÄ lÀroplanen.

 Vad stÄr det egentligen i Bibeln gÀllande homosexualitet? Vilka texter behandlar Àmnet, och hur sÄg man pÄ samkönade relationer i det samhÀlle i vilket Bibeln uppkom?Denna uppsats har som uppgift att ge en överblick över just detta och introducera lÀsaren till de texter i Bibeln som pÄ nÄgot sÀtt anses behandla Àmnet homosexualitet.   .

Min hypotes Àr att topiklÀrans teorier och betydelse kan utvidgas och anvÀndas till mer Àn som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket Àr vanligt. Jag tror att retorikens topiklÀra kan visa oss att mÀnniskor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom Àr individuellt och kulturellt betingade.Kan topiklÀran hjÀlpa oss att bÀttre förstÄ vilka perspektiv och förestÀllningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklÀra Àr just att vidga sina perspektiv. DÀrför kommer jag att snegla pÄ de senaste Ärens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir sÄledes en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjÀnar mitt syfte.