Den digitala ABM-katalogen
Bibliotekets roll och villkor i samarbetet mellan arkiv, bibliotek och museer
Syftet för detta arbete är att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som eftersträvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjälp av kodning och innehållsanalys av två politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat ? Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv ? kulturmiljöer och kulturföremål. På så sätt läggs grunden för en vidare diskussion kring den kulturpolitiska och den sektoriella synen på det digitala ABM-samarbetet. Uppsatsen använder sig av kunskapssociologiska teorier såsom Ludwik Fleck?s begrepp tankestilar och tankekollektiv samt Susan Leigh Stars boundary objects. Dokumenten talar i stor utsträckning för museisektorns syn på bevarandet av vad som ofta kallas ?kulturarvet? samt tillgängliggörandet av resurser till gagn för den kulturhistoriska forskningen och det livslånga lärandet. Detta förhållande har lagt grunden för mitt intresse för bibliotekens roll i det digitala ABM-samarbetet. Dokumentanalyserna visar att kulturarvsbegreppet i stor utsträckning präglar synen på A, B, och M (arkiv, bibliotek ochmuseer) såväl som på ABM. Kulturarvsbegreppet genomsyrar även den kulturpolitiska synen på den digitala ABM-katalogen. Med andra ord går kulturarvsbevarandet hand i hand med framtidens digitala teknik. Detta trots att biblioteksverksamheten sällan handlar om bevarandet av det materiella kulturarvet utan snarare om att ge förutsättningar att skapa kunskap om kultur och historia. De senare årens arbete med att samordna kulturinstitutionerna har, av det skäl att museisektorn haft ett underläge när det gäller olika former av intern samordning, varit övervägande fokuserat på den digitala samsökningen mellan museernas kataloger. Detta har i sin tur lett till att generellt museiinriktade verksamhetsmål har fått dominera idén om ett framtida digitalt ABM-samarbete, medan generellt biblioteksspecifika verksamhetsmål har hamnat i skugga. Idén om det digitala ABM-samarbetet kan sägas ha gett upphov till en ny sorts tankestil som återfinns främst inom kulturpolitiken men även på vissa håll inom arkiv, bibliotek och museer.