SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

 Vad stÄr det egentligen i Bibeln gÀllande homosexualitet? Vilka texter behandlar Àmnet, och hur sÄg man pÄ samkönade relationer i det samhÀlle i vilket Bibeln uppkom?Denna uppsats har som uppgift att ge en överblick över just detta och introducera lÀsaren till de texter i Bibeln som pÄ nÄgot sÀtt anses behandla Àmnet homosexualitet.   .

Min hypotes Àr att topiklÀrans teorier och betydelse kan utvidgas och anvÀndas till mer Àn som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket Àr vanligt. Jag tror att retorikens topiklÀra kan visa oss att mÀnniskor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom Àr individuellt och kulturellt betingade.Kan topiklÀran hjÀlpa oss att bÀttre förstÄ vilka perspektiv och förestÀllningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklÀra Àr just att vidga sina perspektiv. DÀrför kommer jag att snegla pÄ de senaste Ärens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir sÄledes en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjÀnar mitt syfte.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ förskolor med olika pedagogisk inriktning ser pÄ mötet med barn inom bild- och formskapande. FrÄgestÀllningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen pÄ barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger Àr gjorda pÄ en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna Àr inspelade pÄ band och samtidigt gjordes Àven anteckningar. Intervjuerna Àr sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna Àr Àven fotografier tagna pÄ förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Diabetes, speciellt typ 2, Àr ett vÀxande globalt hÀlsoproblem. Idag Àr det cirka 220 miljoner mÀnniskor i vÀrlden som Àr drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till Är 2030. Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket stÀller högre krav pÄ att hÀlso- och sjukvÄrd ska anpassa omvÄrdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvÄrd vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades.

Synen pÄ naturen har förÀndrats genom tiderna. För en landskapsarkitekt Àr det intressant att göra sig medveten om sin egen natursyn och att sÀtta den i ett historiskt sammanhang, eftersom natursynen med nödvÀndighet, medvetet eller omedvetet, gör avtryck i landskapsarkitektens arbete. DÀrför Àr det relevant att som landskapsarkitekt stÀlla sig frÄgor som: Vilka roller har den svenska naturen fÄtt iklÀda sig genom tiderna? Vilka egenskaper tillskriver jag sjÀlv naturen? Hur pÄverkas min egen natursyn av trender och skeenden i samhÀllet? Hur pÄverkar natursynen vÄrt sÀtt att vistas i naturen? Den hÀr uppsatsen behandlar hur ett visst slags natur ? nÀmligen friluftsnaturen ? har uppfattats, upplevts och skildrats under 1900-talet och 2000-talets första Ärtionde. För att svara pÄ frÄgan analyseras tio antal artiklar ur Svenska Turistföreningens Ärsskrifter, mot bakgrund av fakta kring friluftsliv och natursyn.

Den hÀr uppsatsen handlar om modern gnosticism, tolkat utifrÄn fyra nygnostiska rörelser jag fann pÄ Internet. Efter att ha lÀst dessa valda rörelsers texter slog det mig att en fundamental förÀndring hade skett, med tanke pÄ texter om antik gnosticism. Framför allt hade den mörka synen pÄ materian förÀndrats, och dÀrmed synen pÄ de feminina och maskulina aspekterna samt ondskan ocksÄ. Om man gÄr pÄ linjen att de var materia- och kvinnofientliga samt ville undfly reinkarnation. De hÀr aspekterna, materian, mÀnniskan och ondska, reflekteras dock fortfarande i ljuset av de antika gnostiska myterna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur idrottslÀrares syn pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa pÄverkar deras arbete med ÄtgÀrdsprogram i Ärskurserna F-6?FrÄgestÀllningarHur kan olika riktlinjer för arbetet med upprÀttandet och uppföljningen av ett ÄtgÀrdsprogram inom Àmnet idrott och hÀlsa variera pÄ olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa kan ligga till grund för motivet till varför ÄtgÀrdsprogram inte upprÀttas?MetodUndersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa om deras syn pÄ Àmnet, samt hur de arbetar med ÄtgÀrdsprogram inom Àmnet idrott och hÀlsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail.ResultatFÄ lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram. Den syn pÄ kunskap som lÀraren i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄ sitt Àmne Àr en bidragande faktor till varför/varför inte ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas.SlutsatsSom tidigare forskning visar, prioriteras frÀmst teoretiska Àmnen nÀr det kommer till upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero pÄ att synen pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska Àmnen.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Arbetets syfte Àr att undersöka hur förskolepersonalen pÄ ett antal förskolor i ett mindre samhÀlle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra Är, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. VÄrt arbete tar sin utgÄngspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok LitteraturlÀsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta omrÄde och ger kritik till att barnlitteraturen till största del anvÀnds i form av disciplinÀra och strukturella syften, sÄ som lÀsvila och spontan lÀsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan anvÀndas i mer kunskapsutvecklande syfte.

Denna uppsats Àr en upptÀcktsstyrd fallstudie av jÀmförande typ inom vilken tre kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet Àr att studera kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens visuella pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄerna. Arbetet har genomförts med hjÀlp av en fallstudie dÀr de tre utvalda kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄn har analyserats för att sedan jÀmföras med varandra. Analysen har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrÄn energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Denna studies syfte var att fÄ en fördjupad kunskap om hur lek kan stimulera barn till ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt i förskolan. UtgÄngspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet pÄ sprÄkutveckling och lÀrande genom lek. I undersökningen deltog tre pedagoger som arbetar i en förskola lokaliserad i utkanten av staden Malmö till vilket jag har anknytning som lÀrarkandidat. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa metoden dÀr jag intervjuade tre förskollÀrare. Resultatet av studien visar att de tre intervjuade pedagogerna var eniga om att dilaogmetoden socialt utvecklande och sprÄkutvecklande i leksituationer. Pedagogernas uppfattning var att dialogmetoden kan anvÀndas vid utomhus- sÄvÀl som vid aktiviteter inomhus.

Syftet med denna komparativa undersökning Àr att se förÀndringar och likheter i synen pÄ lÀrarinneidealet, sÄ som det skildras i Tidning för lÀrarinnor, mellan de tvÄ perioderna 1898-1899 och 1910-1911. Denna syn ska sen stÀllas i relation till Hirdmans genuskontrakt. För att besvara min frÄgestÀllning anvÀnde jag mig av en kvalitativ textanalys för att analysera de tvÄ tidsperioderna separat. För att göra matieralet överblickbart valde jag att logiskt ordna in primÀrmaterialet i teman, och dessa teman analyseras sen komparativt mellan de tvÄ perioderna.Jag presenterar skolans och lÀrarinneyrkets utveckling i Sverige för att ge undersökningen en bakgrund och Àven dÄtidens syn pÄ kvinnan för att ge en samhÀllelig kontext. Sen ger jag en skildring av bilden som förmedlas genom tidningen i de tvÄ tidsperioderna och hur denna förhÄller sig till genuskontraktet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.