Syftet med denna studie var för oss att tydliggöra den syn pÄ barns lÀrande som finns hos pedagoger inom förskolans verksamhet. SjÀlvklart Àr arbetet en begrÀnsad studie dÄ den utförs pÄ en förskola med fyra pedagogers tankar om barns lÀrande. Vi gick in i detta arbete med frÄgorna; Hur resonerar pedagogerna kring barns lÀrande i förskolan? Hur ser pedagogerna pÄ sin roll i barns lÀrande i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med barns lÀrande i förskolan? Vilken barnsyn har pedagogerna? FrÄgor som vi hoppades fÄ svar pÄ via intervjuer och observationer. Studien byggdes upp av sammanstÀllning av tidigare forskning dÀr fokuset lÄg pÄ det sociokulturella perspektivet, dÄ detta perspektiv genomsyrar den svenska förskolans lÀroplan. Det sociokulturella kan ses utifrÄn det perspektivet att barnet skall ses som en stark och kompetent individ, genom ett samspel med sin omgivning inbringar barnet ny kunskap.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Uppsatsen behandlar synen pÄ lÀxor i dagens skola. Jag har undersökt om och varför vi har lÀxor i skolan. Varför vi har lÀxor Àr en frÄga som stÀndigt Àr i hetluften. Min huvudfrÄgestÀllning Àr: Behövs lÀxorna för att eleverna ska kunna nÄ kunskapsmÄlen i skolan? Jag har utifrÄn detta berört frÄgor behandlar elevernas syn pÄ lÀxor, om eleverna tycker att de fÄr utökade kunskaper av lÀxorna och om de tycker att de bör ha lÀxor.

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i tvÄ olika förskolor. Studien utgick frÄn frÄgestÀllningarna, hur anvÀnderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande anvÀnder barnen i sin lek? Vi anvÀnde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta pÄ tvÄ olika förskolor,utifrÄn tvÄ perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, dÀr de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrÄn resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgÀngliga för att skapa en lek.Med utgÄngspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse pÄ olika sÀtt förbarns lek och meningsskapande i förskolan..

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

I vÄrt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med Ätta elever frÄn tvÄ olika stadsdelar, undersökt vad Ätta elever i Äldrarna 7-9 Är tÀnker kring fattigdom. Som blivande lÀrare vill vi veta vad elever tÀnker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga mÀnniskor upplever sin situation, vad fattigdom innebÀr samt om de anser sig sjÀlva eller andra kunna pÄverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hÄllbar utveckling. VÄrt syfte Àr Àven att se om det finns nÄgra sociokulturella skillnader beroende pÄ elevernas bakgrund. Vi har genom vÄrt arbete konstaterat att barnen har mÄnga olika tankar kring fattigdom.

BAKGRUND: Psykisk ohÀlsa bland unga kvinnor Àr ett folkhÀlsoproblem. Anorexia nervosa kategoriseras in som en psykisk sjukdom. Anorexia nervosa drabbar frÀmst unga kvinnor, vilket exempelvis kan bero pÄ tidigare hÀndelser i livet som gett upphov till psykisk obalans i deras vardag. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka sociokulturella orsaker som bidrar till utvecklingen av Anorexia nervosa bland flickor och unga kvinnor i Äldrarna 12-25 Är. METOD: En literaturstudie utfördes, som baseras pÄ 21 olika vetenskapliga artiklar. Databaserna som anvÀndes var pubmed och psycinfo. Temaanalys anvÀndes och artiklarna kategoriserades in i huvudteman och underteman. RESULTAT: Resultatet i studien delades in i tvÄ huvudkategorier, med tvÄ underkategorier vardera.

Gullander, Camilla & Lindeberg, Karin (2010). LÀxor ? i vilket syfte? En studie om lÀrares syn pÄ lÀxor i en mÄngkulturell skola. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lÀrare tÀnker kring fenomenet lÀxor.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie vars avsikt Àr att fÄ en ökad kunskap i hur lÀrare och elever ser pÄ skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lÀrares syn pÄ skolkunskap och hur synen pÄ skolkunskap pÄverkar elevernas inlÀrning. Dessutom diskuteras det hur synen frÄn de bÄda parterna Àr i jÀmförelse med styrdokumentens syn pÄ skolkunskap. DÄ studien handlar om skolkunskap utgÄr förhÄllningssÀttet frÄn vad som Àr kunskap. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ forskningsmetod dÄ det anvÀnds tvÄ datainsamlingsmetoder; intervjuer med lÀrare och enkÀter med elever.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen pÄ vÄldtÀkt och genus i 1734 Ärs lag och fyra rÀttsfall ur Allbo hÀrads domböcker frÄn perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att dÀrefter jÀmföra lag och praxis med varandra för att studera förÀndring och kontinuitet i synen pÄ vÄldtÀkt och genus över tid samt analysera huruvida förÀndringarna som 1734 Ärs lag medförde kan pÄvisas i praxis redan före lagens ikrafttrÀdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs anvÀnds i enlighet med Norman Faircloughs anvÀndning av begreppet. Analysen visar frÀmst pÄ en betydande kontinuitet i synen pÄ sÄvÀl vÄldtÀkt som genus. VÄldtÀkt betraktas som ett allvarligt brott bÄde i lag och praxis.

UtgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i irakiska Kurdistan och de palestinska omrÄdena kÀnner sig mer jÀmstÀllda med mÀn eller inte efter att demokratiseringsprocessen pÄbörjats. Undersökningen utgÄr ifrÄn teorier kring erkÀnnande av Nancy Fraser och en studie av Tina Sideris för att studera pÄ vilket sÀtt kvinnor i respektive omrÄde upplever sig erkÀnda eller inte i den sociokulturella (privat sfÀren) och i den offentliga sfÀren. De resultat som framkommer Àr att det Àr svÄrare att bli erkÀnd i den sociokulturella sfÀren jÀmfört med den offentliga sfÀren. Resultaten Àr i stort sett desamma för bÄda omrÄdena med skillnaden att irakiska Kurdistan har kommit lÀngre nÀr det gÀller det offentliga erkÀnnandet Àn vad de palestinska omrÄdena har gjort. DÀrtill spelar religionen en större roll i den offentliga sfÀren i de palestinska omrÄdena jÀmfört med irakiska Kurdistan.