Detta examensarbete fokuserar pÄ lÀrarnas uppfattningar och intentioner kring samlingar i förskola och förskoleklasser. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat nio lÀrare pÄ nio olika förskolor och förskoleklasser. VÄrt syfte har varit att studera lÀrarnas sÀtt att tala om samlingar i förskola och förskoleklass. VÄr problemprecisering belyser vad samlingen har för funktion i den pedagogiska verksamheten samt vad lÀrarna vill att barnen ska lÀra sig under samlingen. I litteraturgenomgÄngen belyses förutom det sociokulturella perspektivet, samlingens roll i förskolan och förskoleklassen samt olika sÀtt att se pÄ barns lÀrande.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.

Abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka elevers instÀllning till lÀxor i skolan. Jag har tvÄ övergripande frÄgor som jag har jobbat utifrÄn nÀmligen följande: 1. Vad Àr elevernas uppfattningar kring lÀxor? 2. Vad Àr elevernas uppfattning om lÀxhjÀlp? TillvÀgagÄngssÀttet var genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio st elever i grupper om tre elever.

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i tvÄ olika förskolor. Studien utgick frÄn frÄgestÀllningarna, hur anvÀnderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande anvÀnder barnen i sin lek? Vi anvÀnde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta pÄ tvÄ olika förskolor,utifrÄn tvÄ perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, dÀr de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrÄn resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgÀngliga för att skapa en lek.Med utgÄngspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse pÄ olika sÀtt förbarns lek och meningsskapande i förskolan..

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

This study investigates how the host community of Tenerife perceives the socio-cultural effects of tourism on the island. The method chosen for the study was qualitative interviews which were performed with six respondents, each born in Spain, living permanently in Tenerife and employed within service-related occupations. The interview material was interpreted and handled according to a hermeneutic approach. The results of the study showed that the respondents had an over-all positive perception of tourism. Perceived positive socio-cultural effects were related to cultural and linguistic influences.

Min studie tog sin grund i olika teorier kring lÀrande, kunskapssyn, inflytande och kÀnsla av delaktighet. Jag anvÀnde mig av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljömodell och det sociokulturella perspektivet i analysarbetet kring betyg och lÀrande.Studien syftade till att undersöka synen pÄ betygsÀttning och lÀrande ur ett elevperspektiv i grundsÀrskolans Är 6-9. Syfte ledde till följande frÄgestÀllningar,kring betyg,? Varför begÀr eleverna ut betyg?? Motiverar betygen eleverna att prestera bÀttre?? Hur tÀnker eleverna anvÀnda betygen i framtiden?Kring lÀrande och inflytande,? Vilka olika former av inflytande och delaktighet kan identifieras hos eleverna?Jag anvÀnde mig av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats som metod. I intervjuförfarandet spelade jag in intervjuerna för att senare transkribera dem i sin helhet.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ flexibilitet och dÀrför Àr personalinhyrning en företeelse som blir allt mer vanlig. Företag ska kunna hantera upp- och nedgÄngar i arbetskraftsbehov pÄ ett smidigt sÀtt, vilket personalinhyrning bidrar till. Företeelsen Àr Ànnu inte riktigt accepterad av samhÀllet och dÀrför var syftet med denna uppsats att undersöka hur den externa synen, pÄ företag som hyr in personal, ser ut. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av personliga intervjuer med Ätta intressenter till inhyrningsföretag. Den slutsats vi har kunnat dra Àr att synen pÄ inhyrningsföretag överlag Àr positiv bland intressenterna.

Ett nytt politikomrÄde hÄller pÄ att ta form, nÀmligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi vÀljer att reglera detta nya kunskapsomrÄde avslöjar bland annat hur vi ser pÄ individens rÀtt kontra samhÀllets nytta. Bakom vÄr lagstiftning gÀllande genteknik ligger sÄledes etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga i vilken utstrÀckning den svenska synen pÄ genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, prÀglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som anvÀnds för att fullgöra syftet Àr en innehÄllslig idéanalys, dÀr idealtyper konstrueras som analysverktyg.

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskaper om hur elever med svenska som andrasprÄk förhÄller sig till slöjden som  ett kommunikationsÀmne. Syftet Àr Àven att fÄ mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra sprÄk. UtgÄngspunk tas med hjÀlp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan mÀnniskor. Samtal mellan mÀnniskor gynnar sprÄk och kunskapsutvecklingen.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Synen pĂ„ ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt frĂ„n att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper sĂ„som rĂ€tt lĂ€ngd etc. till att idag vara inriktat pĂ„ hur mĂ€nniskor kan utvecklas till ledare genom rĂ€tt utbildning.Vi har dĂ€rför genom sju stycken kvalitativa enkĂ€ter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda pĂ„ hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser pĂ„ ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har ocksĂ„ studerat vilka personliga egenskaper som Ă€r önskvĂ€rda hos ledare för att fĂ„ oss en bild av hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag. VĂ„rt angreppssĂ€tt har varit induktivt dĂ„ vi haft vĂ„r empiri som grund dĂ„ vi hĂ€mtat relevant teori till vĂ„r studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvĂ€rldsfaktorer och gĂ„r sedan in pĂ„ nya krav som stĂ€lls pĂ„ dagens ledare. Övriga teorier vi anvĂ€nt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvĂ€rda personliga egenskaper och hur synen pĂ„ ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet Ă€r starkt kopplat till ledarskap..

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.