UtgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i irakiska Kurdistan och de palestinska omrÄdena kÀnner sig mer jÀmstÀllda med mÀn eller inte efter att demokratiseringsprocessen pÄbörjats. Undersökningen utgÄr ifrÄn teorier kring erkÀnnande av Nancy Fraser och en studie av Tina Sideris för att studera pÄ vilket sÀtt kvinnor i respektive omrÄde upplever sig erkÀnda eller inte i den sociokulturella (privat sfÀren) och i den offentliga sfÀren. De resultat som framkommer Àr att det Àr svÄrare att bli erkÀnd i den sociokulturella sfÀren jÀmfört med den offentliga sfÀren. Resultaten Àr i stort sett desamma för bÄda omrÄdena med skillnaden att irakiska Kurdistan har kommit lÀngre nÀr det gÀller det offentliga erkÀnnandet Àn vad de palestinska omrÄdena har gjort. DÀrtill spelar religionen en större roll i den offentliga sfÀren i de palestinska omrÄdena jÀmfört med irakiska Kurdistan.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Denna studie syftar till att utforska synen pÄ rapporteringen kring orkanen Katrina, samt om den förÀndrat synen pÄ USA och amerikanernas socioekonomiska status. Grunden Àr den uppmÀrksamhet fattiga fick i bevakningen. Metoden Àr kvalitativ intervju och mÄlet Àr att uppnÄ analytisk generaliserbarhet. Viktiga teoretiska utgÄngspunkter Àr Lippmanns texter om vÀrldssyn och agenda-setting, dÀr omrÄden som framing och third-person effect Àr framtrÀdande. Analysen visar att intervjupersonerna frÀmst Àr positiva till hur bevakningen fungerat.

Krigföring till sjöss har under lÄng tid undersökts och förklarats med olika teorier, bland annat av klassiska teoretiker som Mahan och Corbett, till moderna motsvarigheter som exempelvis Vego. DÀrför Àr det intressant att veta om nÄgon av dessa kan kopplas till den svenska synen pÄ sjökrigföring, och om nÄgon av dessa i sÄ fall haft större inflytande.Undersökningen bygger pÄ att ett antal centrala begrepp valts ut ur Doktrin för marina operationer för att sedan jÀmföras med hur de olika teoretikerna ser pÄ respektive begrepp. I undersökningen konstateras det att det rÄder konsensus kring begreppens innebörd, men det finns vissa skillnader mellan teoretikerna om hur begreppen uppnÄs och deras faktiska tillÀmpbarhet. UtifrÄn det konstateras att den svenska synen pÄ sjökrigföring har en tydlig koppling till sjömilitÀra teoretikers tankar. Corbett och Vego Àr de teoretiker som ligger nÀrmast den svenska synen, vilket gör de till möjliga influenser.

Uppsatsen undersöker hur abortfrÄgan diskuterades pÄ lokal nivÄ i GÀvle i tvÄ kvinnoorganisationer av motsatt politisk stÄndpunkt och drar paralleller till hur frÄgan diskuterades pÄ nationell nivÄ under 1930-talet. Genom att studera kÀllmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs Àven en diskussion om den moraliska synen pÄ kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Antalet ensamstÄende har ökat kraftigt i Stockholm under senare Är. Frihet och sjÀlvstÀndighet ses som sÀrskilt viktiga egenskaper för singelpersoner. Det Àr Àven socialt eftertraktat att som ensamstÄende framstÄ som lycklig och stark. Syftet med denna studie var att fÄ en nyanserad bild av singelskapets betydelse samt synen pÄ parrelationer för bÄde kvinnor och mÀn. Sju manliga och kvinnliga singlar i Stockholm intervjuades och materialet genomgick tematisk analys dÀr fem huvudteman framkom.

Under de senaste hundra Ären har skolan förÀndrats frÄn att ha varit en skola för vissa till att bli en skola för alla. I och med denna förÀndring har synen pÄ elever förÀndrats, det inkluderande perspektivet ersatte det föregÄende som var segregerande. Det inkluderande perspektivet innebÀr att eleven i största möjliga utstrÀckning ska fÄ sin undervisning individualiserad i sin ursprungliga miljö. Sociala effekter anses som mycket viktiga för barn och ungdomars lÀrande och utveckling. Vi kan se att utvecklingen har skett, frÄgan för oss blir dÄ: Varför? Detta leder oss till rapportens syfte.

VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med Ätta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat pÄ barn. Syftet med uppsatsen Àr att belysa synen pÄ barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen pÄ barn i det indiska samhÀllet. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesÀtt och faktorer som pÄverkar synen pÄ barn. I detta vill vi Àven i viss mÄn se till hur synen har förÀndrats över tid i samhÀllet och bland socialarbetare. FrÄgestÀllningarna Àr som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn pÄ barn utifrÄn aspekter som barns bÀsta, barns rÀtt till att uttrycka sin Äsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen pÄ barn och barns situation i det indiska samhÀllet?- Vilka faktorer Àr det som pÄverkar synen pÄ barn bland socialarbetare och synen pÄ barn i samhÀllet?IntresseomrÄdena och aspekter som frÄgestÀllningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och Älder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bÀsta och att lÄta barnet uttrycka sig, Àr nÄgot som socialarbetarna influeras av och som pÄverkar deras syn pÄ barn.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa bidragit till ett förÀndrat synsÀtt vad gÀller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förÀndring har varit positiv eller negativ. Studien syftar Àven till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förÀndrade eller icke förÀndrade syn pÄ fysisk aktivitet.Den teoretiska utgÄngspunkt som legat till grund för denna studie Àr det sociokulturella perspektivet dÀr förÀndring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats gÄr in pÄ vad Àmnet skall ge eleverna, elevens syn pÄ och pÄverkan av Àmnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förÀndring.Denna studie baseras pÄ den kvalitativ undersökningsmetoden intervju dÀr urvalet gjordes med hjÀlp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever frÄn en medelstor skÄnsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fÄtt en positiv förÀndring av sin syn pÄ fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hÀlsa A.

Synen en individ har pÄ arbete och tron pÄ sin förmÄga inom yrkeslivet formas i mÄnga fall redan under tonÄren. Anknytningsrelationerna till förÀldrarna och det sociala stödet inom en familj pÄverkar den enskilda individens karriÀrsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen pÄ tonÄren i efterhand gÀllande familjerelationer, skolgÄngen och synen pÄ arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriÀrsidentitet, och tron pÄ den egna förmÄgan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat pÄ att cheferna upplevde ett större socialt stöd frÄn sin familj under tonÄren, jÀmfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrÄn aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriÀrsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriÀrsidentitet.

VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers upplevelser av barns lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt synsÀtt och med olika utbildningsbakgrund. Det sociokulturella synsÀttet valde vi eftersom lÀroplanen vilar pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Vi har utifrÄn vÄrt syfte valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som fÄtt sin förskoleutbildning under olika Ärtionden. Studien Àr genomförd i en kommun i Norrbottens lÀn. VÄrt resultat visade att barnsynen Àndrats över tid och pedagogerna anger att det ibland kan finnas svÄrigheter att lÀgga sina gamla kunskaper om barns lÀrande som man fÄtt vid sin utbildning Ät sidan.

LÀxan som arbetsmetod har skapat debatt om dess vara eller icke vara samt dess effekt pÄ elevernas lÀrande. Dagens lÀroplan stipulerar inte nÄgot angÄende lÀxans anvÀndning samt att forskningen pÄvisar tvetydliga resultat angÄende lÀxans effekter. Med detta som bakgrund har det intervjuats verksamma högstadielÀrare utifrÄn en kvalitativ semistrukturerad intervjuform med syftet att undersöka tio högstadielÀrares uppfattningar om lÀxor. Resultatet visade att lÀxan Àr komplex och lÀrarna ser pÄ lÀxan pÄ olika vis bÄde vad gÀller definition, hur den ses i undervisningen och dess möjligheter och svÄrigheter. LÀrarna definierar lÀxa som nÄgot att göra utöver ordinarie undervisningstid, hemuppgift och repetitionsuppgift.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.