Syftet med mitt examensarbte var att skapa en medvetet planerad sprÄkmiljö, som ledde till ett framgÄngsrikare andrasprÄkslÀrande. Detta inbegrep bl.a att upprÀtta en generell handlingsplan samt individuella studieplaner för andrasprÄkseleverna, att arbeta enligt studieplanerna samt att undersöka berörda elevers och lÀrares upplevelser av planernas betydelse för framgÄngsrikare andrasprÄkslÀrande. För den undersökningen valde jag kvalitativa intervjuer med fenomenologisk ansats. Undersöknngsgruppen bestod av fyra elever, samtliga pojkar, frÄn samma land med samma modersmÄl. Som förundersökning gjordes en inledande gruppintervju med eleverna om hur de upplevde sin nuvarande lÀrande-/skolsituation.

Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I SödertÀlje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen Àr indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nuvarande specialaxelline och utvÀrdera denna med hjÀlp av olika metoder frÄn lean produktion.DÀrefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende pÄ volym och/eller bemanning.KartlÀggningen av nulÀget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför Àr icke-vÀrdeskapande, dÀr den största slöserikÀllan Àr olika typer av rörelse. Det gick Àven att se att belÀggningen pÄ de olika positionerna varierar stort och generellt Àr lÄg.UtifrÄn dessa insikter arbetades 15 förbÀttringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende pÄ om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförÀndringar.

Viktiga inslag i den nuvarande socialtjÀnstlagen Àr att den enskildes sjÀlvbestÀmmanderÀtt respekteras samt att den enskildes inflytande förstÀrks. I socialtjÀnstlagens 1 § tredje stycket anges att den enskildes sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integrietet ska respekteras. Syftet med denna studie Àr att analysera hur bistÄndshandlÀggare samt socialnÀmndens ordförande uppfattar Àldres möjligheter till inflytande över olika omsorgsalternativ. Undersökningen utgÄr frÄn socialtjÀnstlagens mÄl och riktlinjer. En jÀmförelse har ocksÄ gjorts utifrÄn deras Äsikter, bistÄndshandlÀggarnas i förhÄllande till politikerns.

Detta examensarbete för utbildningen Teknisk design LTU har genomförts 2010-2011 i samarbete med Grafix Inredning AB som arbetar med design av system för marknadsföring för butik och offentliga miljöer. Uppgiften har varit att utveckla butiksinredning till dagligvaruhandeln, nÀrmare bestÀmt en inbyggnad av en potatishiss, löklÄda, bakpotatislÄda, tillbehör till rotfruktssystemet och produktstÀll. I dagslÀget kÀnner företaget ett behov av att vidareutveckla bÄde sitt rotfruktssystem och sina produktstÀll dÄ de inte kÀnner sig konkurrenskraftiga inom dessa omrÄden. Utvecklingen gÀller att en ny form och funktion för inbyggnaden, lök- och bakpotatislÄdorna ska tas fram, att utveckla nya typer av tillbehör till rotfruktssystemet samt att ta fram produktstÀll för att bredda företagets nuvarande utbud av dessa.En förstudie inleddes dÀr intervjuer med inköpsansvariga för inredning, butiksanstÀllda och kunder genomfördes i fyra dagligvarubutiker i LuleÄ. Detta gjordes för att undersöka hur dagslÀget ser ut samt att undersöka vad som var viktigt för de olika parterna nÀr det kommer till rotsakssystemet och produktstÀll.

Det hÀr examensarbetet gick ut pÄ att förbereda en import av ett flygplan av typen Beechcraft King Air 200. NÀr ett flygplan ska importeras och svenskregistreras för att anvÀndas till kommersiella operationer i Sverige mÄste intressenten gÄ igenom flygplanets tekniska bakgrund. Den informationen Àr till för att försÀkra intressenten som köpare och den svenska myndigheten Luftfartsstyrelsen om att planet har sköts vÀl och Àr i luftvÀrdigt skick. UtifrÄn nationella och internationella regelverk utformades en lista med krav som Luftfartstyrelsen i Sverige krÀver att intressenten ska visa upp för att godkÀnna importen. Med denna lista som utgÄngs punkt samlades information in frÄn berörda organisationer och företag, angÄende flygplanets bakgrund.

Idag kopplas ofta etik inom anvÀndarmedverkan till behovet av anvÀndare i utvecklingsstadiet av IT-produkter. Det Àr svÄrt att hitta etiska riktlinjer för bemötande av anvÀndare genom en projektprocess. I denna studie hanterades detta genom att identifiera etiska temaomrÄden relaterade till bemötande och samarbete med anvÀndare genom en litteraturstudie. Studien syftar till att undersöka hur praktiker hanterar utmaningar som de upplever vid anvÀndarinvolvering i ett IT-projekts olika stadier. Den syftar Àven till att ge praktiker stöd vid upptÀckt och hantering av etiska utmaningar.

Genom att studera relationen mellan intention till uppsÀgning och upplevd arbetstillfredsstÀllelse, organisationsengagemang och kommunikation söktes stöd för studien syfte, det vill sÀga att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för intention till uppsÀgning inom vÄrden och snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjÀlp av en webbenkÀt som skickades till deltagarna(N=48), vilka hÀrrörde frÄn ett Àldreboende och en snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för tvÄ av studiens hypoteser gÀllande korrelation mellan arbetstillfredssÀllelse, organisationsengagemang och intention till uppsÀgning. Resultatet gav Àven delvis stöd till tvÄ av studiens hypotes vad gÀller negativa korrelationer mellan anstÀlldas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom organisationen och avsikten att stanna kvar pÄ sin nuvarande arbetsplats, samt signifikanta skillnader för hur anstÀllda inom vÄrden och snabbmatskedjan upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.

Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebĂ€r att kvinnan har rĂ€tt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte var att beskriva mĂ€n och kvinnors upplevelser i samband med abort. Studien baserades pĂ„ totalt Ă„tta vetenskapliga artiklar.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen Àr en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive mÀn befinner sig blir skillnaderna Ànnu tydligare. I ledningsgrupper Àr den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning Äterfinns Àven i antalet A&R:s (den yrkesroll pÄ musikbolag och förlag som upptÀcker och binder nya artister till organisationen).    Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrÄgas? Hur ser de i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

Studien behandlar rehabilitering av lÄngtidssjukskrivna inom Àldre- och handikappomsorgen i en norrbottnisk kommun. Syftet Àr att studera hur rehabiliteringen fungerat i den aktuella kommunen och vilka upplevelser de lÄngtidssjukskrivna hade av sin sjukskrivning och eventuella rehabilitering. En kvalitativ metod har anvÀnts i form av intervjuer med de lÄngtidssjukskrivna, Àven en enkÀtundersökning har genomförts. Eftersom rehabilitering Àr en process i samverkan Àr det svÄrt dra nÄgra generella slutsatser om helheten. Resultaten frÄn intervjuerna tyder pÄ att de lÄngtidssjukskrivna var nöjda med sin rehabilitering i det stora hela medan enkÀtresultaten visade pÄ en mer negativ bild.

SammanfattningBakgrund: Dagens skola lÀgger ner mycket tid pÄ teoretisk lÀrande pÄ gymnasie- och högskolenivÄ. Förr gick man mentor-lÀrlingsutbildningar som nÀstan bara gav praktisk utbildning. Idag Àr vi nu pÄ vÀg in i en ny gymnasiereform dÀr mentor-lÀrlingssituationer Àr pÄ vÀg tillbaka tillbaka in i den svenska gymnasieskolan.Syfte: Syftet med arbetet Àr att studera tvÄ utbildningsmodeller som finns för restaurangvÀrlden.Metod och material: Fyra intervjuer genomfördes till denna studie med svenska nuvarande/före detta köksmÀstare pÄ fine dining-restauranger. Dessa intervjuer var utformade efter metoden halvstrukturerade intervjuer.Resultat: Det viktiga om man gÄr en utbildning eller mentor-lÀrlingssituationer att man har har intresset, viljan och motivationen. För att nÄ de högre positionerna i ett restaurangkök Àr det viktigt att du gÄtt nÄgon form av utbildning.Diskussion: Utbildning vÀrderas högt i dagens samhÀlle men i restaurangvÀrlden kan det anses att bara för att man har nÄgot, skrivet pÄ papper överensstÀmmer det inte alltid med den egentliga kunskapen personen besitter.Slutsats: Som kock i framtiden mÄste man kunna erbjuda ett ?paketerbjudande?.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs pÄ lÄg- och mellanstadiet. Valet av lÄg- och mellanstadiet gjordes dÀrför att i kursplanen, i historia, finns en mÄluppfyllelse för Är fem som innebÀr att eleverna skall kÀnna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet.Metoden som anvÀnts Àr enkÀtundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr: historiemedvetande, identitetsbildning, historia ? en kritisk process samt historia ? möte med det mÄngkulturella. Samtliga utgÄngspunkter finns med i kursplanen i historia pÄ nÄgot sÀtt.

Syftet med detta arbete Àr att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtÀnkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrÄn olika övervÀganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba retrÀtt frÄn Alnarpslunden? Arbetet bygger dels pÄ ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels pÄ mina egna studier av lundinriktad litteratur, Àldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet bestÄr av tre delar: Del 1 NÄgra huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden frÄn islossning till nutid. Skede 1 FrÄn inlandsis till bosÀttning Marken koloniseras av trÀd och vÀxter för att tusentals Är senare glesas ut av bÄde mÀnniskan och stora grÀsÀtare. Skede 2 FrÄn den första gÄrdsetableringen till tiden som svensk kungsgÄrd SÄ smÄningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat pÄ mÀktiga mÀns Àgor har den skonats frÄn systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de nÀrbelÀgna byarna med ved och virke. Skede 3 FrÄn Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anlÀggas hÀr. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 Ären har ytan trÀdbeklÀdd mark pÄ Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lÄng trÀd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del tvÄ beskriver lundens anvÀndning ur olika perspektiv bÄde inom och utom SLUs verksamhet.

Året var 1942 dĂ„ egendomen Löfstad slott tillföll Svenska riddarhuset och Östergötlands Fornminnes? och Museiförening (nuvarande Östergötlands lĂ€nsmuseum). Den sista Ă€garinnan pĂ„ slottet, Emily Piper, testamenterade egendomen och ville med testamentet bevara slottet för att visa upp det för allmĂ€nheten som ett ?verkligt typiskt exempel pĂ„ ett adligt hem pĂ„ ett gammalt svenskt gods under 1800?talet?. I dag förvaltar företaget Linköpings skogstjĂ€nst egendomen som förutom slottet bestĂ„r nĂ„gra tusen hektar jord? och skogsmark samt 39 bostadshus och ett 60 tal olika ekonomibyggnader.

Examensarbetet handlar om OCR (Optical Character Recognition). OCR-tekniken gÄr ut pÄ att konvertera inskannade bilder frÄn maskinskriven eller handskriven text (siffror, bokstÀver och symboler) till datorformat. Syftet med detta examensarbete Àr att utforska OCRs framtid och vilka anvÀndningsomrÄden som finns idag för tekniken. Det intressanta Àr att se hur OCR klarar sig nÀr mer och mer material Àr digitala. Genomförandet till detta examensarbete har gjorts med information frÄn böcker, Internet, mejl och genom att tittat nÀrmare pÄ ett företag inom den grafiska branschen som anvÀnder sig av OCR, nÀmligen Aftonbladet. Jag har Àven testat ett OCR-program, ABBYYs FineReader 8 och gjort tester med nÄgra testteman, exempelvis matematiktest och olika tester pÄ artiklar frÄn nÄgra tidningar. Mina slutsatser Àr att OCR har en framtid men tekniken har en del förbÀttringsmöjligheter, exempelvis tolkning av handskrivna texter. OCR kan finnas kvar Àven nÀr mer och mer material blir digitala om det integreras i befintliga tekniker, som i ett spam-filter för att tolka texten i bilden.