I dagens svenska samhÀlle har vi blivit allt mer mÄngkulturella och integration har dÀrmed blivit en viktig frÄga. Vi prÀglas av en mÀngd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. DÀrför Àr det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förstÄelse och respektera alla mÀnniskor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. FörstÄelse för varandra Àr oerhört viktigt eftersom alla som Àr en del av samhÀllet inte skall kÀnna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hÀvdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio Ären har misslyckats.

Uppsatsens syfte Àr att granska lÀrande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar pÄ att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrÄn behovet som rÄder samt hur den nya kunskapen kommer till anvÀndning inom företaget. Genom en intervju och en enkÀt har följande frÄgestÀllningar besvarats: Vilken typ av lÀrande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvÀndning frÄn en kompetensutveckling? I resultatet framgÄr att företaget anvÀnder sig av bÄde formellt och informellt lÀrande men med fokus pÄ det informella lÀrandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur olika yrkeskategorier inom Àldreomsorgen arbetar med HBTQ-frÄgor. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer och inkluderar fem informanter med olika arbetsuppgifter inom Àldreomsorgen. Resultaten frÄn intervjuerna har analyserats utifrÄn olika teman i en intervjuguide, med hjÀlp av queerteorin. Intervjuernas resultat visar att HBTQ-frÄgor inte blir belysta som enskilda frÄgor, men skulle vid behov kunna diskuteras under mÄngfalds- och jÀmlikhetsfrÄgor. Informanterna beskrev vikten av ett gott bemötande, oavsett vilken lÀggning brukaren hade.

Detta examensarbete utfördes pÄ BAE Systems HÀgglunds AB, som utvecklar och tillverkar stridsfordon. MÄlsÀttningen med projektet var att minska vÀrmeavgivningen i höger bandhylla pÄ produktserien CV90. Det förutsatte lösningar för bÄde isolering och öka luftgenomströmningen i bandhyllan. Resultatet bestÄr av konceptlösningar för de givna problemen utan fokus pÄ detaljutveckling.Inledningsvis skedde en förstudie som innebar insamling av data och information. Sedan definierades kravspecifikation och mÄlsÀttning, utifrÄn detta gjordes en analys för att identifiera problemen med den nuvarande utformningen.

TonÄrsaborter har ökat i Sverige under de senaste Ären. Enligt forskning bÀr de unga kvinnorna med sig mÄnga kÀnslor efter ingreppet, men det Àr inte lÀngre lagstadgat med stödsamtal i samband med en abort. Eftersom tonÄrsaborter numera Àr sÄ vanliga Àr det viktigt att lÀgga fokus pÄ de unga kvinnornas upplevelser i kontakten med vÄrdpersonalen. Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal med vÄrdpersonal i samband med en abort. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ empirisk studie, fyra intervjuer gjordes och granskades.

Nuvarande metoder för att diagnostisera svampinfektioner i nagel Àr lÄngsamma och troligen ganska okÀnsliga. Diagnostik görs vanligen genom direktmikroskopi och odling pÄ svampsubstrat. I ett försök att minska analystiden och att öka kÀnsligheten anvÀndes i denna studie realtids-PCR (Polymerase Chain Reaction) för att pÄvisa dermatofyter. Optimering och validering gjordes av en PCR som var generell för dermatofyter och en PCR som var specifik för Trichophyton rubrum. Optimeringen innefattade annealingtemperatur, Mg2+-koncentration och primerkoncentration.

I vÄrt arbete lÀgger vi tyngdpunkten pÄ lÀrarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstÄ hur lÀrare anser att man bör hantera förhÄllanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill ocksÄ försöka förstÄ den process som följer en misstanke om att ett barn mÄr dÄligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom Àmnet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bestÀmmelserna om skattetillÀgg och dess förenlighet med grundlÀggande krav pÄ rÀttssÀkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillÀgg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen Àr att ha en avskrÀckande effekt, sÄ att den skattskyldige betalar rÀtt skatt. För pÄförande av skattetillÀgg krÀvs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lÀmnat en oriktig uppgift i deklarationen.SkattetillÀgget som sanktion har funnits utgöra ett straff i Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna och dÀrmed Àr artikel 6 ocksÄ tillÀmplig. Detta innebÀr att de svenska bestÀmmelserna mÄste upprÀtthÄlla kraven som stÀlls enligt konventionen.

Denna studie granskar tre lÀnder; Tyskland, Spanien och Danmark, som anvÀnt feed-in-tariffs (FIT) under en lÀngre tid för att frÀmja elproduktion frÄn solceller. Granskningen omfattar hur anvÀndningen sett ut och förÀndrats, samt om det resulterat i en ökning av solceller. I granskningen ingÄr ocksÄ en genomgÄng av det nuvarande stödsystemet för solceller i Sverige, huruvida det frÀmjat industrin för solceller och om FIT:s skulle kunna anvÀndas i Sverige. Granskningens resultat visar att det Àr svÄrt att hÀrleda anvÀndningen av en viss sorts stödsystem till en ökning av solceller, dÄ det ofta Àr mÄnga olika incitament som anvÀnds samtidigt. Dessutom kan utformningen av FIT:s skilja sig sÄ mycket att bara anvÀndningen av FIT inte garanterar att mÀngden solceller kommer öka.

Den hÀr rapporten Àr ett examensarbete utfört för Volvo Cars Uddevalla vid Linköpings tekniska högskola. VÄr uppgift har varit att hjÀlpa Volvo Cars Uddevalla med att starta arbetet med energieffektivisering. Det gör vi genom att undersöka vilka möjligheter till energieffektiviseringar som finns för att minska framförallt elanvÀndningen. Vi har föreslagit ett antal effektiviseringsÄtgÀrder genom att titta pÄ de mest energiintensiva processerna pÄ fabriken och mÄlet för elanvÀndningen Àr att minska den med 50 procent.EffektiviseringsÄtgÀrderna har tagits fram genom att leta systemfel, som i princip alltid finns inom ett företag, och genom att undersöka om icke elspecifika processer kan konverteras till brÀnslen. Det Àr framförallt stödprocesserna som undersökts eftersom det oftast Àr bland dem de största systemfelen finns.En uppskattning har slutligen utförts för hur stor energianvÀndningen blir efter genomförda förÀndringar.

Vilken skattesats som aktualiseras för förbrukad el beror pÄ vissa omstÀndigheter. Den svenska skatten pÄ elektrisk kraft uppgÄr Är 2013 i normalfallet till 29,3 öre per kilowattimme. I vissa fall kan dock skatten vara avsevÀrt lÀgre. Exempelvis ligger skatten i vissa kommuner i norra Sverige och Sveriges inland pÄ en skattenivÄ om 19,4 öre per kilowattimme, medan elektrisk kraft som överförs till skepp av en viss storlek som anvÀnds för sjöfart och som ligger i hamn beskattas med endast 0,5 öre per kilowattimme. Slutligen beskattas Àven elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen med 0,5 öre per kilowattimme, Àven kallad industriskattesatsen.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen Àr en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive mÀn befinner sig blir skillnaderna Ànnu tydligare. I ledningsgrupper Àr den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning Äterfinns Àven i antalet A&R:s (den yrkesroll pÄ musikbolag och förlag som upptÀcker och binder nya artister till organisationen).    Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrÄgas? Hur ser de i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

Min utgÄngshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i ansprÄk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmÄlsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgÄng pÄ spannmÄl för mÀnniskor och dÀrmed en minskad svÀlt. Men sambandet mellan svÀlt och jordens resurser var inte sÄ enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som Äterfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgÄng och efterfrÄgan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgÄng pÄ mat genom en minskad köttkonsumtion och bÀttre resurshantering verkar dÀrför inte pÄverka fattigdom och svÀlt nÀmnvÀrt.Den nuvarande vÀrldshandeln visade sig ocksÄ vara en bidragande orsak till fattigdom och svÀlt dÄ mat frÄn nord, producerad med hjÀlp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur hemlösas livssituationer ser ut i dagens samhÀlle. Vi vill Àven kartlÀgga samhÀllets insatser för de hemlösa och samtidigt skapa en förstÄelse för hur de hemlösa blir bemötta av andra. Denna studie har begrÀnsats till att handla om de mÀnniskor som har varit eller befinner sig i hemlöshet och deras perspektiv. Vi utförde den empiriska undersökningen med hjÀlp av personliga intervjuer. I resultatet framkommer det att hjÀlp finns om man Àr villig att ta emot den.

I dagens samhÀlle pratas det alltmer om förtÀtning av stÀder. TÀtare stÀder ger allt mindre mellanrum mellan bebyggelsestruktur och infrastruktur. Grönstrukturen Àr ett begrepp som fÄr allt mer utrymme i planeringen och ett mÄl Àr att grönstrukturplanering ska fÄ samma sjÀlvklara plats som till exempel planering av infrastruktur. Denna kandidatuppsats behandlar grönstrukturplanering pÄ regional och kommunal nivÄ med Landskrona kommun som exempel. I arbetet undersöks begreppet grönstruktur och planeringen av grönstruktur.