Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansĂ€ttningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan anvĂ€ndas som utgĂ„ngspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda pĂ„ chefsnivĂ„. Denna mĂ„lformulering har organisationen grundat med utgĂ„ngspunkten att strukturell diskriminering har pĂ„verkat den nuvarande sammansĂ€ttningen.Tidigare forskning om diskriminering, sĂ€rskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhĂ€llet ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

MÀnniskans behov av att standardisera inom industrin har varit markant sedan tillkomsten av massproduktion. Under den tidiga delen av 1900-talet kom Henry Ford att nyttja standardisering vid framstÀllandet av T-Forden Àven Frederick Taylor gjorde stora anstrÀngningar för att standardisera arbetssÀtt inom Scientific management under samma tidsperiod. Metoderna för att applicera och anvÀnda standardiserade arbetssÀtt, Àven benÀmnt metodstandarder, har kommit att förÀndras drastiskt med tiden med hÀnsyn till teorier inom Toyota production system och lean produktion. I och med det vÀxande intresset för att applicera lean produktion inom bland annat produktionssektorn och tjÀnstesektorn finns det anledning till fortsatta undersökningar av hur lean produktion appliceras inom företag. Syftet med denna undersökning Àr att ge förslag till generella framgÄngsfaktorer för metodstandarder.

Feedback Àr ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhÀlle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det Àr Àven ett kraftfullt verktyg för att Ästadkomma lÀrande. Feedback, ibland Àven kallat Äterkoppling och prestationsutvÀrdering, handlar om att utvÀrdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback Àr att möjliggöra förbÀttring av mottagarens prestation genom att förÀndra dennes beteende. Vilket sÀtt feedback ges pÄ, liksom av vem den ges, pÄverkar bÄde hur feedback uppfattas och vilka effekter den fÄr.

Följande uppsats baseras pÄ en fallstudie av Göteborgs SpÄrvÀgar, GS, som syftar till att utvÀrdera organisationens arbetsgivarvarumÀrke genom att jÀmföra ledningens uppfattning om organisationens attraktivitet som arbetsgivare med medarbetarnas upplevelse av sin ar-betssituation samt att identifiera omrÄden för utveckling. För att uppfylla syftet har utgÄngs-punkt tagits i tre forskningsfrÄgor; Hur uppfattar ledningen GS som arbetsgivare? Hur upple-ver medarbetarna sin arbetssituation och hur ser de pÄ GS som arbetsgivare? Och hur sam-stÀmmiga Àr ledningens och medarbetarnas uppfattningar om GS som arbetsgivare?Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av teorier och tidigare forskning med anknytning till, det för uppsatsen, centrala begreppet employer branding vilket handlar om arbetsgivares förmÄga att attrahera rÀtt medarbetare. MÄnga faktorer inverkar pÄ en organisations employer brand, arbetsgivarvarumÀrke, studien har dock avgrÀnsats till följande: Rykte, Psykologiska kontrakt, Ledarskap, MÄngfald, Kommunikation och Kompetensutveckling.Fallstudien bygger pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem personer i GS kon-cernledning samt en befintlig medarbetarenkÀt som genomförts inom organisationen Är 2009. Intervjuguiden utarbetades med utgÄngspunkt i de frÄgeomrÄden som medarbetarenkÀten in-nehÄller, i syfte att kunna göra jÀmförelser mellan ledningens och medarbetarnas uppfattning-ar om GS som organisation och arbetsgivare.

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet mÄngfaldsrekrytering. Uppsatsens syfte var att tolka och förstÄ en kommuns rekryteringsprocess ur ett mÄngfaldsperspektiv. Vidare ville vi belysa hur kommunens rekryteringsprocess kan förbÀttras för att frÀmja rekrytering av mÄngfald. En frÄgestÀllning utarbetades för att besvara syftet:Hur gÄr kommunens rekryteringsprocess till?Undersökningen Àr en fallstudie och genomfördes pÄ VÀxjö kommun, dÀr vi intervjuade fyra chefer och fyra personalspecialister, samtliga vÀl insatta i kommunens rekryteringsprocess. För att uppfylla syftet anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analys av kommunens riktlinjer för rekrytering.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur Barns Behov i Centrum (BBIC) som system för handlÀggning och dokumentation fungerar i socialtjÀnstens utredning, planering och uppföljning av barn i familjehem. I uppsatsen undersöks hur tillÀmpningen av systemet i en socialtjÀnstorganisation förhÄller sig till systemets intentioner pÄ nationell nivÄ och till det i organisationen tÀnkta sÀttet. Ett antal centrala implementeringskomponenter har undersökts liksom vilka problem som kan betraktas vara inbyggda i BBIC-systemets konstruktion. Dessutom har dokumentationens rationaler, sÄsom de förstÄs av studiens respondenter, undersökts och relaterats till BBIC-systemets intentioner.Uppsatsen Àr en fallstudie av en socialtjÀnstorganisation och dess anvÀndning av BBIC. Det empiriska material som utgör grund för analysen bestÄr dels av dokument och litteratur kring BBIC liksom av lokala riktlinjer, dels av intervjuer och fokusgruppsintervjuer med socialarbetare, politiker och chefer.

Tidigare teorier och studier pÄ omrÄdet motivation och talent management visar att det Àr mycket viktigt för organisationer att arbeta med sina talanger. Detta eftersom talangers kreativitet och höga intellektuella förmÄga skapar konkurrensfördelar pÄ den globala marknaden. För att behÄlla talangerna i organisationen Àr det viktigt att motivera dem till att stanna kvar och dÀrmed minska talangernas intention att gÄ över till en konkurrent. Studiens syfte har varit att öka kunskapen kring vad talanger anger Àr centralt för deras upplevda motivation. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva talanger frÄn lÀkemedelsföretaget AstraZeneca och materialet bearbetades med hjÀlp av kvalitativ tematisk analys.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö Àr nÄgot som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar nÀr det kommer till att vÀlja arbetsplats. Det handlar inte lÀngre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvÀrtom stÀller sig mÄnga frÄgan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov mÄste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behÄlla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumÀrke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rÀtt kompetens.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

MĂ„let med examensarbetet var att undersöka spĂ„rbarhet hos olikainforamtionssĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder Ă„t företaget Veriscan i Karlstad. Examensarbetet ger först enteoretisk genomgĂ„ng av olika sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder för att sedan försöka hitta gemensammanĂ€mnare till de sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna som innehĂ„ller spĂ„rbarhet.I en vĂ€rld full av teknik och information som flödar Ă€r det viktigt att ha kontroll över dedata som anses vara viktig för organisationen. Skulle informationen hamna i orĂ€tta hĂ€nder kandet innebĂ€ra förödande konsekvenser för organisationen och i vissa fall Ă€ven deras kunder.Har en incident vĂ€l intrĂ€ffat mĂ„ste man ha sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder som generera spĂ„rdata som göratt konsekvenserna av incidenten kan rĂ€ttas till och att den skyldigt Ă„talas om brott begĂ„tts.Uppsatsen handlar om att undersöka vilka sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder som bidrar till spĂ„rbarheten.Kravet var att skapa en lista med sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rder dĂ€r ett poĂ€ngsystem visade spĂ„rbarhetenhos sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna. Resultat av min undersökning Ă€r att det finns flera Ă„tgĂ€rder sombidrar till spĂ„rbarheten och att den gemensamma nĂ€mnaren Ă€r spĂ„rgenerering eller loggning.Prioritet 1 var att belysa de systemtekniska sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna och i mĂ„n av tid Ă€ven defysiska och de logiska sĂ€kerhetsĂ„tgĂ€rderna.Ämnet spĂ„rbarhet Ă€r vĂ€ldigt nytt och jag kĂ€nner Ă€r att jag har varit ute pĂ„ vĂ€ldigt ny mark.Det har varit svĂ„rt att hitta information om just spĂ„rbarhet. Detta omrĂ„de Ă€r vĂ€ldigt nytt ochjag kĂ€nner att det kommer att bli stort inom en snar framtid.

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.