Ett företags varumÀrke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgÄng för företaget. Mycket fokus, sÄvÀl inom forskning som i nÀringslivet, har traditionellt legat pÄ hur externa kommunikationsverktyg anvÀnds för att bygga och stÀrka varumÀrket. PÄ senare tid har dock personalens, och dÀrmed den interna kommunikationens, betydelse för varumÀrket fÄtt allt större genomslagskraft. De teorier som stÄr till buds pÄ omrÄdet fokuserar frÀmst pÄ idealmodeller för hur interna processer bör hanteras pÄ ett optimalt sÀtt. Författarna till denna uppsats ifrÄgasÀtter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation.

Ett arbetgivarvarumÀrke syftar till att organisationen bygger upp ett varumÀrke som arbetsgivare för att lÀttare kunna attrahera och behÄlla rÀtt kompetens. Det Àr viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare dÄ den yngre generationen kommer in pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning de kommande Ären. Studien syftar till att öka förstÄelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumÀrken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. UtifrÄn studiens teoretiska referensram, som utgÄr frÄn teori om generation Y och arbetsgivarmÀrken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare.

This study examines the link between the individual and social network, what social forces and social mechanisms involved in the interaction between individuals and groups and how we can explain and consider this relationship with the aim of understanding this connection. Through qualitative interviews, based on interviews of six active members in the organization Young KRIS (Young Criminal?s Return in the Society) examines the active social processes that the young members undergo, and motivates those who have been outside the expected conformed and regular society, to be included in the regular community and how this can be explained. The study shows that the organization through high availability, openness, knowledge of the needs of young people, good treatment, range of meaningful activities, has created a great venue for the young to develop and thus regain their place in the society..

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men dÄ organisationen genomgÄr ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanstÀllningar. DÀrtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund Àn svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion dÄ dÀr fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande vÀrden. Detta utgör syftet med studien och det ska Àven undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Att uppmÀrksamma och kartlÀgga en organisations inre liv kan hjÀlpa till ökad förstÄelse för medarbetarens tillfredsstÀllelse och öka beredskapen för framtidens förÀndringar. Denna studie Àr ett försök till en helhetlig bild av ett företag i förÀndring genom delarna organisationsklimat, arbetstillfredsstÀllelse och personalomsÀttning. Organisationsklimatet kartlÀggs utifrÄn en modell dÀr komponenter som ledarskap, personalpolitik, individer m.m. ligger till grund för ett antal intervjuer. Studien visar att klimatet som prÀglar valda undersökningsrena kategoriseras av snabba beslut och ett pÄ grund av företagets expansion och historia, bÄde personalmÀssigt och strukturellt haltande.

Performance management innebĂ€r att rikta hela organisationens energi genom att sĂ€tta mĂ„l för medarbetare som ligger i linje med organisationens strategi. Genom att pĂ„ detta sĂ€tt öka tydligheten kan organisationen förbĂ€ttra prestationer och öka dess möjligheter för utveckling mot konkurrenskraftighet pĂ„ kort och lĂ„ng sikt.ÄndamĂ„let med denna uppsats var att genom tvĂ„ undersökningar kartlĂ€gga hur chefer respektive medarbetare upplever att arbeta med performance management och genom det och en litteraturstudie fĂ„ en bild av begreppet. KartlĂ€ggningen gjordes med bĂ„de enkĂ€ter till medarbetare och intervjuer med chefer. FrĂ„n enkĂ€tsvaren framkom att respondenterna upplevde mĂ„len som motiverande och att det fanns en öppen dialog inom organisationen. BĂ„de hos medarbetarna och cheferna verkar det finnas en viss oklarhet kring begreppets syfte.

Syftet med införandet och anvÀndningen av en etikpolicy Àr att styra medarbetares beteende i önskad riktning för att organisationens mÄl ska uppnÄs. Eftersom medarbetarnas individuella mÄl ofta inte överensstÀmmer med organisationens mÄl kan det uppstÄ konflikter nÀr etikpolicyn anvÀnds som styrmedel i organisationen. För att de önskade styreffekterna skall uppnÄs Àr det viktigt att det finns mÄlöverensstÀmmelse i alla led i organisationen, frÀmst mellan de individer i organisationer som arbetar med etikpolicyn. Syftet med denna studie var att undersöka anvÀndningen av etikpolicyn som styrmedel i ett stort industriföretag och vilka faktorer som pÄverkar graden av mÄlöverenstÀmmelse mellan ledare och medarbetare i en projektgrupp som arbetar med denna. Vi har genomfört en fallstudie i ett stort industriföretag dÀr flera intervjuer genomförts inom projektgruppen i företaget.

En hÄrdnande marknad och ökad konkurrens har lett till mÄnga omfattande organisationsförÀndringar. Privatisering av det statliga Àr en del i denna utveckling. Detta, samt den ökande stress-sjukligheten bland anstÀllda, motiverade en studie angÄende sjukvÄrdsanstÀlldas utbrÀndhet. Det privatiserade S:t Görans sjukhus jÀmfördes med landstingsstyrda SödertÀlje sjukhus. S:t Göran sÄgs som ett typexempel pÄ den förÀndrade "nya organisationen", frÀmst p g a de individ- och identitetsorienterade styrmetoder som i och med privatiseringen börjat anvÀndas.

Prestation Àr ett dagsaktuellt begrepp, och dagens organisationer söker efter personer som klarar av att prestera pÄ en allt högre nivÄ, sÄ kallade högpresterare. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat pÄ att beskriva högpresterare utifrÄn deras egenskaper eller utifrÄn organisationen (Pepermans, Vloeberghs & Perkisas, 2003). Dock har en förÀndring inom organisationerna skett vilket resulterat i att alltmer utav den egna HR- verksamheten lÀggs ut pÄ externa företag. Synen pÄ prestation och vad organisationen söker efter blir dÀrför avgörande för ett fortsatt samarbete mellan dessa parter. Föreliggande studie syftar till att undersöka vad som utmÀrker en högpresterare utifrÄn tre perspektiv, rekryteringskonsult, organisation och högpresterare.

Den hĂ€r studien fokuserar pĂ„ Östergötlands fotbollförbund och hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation . Forskning betonar ofta de individuella faktorerna nĂ€r det gĂ€ller den enskilda idrottaren men tar inte hĂ€nsyn till de kontextuella förhĂ„llandena som finns. Studien belyser Ă€ven om det görs nĂ„gra skillnader i arbetet beroende pĂ„ om det Ă€r pojk- eller flickfotboll. Forskning idag visar att pojkar och flickor utvecklas olika men trĂ€nar de pĂ„ samma sĂ€tt och pĂ„ samma saker? Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer, med olika roller inom förbundet, bĂ„de pĂ„ pojk- och flicksidan för att fĂ„ klarhet i hur de ser pĂ„ begreppen samt hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation.

Ansvarsredovisning Àr en modell som började figurera i den privata sektorn pÄ 1960-talet. Idag Àr begreppet vÀlkÀnt och vÀlanvÀnt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat anvÀndas Àven i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgÄngspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering kÀnner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, bÄde privata och offentliga. PÄ grund av den sÀrstÀllning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrÄn budget, kan pÄverka de möjligheter och begrÀnsningar som kan ges.

Detta arbete behandlar vad man som organisation bör tÀnka pÄ nÀr man inför ett intranÀt i sin verksamhet. Jag anser att det generellt saknas riktlinjer för hur en intranÀtimplementering i en organisation bör gÄ till. De aspekter som arbetet tar upp Àr frÀmst vilken information som Àr lÀmplig att distribueras via ett intranÀt, hur ett intranÀt bör administreras, underhÄllas och förvaltas, samt vilken implementationsplattform man skall bygga sitt intranÀt pÄ. NÀr det gÀller intranÀtplattformar har jag begrÀnsat min undersökning till en jÀmförelse mellan webbaserade intranÀt och intranÀt baserade pÄ gruppvaruprogrammet Lotus Notes. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med representanter frÄn fem olika organisationer som nyligen har, eller Àr pÄ vÀg att införa ett intranÀt i sin verksamhet.Slutsatserna visar pÄ att nÀstan all information kan distribueras via ett intranÀt och att en organisation bör införa klara och strikta regler och rutiner för hur administration, underhÄll och förvaltning av ett intranÀt skall gÄ till.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Romantiska relationer pÄ arbetsplatsen ökar i frekvens dÄ mÄnga idagtillbringar mer tid pÄ arbetsplatsen. Dessa relationer pÄverkar inte bara individerna i paret utan har effekter Àven för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstÄ hurrelationerna pÄverkar och upplevs av dem som inte sjÀlva Àr involverade i den. För att uppnÄ detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra mÀn, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom Ätta teman som inverkar pÄ hur romantiska relationer upplevs.

Studiens syfte Àr att utreda hur de egenskaper, som kÀnnetecknar Swedish Meats förtroendemannaorganisation, pÄverkar företagets framgÄng i termer av volym- och medlemsutveckling. Denna utvÀrdering görs genom en jÀmförelse med Danish Crowns förtroendemannaorganisation. Danish Crown har rönt stora framgÄngar och Àr vÀrldens största köttexportör medan Swedish Meats har haft svÄrt att visa positiva resultat. Studien bygger pÄ tvÄ teorier, nÀmligen situationssynsÀttet och agentteori. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, frÄn vilka frÄgor hÀrleds till den intervjuguide som anvÀnds vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlas in genom kvalitativa, personliga intervjuer med Ätta förtroendevalda i Swedish Meats och fem i Danish Crown. I Swedish Meats intervjuas ordförande i styrelsen, tvÄ styrelseledamöter, ordförande i förvaltningsrÄdet samt fyra regionrÄdsordföranden.