Outsourcing, som innebÀr att ett företag köper in tjÀnster frÄn ett annat företag, har blivit allt vanligare bland fastighetsbolag i dagens samhÀlle. De outsourcade aktiviteterna rör sig mest om fastighetsförvaltning, men kan Àven innefatta mycket av de administrativa delarna i en organisation. De fastighetsbolag som idag anvÀnder sig av outsourcing pekar gÀrna pÄ de positiva effekterna som externt upphandlade tjÀnster innebÀr sÄ som kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet samt möjlighet att kunna fokusera pÄ det som Àr viktigt. Men att lÀgga ut tjÀnster pÄ entreprenad innebÀr inte bara positiva effekter, det finns Àven nackdelar. Samtidigt som man kan fokusera pÄ det som Àr viktigast genom att lÀgga ut en mindre viktig aktivitet pÄ entreprenad innebÀr det Àven förlorad kontroll.

Om en organisation i dagens samhÀlle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta pÄ andra sÀtt Àn vad den mÄnga gÄnger Àr van vid. Att förÀndra ett arbetssÀtt Àr oftast lÀttare sagt Àn gjort, vilket organisationen bör vara beredd pÄ. En förÀndring av arbetssÀtt kan komma att pÄverka hela kulturen inom organisationen. NÄgot som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förÀndringsprojekt. NÀr det finns en risk att ett projekt pÄverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förÀndringar som skulle kunna pÄverka sjÀlva projektet.

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

En stor utmaning för ett sÀljföretag i dag Àr inte bara att identifiera och attrahera en specifik mÄlgrupp. Det bör Àven skapa sig en bild av hur organisationen bör kommunicera med den presumtiva kunden för att skapa en stadig relation, som i sin tur kan borga för Äterköp. Situationen som uppstÄr dÄ en försÀljare för första gÄngen interagerar med en kund kallas sanningens ögonblick. Det Àr vid detta ögonblick som grunden till en hÄllbar relation mellan sÀljare och kund förhoppningsvis lÀggs. Det Àr av högsta vikt för ett företag att försÀljaren Àr införstÄdd i det beteende som företaget anser vara korrekt, och pÄ sÄ sÀtt Äterspeglar den attityd och kundbild som organisationen har för avsikt att förmedla gentemot kunden.

Syftet med denna fallstudie Àr att förklara och förstÄ utvecklingsprocessen inom en kommunal rÀddningstjÀnst genom att beskriva upplevelsen av förÀndringar och dess konsekvenser ur brandmÀnnens respektive ledningens perspektiv. Studien söker svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilka möjligheter och hinder finns inom organisationen för en konstruktiv och etisk utvecklingsprocess? Hur kan beskrivningen av yrkeskÄren brandmÀn som konservativ och förÀndringsovillig förstÄs i relation till organisationens utvecklingsprocess? Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer dÀr Ätta heltidsbrandmÀn samt tvÄ representanter frÄn rÀddningstjÀnstledningen kommit till tals. I en abduktiv ansats har det empiriska materialet analyserats med stöd av ett teoretiskt ramverk som möjliggör tolkningar ur lednings- och individperspektiv. Resultaten visar att upplevelsen av förÀndringar och upplevelsen av vad förÀndringar innebÀr skiljer sig Ät beroende pÄ vilket perspektiv som belyses, vilket Àr bÄde naturligt och förstÄeligt.

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.

Dagens företag förvÀntas att snabbare samla in och bearbeta information och anpassa sin verksamhet efter informationen för att attrahera och behÄlla de duktiga medarbetare skapar varaktigt lÀrande i organisationen. Flera akademiska undersökningar visar leder till varaktiga konkurrensfördelar och framför allt överlevnad.Syftet Àr att genom en jÀmförande fallstudie undersöka hur nÄgra företag strÀvar efter att skapa en lÀrande organisation.Inriktningen Àr abduktiv och sÄvÀl primÀr- som sekundÀrdata Àr underlag dÀr primÀrdatan bestÄr av semistrukturerade intervjuerAnalysen visar att Àven om samtliga undersökta fallföretag har insett vikten av att skapa lÀrande organisationer sÄ har de inte till fullo insett vilka faktorer som pÄverkar och skapar förutsÀttningar. FörÀndringsarbetet slutar ofta vid uttalade intentioner utan nödvÀndiga förÀndringar i processer, kultur och vÀrderingar. Ett (alltför) stort fokus pÄ kortsiktiga mÄl leder ofta till single-loop lÀrande nÄgot som riskerar ha en konserverande effekt pÄ organisationen istÀllet för en effektiv förÀndringsbenÀgenhet...

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Följande studie har utgÄtt ifrÄn ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv. Uppsatsen har haft för avsikt att studera bruksandans betydelse i en industriorganisation och i relation till det omgivande samhÀllet utifrÄn det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och dÀr hermeneutik och den hermeneutiska forskningsprocessen anvÀnds som metod för tolkning av insamlade data. Dess syfte har varit att undersöka och synliggöra bruksandans betydelse för kommunikation, för sociala identiteter och för kulturen i organisationen. Den har avsett att svara pÄ frÄgor om pÄ vilket sÀtt individerna i organisationen kommunicerar; hur de sociala identiteterna skapas och reproduceras; och pÄ vilket sÀtt bruksandan frÀmjar eller hindrar en utveckling av den gemensamma organisationskulturen i anpassningen till en global marknad.Jag har kommit att se bruksandan som ett fenomen och ett uttryck för en institution som prÀglas av de normer och vÀrderingar som etablerats över generationer och som pÄ olika sÀtt Ànnu lever kvar i de brukssamhÀllen som finns runt om i Sverige. Bruket har i mÄnga samhÀllen fungerat som den huvudsakliga arbetsgivaren och har av mÄnga ansetts som en trygghet, i form av nÀrhet, men ocksÄ som möjlighet till sysselsÀttning och som inkomstkÀlla.Bruksandan visar pÄ skarpa grÀnsdragningar mellan individer och grupper inom organisationen.

Syftet med studien Àr att intervjua ledare och klarlÀgga deras Äsikter: i) om hur de ser pÄ mÄngfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser pÄ mÄngfald och iii) hur de sjÀlva ser pÄ sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen Àr genomförd i en kvalitativ metod utifrÄn en fenomenologisk ansats. Sju inter­vjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostrukture­rade och har utgÄtt frÄn temana: mÄngfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som frÀmst ser mÄngfald utifrÄn kön men Àven i viss mÄn Älder och etnicitet.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig pĂ„ fyra intervjuer samt tvĂ„ observationsdagar. Vi har valt att se pĂ„ hur organisationen, kulturen och ledaren pĂ„verkar varandra, men ocksĂ„ hur man som ledare vĂ€ljer ledarstil beroende pĂ„ situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förĂ€ndring i organisationen. De teorier vi har anvĂ€nt Ă€r Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om vĂ€rden.

MÄlet med uppsatsen Àr att hjÀlpa reklambyrÄers Àgare och ledning att förstÄ vilka delar av organisationen som bör utvecklas för att förbÀttra dess konkurrenskraft och pÄ sÄ sÀtt överleva pÄ den hÄrt konkurrensutsatta marknaden. En reklambyrÄs vÀrde bestÄr av de personer som arbetar dÀr och det Àr sÄledes genom dem som en utveckling kan ske. I uppsatsen har dÀrför den interna organisationen fÄtt stÄ i fokus nÀr konkurrensstrategier har studerats.Genom fallstudier pÄ tre Stockholmsbaserade reklambyrÄer har författarna Àmnat analysera och utvÀrdera byrÄernas konkurrensstrategier med hÀnsyn till deras organisationsstrukturer. Intervjuer har dÀrför genomförts med anstÀllda pÄ byrÄerna för att fÄ en bild av hur de upplever sina arbetssituationer. Dessa interna förutsÀttningar för att skapa vÀrden har sedan stÀllts emot en undersökning av vad de tillfrÄgade reklaminköpande företagen vÀrdesÀtter hos sin leverantör, för att se om reklambyrÄerna arbetar för att tillgodose kundernas behov.De faktorer som enligt studien har visat sig vara viktiga för att reklambyrÄer ska lyckas förbÀttra sin konkurrenskraft Àr flera.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Syftet med uppsatsen Àr att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en traditionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmÀrksamheten dels mot hur strukturering och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i observationerna utgör inramning och anvÀndning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger pÄ ett induktivt angreppssÀtt dÀr en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frÄgestÀllningarna. Datamaterialet har i huvudsak samlats in med hjÀlp av observationer och intervjuer.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.