I den hÀr uppsatsen tar vi hjÀlp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinÀra samhÀllet för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter pÄ organisationer. En fallstudie har utförts pÄ ett fastighetsbolag i Uppsala, som för nÄgra Är sedan flyttade frÄn flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förÀndringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus pÄ visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anstÀllda dagligen trÀffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan ocksÄ till att kreativitet och kunskapsspridning fÄr ett bÀttre flöde.

Den hĂ€r uppsatsen analyserar resultatet frĂ„n en enkĂ€tundersökning bland ledare och medarbetareanstĂ€llda inom Karlstad Kommun, ur ett genusperspektiv. Syftet Ă€r att se om det verkar finnas nĂ„grakönsbundna mönster i de anstĂ€lldas upplevelser av att arbeta inom den kommunala organisationen.Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n andrahandsmaterial i form av resultatet frĂ„n nĂ€mnda enkĂ€tundersökning samtregisterdata och rapporter gĂ€llande den aktuella organisationen. FrĂ€mst Ă€r det tre av kommunensförvaltningar som stĂ„r i fokus, tvĂ„ kvinnodominerade och en mansdominerad. Detta för att se omoch i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt förvaltningarnas genusmĂ€rkning kan spela in för de anstĂ€lldas upplevelser.Även genomgĂ„ende skillnader i upplevelse inom de olika förvaltningarna undersöks, utifrĂ„n dengjorda enkĂ€tundersökningens resultat. Registerdata och rapportmaterial som finns gĂ€llandekommunen anvĂ€nds för att fĂ„ en djupare förstĂ„else kring den omgivning som de anstĂ€llda sombesvarat enkĂ€ten Ă„terfinns i.

I vÄrden drabbas upp till 60 % av personalen av vÄld och hot i Sverige, vilket kan komma att pÄverka den vÄrd som bedrivs och tillgÀngligheten pÄ den. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan hanterar vÄld och aggression i vÄrden samt att beskriva vilket ansvar organisationen har i det vÄldsförebyggande arbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanfattades i tre kategorier: organisatoriska strategier för att förebygga vÄld, sjuksköterskans strategier i vÄldsamma situationer och vÄldets inverkan pÄ sjuksköterskans omvÄrdnad. Organisationen har ansvar att utbilda sin personal, dÀribland sjuksköterskor. Om sjuksköterskan fÄr tillrÀcklig utbildning kan det bidra till att de vÄldsamma situationerna upptÀcks i tid och kan förhindras.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, Ekonomistyrning, FE4223, VT 2008 Författare: Helena Klint och Björn Olsson Handledare: Dr Jan Alpenberg Titel: Certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001:2000, - möjlighet eller bromskloss Bakgrund: Kravet pÄ ett effektivt kvalitetsarbete och stÀndiga förbÀttringar kommer frÄn sÄvÀl kunder, medarbetare, leverantörer och Àgare. För att bÀttre möta dessa krav vÀljer en del företag att certifiera sina processer och rutiner i ett standardiserat kvalitetssystem. Med utgÄngspunkt frÄn det interna perspektivet i organisationen och de ledningsprinciper som finns i ISO 9001:2000 har vi stÀllt frÄgan; Vilka interna effekter i organisationen uppkommer av en certifiering enligt ISO 9001:2000? Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera, förstÄ och förklara hur tvÄ organisationer har pÄverkats internt av ett certifierat kvalitetssystem utifrÄn de ledningsprinciper som finns definierade i standarden ISO 9001:2000. AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat oss till de ledningsprinciper som berör det interna perspektivet i en organisation.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur man inom en kommunal verksamhet ser pÄ mÀnniskor och kunskap samt hur detta pÄverkar den pedagogiska inriktningen utbildandet har. Genom en ökad förstÄelse för de olika utbildningsbegreppen och hur de vuxit fram, samt de problem som kan uppstÄ, kan vi som framtida personalvetare ses som bÀttre rustade att arbeta med dessa frÄgor efter uppsatsens fÀrdigstÀllande.   Vi har anvÀnt oss av triangulering med en kvalitativ ansats, dÀr de olika delarna 1 samt bestÄtt av textanalys av styrdokument, intervjuer med personal inom HRen observation av ett utbildningstillfÀlle. Vi har under arbetets gÄng sett pÄ de symboler och metaforer som anvÀnds inom organisationen och utifrÄn dessa dragit paralleller och slutsatser om den mÀnnisko- och kunskapssyn som representeras.  Det vi har fÄtt fram Àr att de anvÀnder sig av bÄde förmedlande och progressiv pedagogik, vilket i uppsatsen inte vÀrderas utan vi har sett pÄ de faror som eventuellt kan förknippas med respektive stÄndpunkt. Vi vill dock poÀngtera att organisationen anvÀnder processer i hög grad, men att det förmedlande till stor del ligger som grund..

Bakgrund: TjĂ€nstesektorn i Sverige vĂ€xer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anstĂ€llda en allt viktigare resurs för organisationer. DĂ€rmed stĂ„r dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behĂ„lla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och sĂ„ledes föddes vĂ„rt intresse för att göra en jĂ€mförelse mellan offentlig och privat sektor vad gĂ€ller styrningför att behĂ„lla sina anstĂ€llda. Studien utgĂ„r ifrĂ„n fem styrningsverktyg som Ă€r centrala för att behĂ„lla anstĂ€llda i organisationen.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för mÄnga företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig pÄ kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar pÄ utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet Àr att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och pÄverkan i organisationen. Metoden för studien Àr personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, tvÄ internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjÀnstesamhÀlle, dÀr organisationer och arbetsplatser har en annan karaktÀr Àn i industrisamhÀllet. I den standardiserade industriproduktionen Àr sjÀlva produktionsprocessen bestÀmd pÄ förhand. I tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer Àr produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmÄgor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvÀndiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvÀndighet en annan karaktÀr i tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer.

Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning om kulturella skillnader vid interaktion i Öresundsregionen. VĂ„r utmaning och ambition har varit att se vilka möjligheter som finns vid det grĂ€nsöverskridande samarbete mellan organisationer i regionen. För att kunna jĂ€mföra, dĂ„ och nu, utgĂ„r vi frĂ„n ett tidsperspektiv frĂ„n mitten av 1990-talet fram till idag. Uppsatsen kan ses som en kvalitativ fallstudie som Ă€r bĂ„de kumulativ och byggd pĂ„ intervjuer. Representanter frĂ„n de tvĂ„ organisationerna, HH-samarbetet och HH-Ferries, ingĂ„r i intervjuerna.

Slutsatsen pÄ vÄr problemformulering Àr att Boverket anvÀnder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som sÀkerstÀller information. Rapporterna Àr uppföljning av: FinansiÀr, kostnadsbÀrare och kostnadsstÀlle. Genom att rapporterna Àr standardiserade innebÀr det att som avsÀndare/mottagare anvÀnder/ talar samma sprÄk. Det innebÀr att nÀr informationen frÄn rapporterna ska kommuniceras vidare (uppÄt och nerÄt) inom organisationen, sker det pÄ ett mer effektivt sÀtt. Det i sin tur underlÀttar för snabbare och mer vÀlgrundade beslut.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur genusperspektivet framstÀlls i Liza Marklunds kriminal-roman SprÀngaren. Fokus har lagts pÄ karaktÀrerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger frÀmst pÄ Annika. Författaren Liza Marklund och SprÀngaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. DÀrefter följer en kort historik som har sin utgÄngspunkt i 1800-talet och som löper Ànda fram till idag.

Bakgrund: För tidig eller för sen urtrÀning frÄn ventilator kan ge negativa konsekvenser för patienten, dÀrför bör det identifieras nÀr patientens tillstÄnd tillÄter detta. Med anledning av det och att ansvaret för urtrÀningen övergÄtt mer frÄn lÀkarna till sjuksköterskorna har det utvecklats hjÀlpmedel sÄsom evidensbaserade urtrÀningsprotokoll. Dessa medför en mer samstÀmmig behandling och har ocksÄ visat sig leda till kortare behandlingstid med ventilator. Olikheter i vÄrdpersonalens kunskap, utbildningsnivÄ, erfarenhet, ansvarsomrÄden och hur organisationen ser ut pÄverkar hur urtrÀningen genomförs. Syfte: Att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattning om urtrÀning frÄn ventilator. Metod: En empirisk fokusgruppintervjustudie med kvalitativ och deskriptiv ansats genomfördes.

?En utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Detta Àr definitionen av hÄllbar utveckling vilket organisationer pÄ senare Är har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan. Ett sÀtt att införa hÄllbar utveckling i en organisation Àr att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekten.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Strategiprocessen Àr en viktig fas för en organisation och Àr underlag för de strategiska mÄl, styrmÄtt och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som vÀljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mÄl i strategikartan som i sin tur leder till styrmÄtt i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bÀst vid vÀrdebaserad styrning och Àr ett strategiskt beslut dÀr hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan Àr en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mÄl och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort Àr att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affÀrssystem och rapportering.